Gå till Innehållet

Konsekvenser av och åtgärder mot etnisk diskriminering på jobbet

Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden kan uttryckas och upplevas på många olika sätt. Få mer kunskap om konsekvenserna av diskriminering på grund av etnicitet och förebyggande åtgärder.

Etnisk diskriminering i arbetslivet

Etnisk diskriminering på jobbet, eller på arbetsmarknaden i stort, kan upplevas på många olika sätt. Det kan till exempel innebära svårigheter att bli kallad till arbetsintervju på grund av utländskt namn eller att du i rekryteringsamtal får frågor om din kulturella anpassning i stället för frågor om din kompetens.

Juridiskt och praktiskt problem med etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering på arbetsplatsen är både ett juridiskt och ett praktiskt problem. Det är förbjudet i lag, men hindrar också utveckling för både organisationen och för individerna. Trots att många akademiker, i synnerhet personer med utländsk bakgrund, har upplevt diskriminering på grund av etnicitet och religion i arbetslivet är det många som avstår från att rapportera detta till sin chef eller ledare.

Vad säger diskrimineringslagen?

Chefer behöver lära sig att identifiera diskriminering under rekrytering

Utifrån rapporten ”Upplevd diskriminering bland akademiker” framgår att en liten andel anmäler diskrimineringen till sin chef. Det försvårar också arbetsgivarens möjligheter att göra något åt problemen.

– Chefer och ledare behöver förstå de subtila beteenden som kan upplevas som diskriminering, både i rekryteringsprocesser och i arbetsvardagen. Även om en situation inte är diskriminering enligt lagen, visar det på brister i arbetsmiljön. Kunskap och insikt är viktiga beståndsdelar för att skapa en inkluderande arbetskultur, säger Ulrika Husmark, professionsanalytiker och mångfaldsexpert på Akavia.

Akavias förslag för att minska etnisk diskriminering på jobbet

  • Arbetsgivare bör öka kunskapen hos chefer, HR och externa rekryterare om hur subtila kränkningar och dold diskriminering på grund av etnicitet och religion kan ta sig form i arbetslivet.
  • Arbetsgivare bör undersöka orättvisor och ojämlikheter som kan drabba utlandsfödda vid den årliga lönekartläggningen.
  • Arbetsgivare bör ta hjälp av en tredje part och samla in jämlikhetsdata för att upptäcka diskriminering.
  • Lagstiftarna bör uppdatera diskrimineringslagen så att även kunder, klienter, leverantörer och externa rekryterare omfattas

5 åtgärder för att förebygga diskriminering

Aktiva åtgärder mot diskriminering

Upplevd diskriminering bland akademiker

Akavia har undersökt hur medlemmar upplever diskriminering på grund av etnicitet och religion på sin arbetsplats. Frågorna som ställdes om diskriminering besvarades av 26 428 personer som är ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare eller kommunikatörer.

Upplevd diskriminering bland akademiker – en rapport från Akavia

Drabbad av etnisk diskriminering? Kontakta oss för råd och stöd utifrån din situation

Många drabbade agerar inte

I Akavias rapport ”Upplevd diskriminering bland akademiker” svarar 17 procent av de medlemmar som har utländsk bakgrund att de utsätts för etnisk diskriminering minst en gång per år. Av de som svarar att de upplever diskriminering väljer nästan hälften att inte agera alls. De tror inte att det leder till något.

Diskriminering hindrar medarbetarnas utveckling

Undersökningen visar på den okunskap som många gånger finns kring diskriminering i arbetslivet. Ofta handlar det om okunskap, inte om ovilja eller aktiv diskriminering. Men okunskapen bidrar till att medarbetares kompetens och erfarenhet inte tas till vara. Och den hindrar även medarbetare från att utvecklas själva i sin yrkesroll.

Ekonomer avstår från att rapportera etnisk diskriminering

På frågan ”Har du de senaste 5 åren på din arbetsplats blivit utsatt för diskriminering på grund av din religion eller trosuppfattning?” svarar 9 procent av de troende ekonomerna ja.

30 procent av de ekonomer som är utsatta för etnisk eller religiös diskriminering uppger att det är deras närmsta chef som ligger bakom kränkningen, 57 procent anser sig utsatta av kollegor och 24 procent känner sig diskriminerade av utomstående, såsom kunder, samarbetsparter och klienter.

Av de ekonomer som har upplevt diskriminering väljer nästan hälften, 46 procent, att inte berätta för någon. Den vanligaste anledningen är en uppfattning att det inte gör någon skillnad att berätta.

Diskriminerade jurister känner sig ofta utsatta av kollegor

Nio procent av akademikerna som arbetar på arbetsplatser inom rättsskipning (främst jurister) anser att det förekommer diskriminering på grund av religion eller etnisk tillhörighet på den egna arbetsplatsen. Det är en högre siffra jämfört med de flesta andra branscher.

Av de jurister som upplever sig utsatta för diskriminering uppger 30 procent att det är deras närmsta chef som ligger bakom kränkningen, 61 procent anser sig utsatta av kollegor och 29 procent känner sig diskriminerade av utomstående, såsom kunder, samarbetsparter och klienter.

På frågan om arbetsgivaren kan hantera problem med diskriminering baserad på etnisk tillhörighet eller religion sticker juristernas arbetsplatser ut. På Advokat- och juristbyråer, Sveriges domstolar samt Domstolsverket är det ungefär var femte akademiker, 21 procent, som är osäkra på om arbetsgivaren kan hantera diskriminering.

Samhällsvetare upplever att arbetsgivaren inte agerar mot etnisk diskriminering

Åtta procent av samhällsvetarna anser att det förekommer diskriminering på grund av religion eller etnisk tillhörighet på den egna arbetsplatsen. Det är en något högre siffra än bland till exempel ekonomer och jurister.

Av de samhällsvetare som upplever sig utsatta för diskriminering uppger 27 procent att det är deras närmsta chef som ligger bakom kränkningen, 59 procent anser sig utsatta av kollegor och 31 procent känner sig diskriminerade av utomstående, såsom kunder, samarbetsparter och klienter.

Samhällsvetarna är mer kritiska till arbetsgivarens agerande. De upplever i större utsträckning än andra professioner att arbetsgivaren inte gjorde något trots kännedom om upplevd diskrimineringen. Samhällsvetarna har också generellt lägre förtroende för arbetsgivarens förmåga att hantera problem med diskriminering baserad på etnisk tillhörighet eller religion.

IT-akademiker vågar inte berätta om etnisk diskriminering

På frågan "Har du de senaste 5 åren på din arbetsplats blivit utsatt för diskriminering på grund av din religion eller trosuppfattning?" svarar 10 procent av de troende it-akademikerna ja.

22 procent av de it-akademiker som är utsatta för etnisk eller religiös diskriminering uppger att det är deras närmsta chef som ligger bakom kränkningen, 64 procent anser sig utsatta av kollegor och 23 procent känner sig diskriminerade av utomstående, såsom kunder, samarbetsparter och klienter.

IT-akademikerna sticker ut mot andra professioner genom att fler blir utsatta av kollegor, medan inte lika många utsätts av sin chef.

IT-akademikerna särskiljer sig också eftersom de i större utsträckning inte berättar för någon om sin upplevelse. Mer än varannan, 55 procent väljer att hålla tyst om diskrimineringen eftersom de är osäkra på om händelsen är tillräckligt allvarlig.

Personalvetare: 7 procent anser att det förekommer etnisk diskriminering

Sju procent av personalvetarna anser att det förekommer diskriminering på grund av religion eller etnisk tillhörighet på den egna arbetsplatsen. Det är en högre siffra än bland till exempel ekonomer och jurister.

Av de akademiker som känner sig utsatta för diskriminering menar ungefär var femte (17 procent) att de är utsatta av HR eller andra arbetsgivarrepresentanter och 27procent av andra utomstående till exempel externa rekryterare.

Personalvetare är den profession i undersökningen där högst andel har svensk bakgrund. 91 procent av personalvetarna har svensk bakgrund, jämfört med andra professioner där omkring 85 procent har svensk bakgrund.

Har du blivit drabbad av diskriminering på grund av etnicitet?

Aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering

Alla arbetsgivare måste vidta aktiva åtgärder för att förhindra diskriminering på arbetsplatsen. Detta arbete omfattar till exempel förebyggande av sexuella trakasserier och genomförande av lönekartläggningar.

Aktiva åtgärder mot diskriminering

Alla arbetsgivare har ansvar för att bedriva ett förebyggande arbete mot diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter på jobbet, oavsett diskrimineringsgrund.