Viljan att förändra

Näthat, hämndporr, förtal, metoo, GDPR. Människors integritet i digitala sammanhang har blivit en av vår tids största frågor. Och när media undrar hur det står till med juridiken är det en person vi vänder oss till oftare än andra. Hur blev Ängla Eklund en av internetjuridikens auktoriteter?

Förtal, det är när någon har spridit uppgifter om en person på ett sådant sätt att andras uppfattning om denne försämras. Den juridiska termen har använts i flera fall. Till exempel vid den uppmärksammade Facebook-våldtäkten, där tre personer stod åtalade i januari 2017 för en våldtäkt som sändes live på Facebook. Två av männen åtalades och dömdes för bland annat våldtäkt. Men när det kom till den tredje personen, som filmade och direkt­sände övergreppet, hävdade åklagaren just förtal.

Ängla Eklund, en av Sveriges för stunden kanske mest självklara röster i mediesamtalet om kränkningar på internet, följde rättegången nära. Hon frågade sig hur i hela friden vi kan ha en lagstiftning som innebär att domstolen i sådana här fall tvingas fokusera på att bedöma huruvida bilden av kvinnan försämrats till följd av händelsen.

– Är det verkligen det perspektivet vi ska ägna oss åt? frågar hon sig några år senare, när vi möts i ett höghus på Östermalm, där hennes arbets­givare Mannheimer Swartling håller till.

– Det är inte en speciellt smakfull tolkning av rätten, att det graverande i brottet är att sam­hället ser ner på den person som har blivit utsatt. Vi borde väl snarare titta på den avskyvärda kränkning som en sådan spridning innebär, i stället för att fokusera på om vi tycker att kvinnan plötsligt framstår som sämre?

Ängla Eklund

Ålder: 30 år.
Bor: ”I ett litet hus på en liten ö som heter Tranholmen.”
Gör: Biträdande jurist på Mannheimer Swartling Advokatbyrå och ordförande för Institutet för juridik och internet.
Utbildning: Jurist­utbildning vid Stockholms universitet.
Familj: Sambon Erik och en 8-årig son.
Läser: Lawless: the secret rules that govern our digital lives av Nicolas P Suzor.

Luckor i juridiken som dessa har Ängla Eklund ägnat många timmar åt, inte minst tillsammans med sina kollegor på det ideella Institutet för juridik och internet. Fenomen som ovanstående förekommer nämligen i många rättsfall.

– När jag studerade på Stockholms universitet pratades det mycket om att många delar av juridiken är förlegad, långsam och svår att tillämpa i nya sammanhang. Det är förvisso bra att det tar tid, lagar ska stiftas med stor eftertanke, men ibland måste man pröva lagen i ett nytt sammanhang. Precis det ville institutet göra.

Hon upptäckte Institutet för juridik och internet 2014, som grundades året innan av juridikprofessor Mårten Schultz och fiskal Filippa Sjödén. Det byggde på idén om att med hjälp av engagerade studenter pröva lagstiftningen för internetrelaterade kränkningar. För att i sin tur skapa nya prejudikat. Därtill jobbade man med opinionsbildning och utbildning.

– Det var något i viljan att tillämpa den gamla lagstiftningen på nya problem för att påvisa dess luckor som jag verkligen gick igång på, säger hon.

Vid den tiden hade Ängla Eklund tvivlat på om yrket verkligen passade henne. Men när hon insåg att juridiken kunde vara annat än skrivet i sten, förstod hon att det var precis det här hon ville syssla med.

– Kärlek uppstod när jag insåg att juridiken var medel för förändring, säger hon.

De var ett tjugotal studenter inom institutet som sågs vid veckomöten på universitetet och spånade om vad de borde lägga sina krafter på.

– Vi jobbade med att ta emot anmälningar, driva processer, föreläsa och opinionsbilda.

Och inte rådde det brist på intressanta fall. Förutom svåra juridiska frågor som livesända övergrepp gjorde metoo sitt intåg. Vilket innebar en lång och nära nog oändlig debatt om att hänga ut påstådda förövare på nätet, något som motiverades med en otillräcklig sexualbrottslagstiftning och bristande gehör från rättsväsendet i övrigt. Samtidigt blev spridning av terroristpropaganda och ”falska nyheter” allt vanligare, liksom fotograferande vid olycksplatser och spridning av hat.

Med åren utsågs Ängla Eklund till ordförande för institutet och hennes röst har samtidigt växt sig stark i de mediala sammanhangen, till­­sam­mans med grundaren Mårten Schultz.

– Allteftersom har institutet blivit mer av en renodlad expertorganisation som har en smal nischkompetens inom internetrelaterade frågor.

Det är något som har passat henne bra. Hon beskriver sig nämligen som en ”expertperson” snarare än generalist. Hon har dessutom nischat sig i ett outtömligt område.

– Det dyker upp nya saker hela tiden. Det digitala samhället utvecklas fort och det gäller för juridiken att hänga med. Som tur är älskar jag kunskap, särskilt inom smala områden. Många kanske tänker att det är bra att gardera sig med bredd i yrkeslivet, men jag tycker att man ska satsa smalt. Det är då man blir som bäst.

Änglas tre karriärtips:

1. Skaffa dig före­bilder och mentorer – jag har så mycket att tacka mina förebilder Mårten Schultz och Cecilia Magnusson Sjöberg för.

2. Hitta din grej och nischa dig.

3. VÅGA ta plats och visa din kunskap.

Hon liknar sitt förhållande till juridiken med elitidrott.

– Jag måste hela tiden fortsätta träna, konstant utmana mina kunskaper och hålla mig påläst. Jag gillar inte att tävla med andra men älskar att ständigt utmana mig själv.

Sedan ett halvår tillbaka arbetar Ängla Eklund på Mannheimer Swartling. Hon är en del av en specialistgrupp som erbjuder rådgivning kring hållbarhetsfrågor relaterade till affärsjuridik.

– För mig blir det mycket GDPR, som ju handlar om mänskliga rättigheter. Hur man på ett hållbart och ansvarsfullt sätt hanterar enskilda personers data är ju otroligt viktigt ur både ett integritets- och företagsperspektiv.

Hon ser sin roll på byrån som att hon fortsätter att fördjupa sig i de frågor som en gång fick henne att omfamna yrket, men i det här fallet ur ett nytt perspektiv. På institutet, där hon fortfarande är aktiv, rör det sig om individer. Här om organisationer.

– Data är otroligt intressant … Och det är väldigt viktigt att man tar sitt ansvar vid hantering av enskildas personuppgifter. Det gäller att säker­ställa att människors rättigheter upprätthålls. Juridiken här ligger på en extremt hög nivå.

Det som fick henne att en gång ge sig hän åt juridiken var som bekant möjligheten att förändra den. Och det har hon också gjort. För några år sedan lämnade hon och Institutet för juridik och internet till exempel in en kravlista för att belysa och förändra delar av lagstiftningen. Efter det ändrades sättet att använda förtal.

– I stället för att fokusera på den utsattes anseende kan man nu bedöma gärningen utifrån hur integritetskänslig spridningen var. Inte andras uppfattning, säger hon.