Luckor i juridiken som dessa har Ängla Eklund ägnat många timmar åt, inte minst tillsammans med sina kollegor på det ideella Institutet för juridik och internet. Fenomen som ovanstående förekommer nämligen i många rättsfall.
– När jag studerade på Stockholms universitet pratades det mycket om att många delar av juridiken är förlegad, långsam och svår att tillämpa i nya sammanhang. Det är förvisso bra att det tar tid, lagar ska stiftas med stor eftertanke, men ibland måste man pröva lagen i ett nytt sammanhang. Precis det ville institutet göra.
Hon upptäckte Institutet för juridik och internet 2014, som grundades året innan av juridikprofessor Mårten Schultz och fiskal Filippa Sjödén. Det byggde på idén om att med hjälp av engagerade studenter pröva lagstiftningen för internetrelaterade kränkningar. För att i sin tur skapa nya prejudikat. Därtill jobbade man med opinionsbildning och utbildning.
– Det var något i viljan att tillämpa den gamla lagstiftningen på nya problem för att påvisa dess luckor som jag verkligen gick igång på, säger hon.
Vid den tiden hade Ängla Eklund tvivlat på om yrket verkligen passade henne. Men när hon insåg att juridiken kunde vara annat än skrivet i sten, förstod hon att det var precis det här hon ville syssla med.
– Kärlek uppstod när jag insåg att juridiken var medel för förändring, säger hon.
De var ett tjugotal studenter inom institutet som sågs vid veckomöten på universitetet och spånade om vad de borde lägga sina krafter på.
– Vi jobbade med att ta emot anmälningar, driva processer, föreläsa och opinionsbilda.
Och inte rådde det brist på intressanta fall. Förutom svåra juridiska frågor som livesända övergrepp gjorde metoo sitt intåg. Vilket innebar en lång och nära nog oändlig debatt om att hänga ut påstådda förövare på nätet, något som motiverades med en otillräcklig sexualbrottslagstiftning och bristande gehör från rättsväsendet i övrigt. Samtidigt blev spridning av terroristpropaganda och ”falska nyheter” allt vanligare, liksom fotograferande vid olycksplatser och spridning av hat.
Med åren utsågs Ängla Eklund till ordförande för institutet och hennes röst har samtidigt växt sig stark i de mediala sammanhangen, tillsammans med grundaren Mårten Schultz.
– Allteftersom har institutet blivit mer av en renodlad expertorganisation som har en smal nischkompetens inom internetrelaterade frågor.
Det är något som har passat henne bra. Hon beskriver sig nämligen som en ”expertperson” snarare än generalist. Hon har dessutom nischat sig i ett outtömligt område.
– Det dyker upp nya saker hela tiden. Det digitala samhället utvecklas fort och det gäller för juridiken att hänga med. Som tur är älskar jag kunskap, särskilt inom smala områden. Många kanske tänker att det är bra att gardera sig med bredd i yrkeslivet, men jag tycker att man ska satsa smalt. Det är då man blir som bäst.