"Det finns en påtaglig ålderism i arbetslivet"

Behovet av kvalificerad arbetskraft ökar, precis som kravet på att vi ska arbeta allt längre. Samtidigt råder det på svensk arbetsmarknad ett starkt inslag av ålderism. "Åldersdiskrimineringen börjar tidigt och är ett stort problem", säger Anders Ferbe, ordförande i Delegationen för senior arbetskraft.

Undersökningar från senare år visar att av alla diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen är det flest i arbetslivet som upplever sig diskriminerade på grund av ålder, fler än på grund av exempelvis kön.

– Vi märker i delegationen att det finns en påtaglig ålderism eller åldersdiskriminering i arbetslivet. Det är många som hör av sig och berättar vad de har varit med om och hur de upplever ålderismen. De har bra CV och goda vitsord, men kallas ändå inte till intervjuer eller liknande när de vill byta jobb. Äldres kunskaper tas inte till vara, säger Anders Ferbe.

32 % av civilekonomerna har varit utsatta, eller haft känslan av att ha utsatts, för åldersdiskriminering i samband med att de sökt jobb.

Källa: Civilekonomerna (2019), ålderspann 45–67 år. Källa (grafik): Rekryteringsföretaget TNG.

Vad är orsaken till det?

– Det finns nog flera. En kan vara att många som rekryterar är i åldersspannet 30–40 år och väljer personer som är i deras egen ålder. En annan är att vi i Sverige är väldigt åldersfixerade jämfört med många andra länder, även de övriga nordiska länderna.

– Norge är ett bra exempel. Det är förmod­ligen det land som är mest likt Sverige. Men just när det gäller synen på ålder skiljer det ganska mycket, säger han.

Varför?

– En del menar att det kan bero på att politiska debatten i Sverige har varit, och många gånger är, väldigt fokuserad på pension och pensions­ålder. Andra menar att det finns ett medieansvar. I de övriga nordiska länderna är det till exempel sällan man i artiklar uppger personernas ålder, vilket man ofta gör i Sverige. Det är en rad olika faktorer som styr detta och som gör att det i Sverige är svårare för äldre att få ett nytt jobb än vad det är i exempelvis de övriga nordiska länderna, säger han.

En mer negativ syn på äldre påverkar inte bara möjligheterna att få nytt jobb. Den kan också visa sig vid lönesättning eller att äldre medarbetare erbjuds sämre möjligheter till fortbildning och utveckling.

Anders Ferbe säger att det är viktigt att försöka påverka människors attityd för att kunna få till stånd en förändring.

– Och det är bland det svåraste att göra. Det är till exempel många som fortfarande tror sig veta att vi har en pensionsålder i Sverige som är 65 år, men det har vi inte haft på 20 år. Diskussionen mellan arbetsmarknadens parter har under lång tid i stor utsträckning handlat om att korta arbetstiden i form av delpensioneringslösningar och annat för personer under 65 år. Allt detta påverkar hur vi människor tänker.

Samma sak gäller de ord och beskrivningar som ofta används i medier och den politiska debatten. Den växande gruppen äldre liknas emellanåt vid en ”demografisk bomb” eller en ”ålderstsunami”.

Som statistiken i faktarutan nedan visar har många chefer en i grunden positiv inställning till äldre medarbetare som beskrivs som plikttrogna och med erfarenheter och färdigheter som är bra för verksamheten. Samtidigt frodas en mängd stereotypa attityder: att äldre till exempel skulle vara långsamma, ha svårare att acceptera och ta till sig förändringar, inte är flexibla i sitt tänkande eller innovativa.

48 år – vid den medel­åldern startar den upplevda åldersdiskrimineringen.

Källa: Civilekonomerna/Novus. Källa (grafik): Delegationen för senior arbetskraft.

Anders Ferbe tror att bristen på kvalificerad arbetskraft kommer att öka intresset för mer seniora medarbetare.

– Det kommer att råda brist på arbetskraft i de flesta branscher, det gäller både akademiker och yrkesarbetare. Inom exempelvis stora delar av
offentliga sektorn, som är den sektor i Sverige som står inför den största kompetensbristen i närtid, pågår det ett aktivt arbete med att försöka få bort resonemanget om pensionsålder. På många håll vill man erbjuda de anställda möjlighet att arbeta så länge de vill. Inom andra delar av arbetsmarknaden ser det tyvärr ofta annorlunda ut. Där pratar man fortfarande om pensionen med de som är 60-plus. Men det kommer att ändra sig.

– Förutom att kompetensbristen leder till att vi behöver mer senior arbetskraft, ger en god blandning av åldrar, kön och etnicitet de bästa arbetsplatserna på sikt. Genom att förena gammalt och nytt, genom att ta vara på erfarenheter och satsa på kompetensutveckling för alla, kommer man att uppnå bättre resultat. Det är jag helt övertygad om.

Men orkar människor arbeta längre? Många är utslitna redan innan de har fyllt 67 år?

– Det varierar så klart. Men ett längre arbetsliv måste gå hand i hand med kraftiga arbetsmiljösatsningar. Inte minst den psykiska arbetsmiljön behöver på många håll förbättras. Dessutom behöver trygghetssystemen anpassas till att vi arbetar längre. LAS-åldern har höjts till 68 år, men du kan till exempel inte bli arbetslös och få a-kassa efter 65 år.