Vanliga härskartekniker – och hur du bemöter dem

Härskartekniker kan förpesta vilken arbetsplats som helst. Ändå låter vi dem ofta passera. Dels för att de är svåra att sätta fingret på – och dels för att vi inte vill skapa dålig stämning genom att påtala dem. Vi rådfrågar två experter om hur du kan agera.

Just i stunden, när en härskarteknik används, kan det vara svårt att förstå vad det är som händer.

− Ofta blir du paff och tyst, säger mångfaldsstrategen Ulrika Husmark.

Hon är professionsanalytiker på Akavia och håller utbildningar och workshops på arbetsplatser om begränsande normer i arbetslivet.

Ulrika Husmark beskriver härskartekniker som subtila beteenden för att ta makt genom att förminska någon annan. Det kan till exempel handla om att ta åt sig äran för det någon annan har gjort eller att fatta beslut på informella möten där alla berörda inte är med.

Härskartekniker används ofta av någon ur en överordnad grupp mot någon ur en underordnad, till exempel av äldre mot yngre eller av män mot kvinnor. Fast det är inte riktigt så enkelt.

− Vi använder alla härskartekniker ibland, konstaterar hon.

Det kan vara att du drar ett skämt på någon annans bekostnad eller börjar skrolla i mobil-telefonen i stället för att lyssna när kollegan pratar. Värst blir konsekvenserna om härskar-teknikerna riktas mot en viss person som återkommande trycks ner.

− Då handlar det snarare om psykisk misshandel eller mobbning och det får allvarliga konsekvenser för hälsan. Personen kan må dåligt under lång tid efteråt, även om hen lämnar arbetsplatsen, säger hon.

När härskartekniker används för att trycka ner en viss person är det ett allvarligt arbetsmiljöproblem, men även när de förekommer mer allmänt, som en del av en jargong, får det negativa konsekvenser. Det menar Maria Fors Brandebo, som forskar om destruktivt ledarskap vid Försvarshögskolan.

I sin forskning beskriver hon hur chefer kan vara destruktiva ledare på två olika sätt: aktivt genom att till exempel hota och bestraffa, eller passivt genom att blunda för problem eller backa från ansvar.

− Ibland använder chefer härskartekniker och det är så klart ett stort problem, men det kan också vara så att chefen möjliggör för andra att använda härskartekniker genom att inte säga ifrån när någon beter sig opassande, säger hon.

Som chef ska du sätta tonen på arbetsplatsen, men det är det inte alla chefer som lyckas med, konstaterar hon.

− Det kan vara så att det finns informella ledare i organisationen som chefen inte vågar sätta sig emot, säger hon.

Ulrika Husmark drar en parallell till metoo-uppropen hösten 2017.

− Vissa personer som pekades ut hade fått hållas och kunnat vara kvar på sina arbetsplatser just på grund av sin informella makt. Vi får aldrig låta enskilda personer bli så viktiga för verksamheten att ingen säger ifrån om de trycker ner eller utnyttjar andra, säger hon.

Om du märker att du utsätts för en härskarteknik ska du kommentera det som händer direkt i stunden, tycker Ulrika Husmark. För att kunna göra det måste du lära dig att känna igen härskarteknikerna, så att du uppfattar dem och hinner reagera (se till exempel listan nedan).

Tror du att den som använder härskartekniken mot dig gör det helt omedvetet kan du förklara precis hur du uppfattar situationen.

Om du däremot har en kollega som använder härskartekniker för jämnan och inte är mottaglig för kritik orkar du kanske inte förklara varje gång. Då kan du visa på andra sätt att du uppfattar vad som händer och att du inte accepterar det. Om någon till exempel snor ditt förslag under mötet kan du säga ”åh, vad kul att du gillar min idé”. Om du inte blir introducerad för de andra runt bordet kan du sticka emellan med ”oj, nu glömde du att presentera mig!”. När andra kolleger pratar fast det är du som har ordet kan du konstatera ”jag kan vänta lite, så får ni lösa det där först”.

Det kanske låter lätt, men att avslöja härskartekniker är något de flesta tycker är svårt.

− Det här beteendet får ofta fortgå för ingen vill vara party poopern som påtalar problem och ”skapar dåligt stämning”, säger hon.

Om du själv anklagas för att använda härskartekniker ska du försöka att inte gå i affekt, tycker Ulrika Husmark. Du vill säkert instinktivt försvara dig, men det är bättre att lyssna och försöka lära något av situationen. Just i stunden kan du till exempel säga ”tack för att du gjorde mig uppmärksam på detta. Jag vill verkligen inte använda härskartekniker”, föreslår hon.

I slutändan är det chefen som har det yttersta ansvaret för att motverka härskartekniker på arbetsplatsen. Maria Fors Brandebo tycker att det allra viktigaste är att man som chef inte viftar bort anställda som kommer och berättar att de utsätts. Hon ser att många chefer tycker att det är svårt att veta hur de ska gå vidare, särskilt när medarbetarna har olika bild av vad som har hänt och ord står mot ord.

− I organisationer där man jobbar mycket självständigt har chefen inte alltid inblick i vad som händer mellan medarbetarna. Det man måste förstå som chef är att man ändå ska stötta den utsatta i dennes upplevelse, säger hon.

Ulrika Husmark tycker att fler arbetsplatser borde ha en visselblåsarfunktion så att det är lätt för anställda att slå larm om missförhållanden anonymt. Hon tror också att det generellt behövs mer samtal på arbetsplatserna om hur man ser till att alla medarbetare lyfts och kommer till sin rätt inom organisationen.

− Vi pratar mycket om budget och mål men inte så mycket om hur vi är mot varandra, säger hon.