"Det finns fortfarande ett glastak"

Sedan flera år tillbaka är det fler unga kvinnor än unga män som utbildar sig till jurister, vilket bland annat märks genom att andelen kvinnliga advokater ökar och har så gjort 
i många år.

– I dag är andelen 33 procent. För 20 år sedan var den 15 procent. Det går framåt, om än långsamt, säger Mia Edwall Insulander.

Könsfördelningen på tio av Sveriges största affärsjuridiska byråer för 2020 i procent. Siffror för 2018 i parentes. (*Mannheimer Swartling saknar uppgift och ingår ej)

Samma sak gäller delägarskapet i de stora affärsjuridiska byråerna.
2018 frågade Jusektidningen Karriär via enkäter tio av Sveriges största affärsjuridiska byråer om bland annat andelen kvinnor i byråernas ledningar och bland ägarna. För några veckor sedan ställde vi samma frågor igen till – med ett undantag – samma byråer. Svaren visar bland annat att andelen kvinnliga delägare har ökat, men i mycket begränsad omfattning. Från 17 till 19 procent.

– Det är en större andel kvinnliga biträdande jurister än kvinnliga advokater som i sin tur är fler än andelen kvinnliga delägare, säger Mia Edwall Insulander.

Ju närmare makten, desto färre kvinnor?

– Ja. Samtidigt vet jag att bland annat de stora affärsjuridiska byråerna tar den här frågan på stort allvar, arbetar aktivt med den och har gjort så under ganska lång tid. Ändå går det så långsamt, säger hon.

Varför?

– Det har jag ingen riktigt bra förklaring till. Men det finns uppenbarligen anledningar till att kvinnor inte blir delägare i samma utsträckning som män.

– En orsak kan kanske vara att många advokatbyråer i viss mån är en konservativ värld där man är van vid att göra saker och ting på samma sätt som man alltid har gjort.

Finns det en svag acceptans för att 
medarbetare i karriären vill ha ett liv även utanför jobbet?

– Jag tror det håller på att förändras i takt med att det kommer in nya generationer på advokatbyråerna. De kan inte förvänta sig att medarbetare i framtiden ska lägga ned hur mycket tid som helst på sitt jobb. Speciellt om man är småbarnsförälder kan det vara svårt att arbeta exempelvis sena kvällar och helger. Det är samtidigt ofta de åren många gör karriär, säger Mia Edwall Insulander.

Har du själv känt av glastaket?

– Nej, men det beror nog på att jag har arbetat i 20 år på en humanjuridisk byrå med 90 procent kvinnor. När jag hade småbarn och behövde hämta och lämna på dagis kunde jag själv styra hur mycket tid jag skulle arbeta.

I advokatbyrån Vinges senaste hållbarhetsrapport, som publicerades i fjol, skriver företaget att målet är att öka andelen kvinnliga delägare:

”50 procent av nyinvalda partners under perioden 2015–2020 ska vara kvinnor. Siffran hittills för perioden är 41 procent kvinnor och 59 procent män.”

– Det är bra att sätta upp konkreta och tidsbestämda mål och till exempel säga att om ett år ska vi ha si eller så många kvinnliga delägare, och inte bara att andelen ska öka, säger Mia Edwall Insulander.

Gäller det även frågor om exempelvis 
etnicitet?

– Absolut. Det är dessutom något som behöver drivas parallellt, annars kommer det att ta alldeles för lång tid. Mångfald bland medarbetarna när det gäller kön, etnicitet och liknande är inte minst viktigt för att advokatbyråer ska kunna stå sig i konkurrensen gentemot andra juridiska konsulter framöver. Det är dessutom något som allt fler klienter ställer krav på.

Könsfördelning bland delägarna i procent 2020. Siffror för 2018 i parentes. (**Cirio advokatbyrå startade 2019)

Tobias Wåhlén, vd för advokatfirman Lindahl, håller med om att andelen kvinnor bland de stora affärsjuridiska byråernas delägare behöver öka.

– För oss är inte detta bara en fråga om manligt och kvinnligt. Vår uppgift som rådgivare är att bistå näringslivet med högkvalitativa jurister och konsulter. Ska vi kunna göra det, kan vi inte begränsa oss till personer av visst kön, religiös åskådning, etnisk bakgrund, sexuell läggning eller liknande. Vi måste hitta och utveckla talanger alldeles oavsett.

Vad är orsaken att det är sådan skillnad mellan andelen kvinnliga och manliga delägare på de stora affärsjuridiska byråerna?

– Det är komplext. Vad som händer på arbetsplatserna är viktigt, men det är också en fråga om vad som sker i hemmen och samhället i stort. Det vi kan göra som enskild byrå är att se till att alla här känner att de har samma förutsättningar på arbetsplatsen, att det inte finns något glastak eller några andra hinder mot att utveckla sin talang. Om de sedan vill eller inte vill blir delägare är upp till varje invid, men vår uppgift är att säkerställa att förutsättningarna är de bästa.

För drygt ett år sedan bildades Advokatbyrån Cirio från det som tidigare varit en del av Lindahls Stockholmskontor. I dagarna har byrån antagit ett jämställdhetsprogram.

– En av de viktigaste frågorna för att skapa lika förutsättningar för män och kvinnor är tid. Rent statistiskt ägnar kvinnor mer tid åt obetalt arbete i hemmet än män. Samtidigt är detta en bransch med högt arbetstryck och där våra klienter ofta förväntar sig hög tillgänglighet, säger David Frydlinger som är vd för Cirio.

Han menar att män och kvinnors olika uttag av föräldraledighet är en av flera nyckelfrågor för ett mer jämställt arbetsliv, inte minst i advokatbranschen.

– Trots att Sverige kanske är det mest jämställda landet i världen, är kvinnor i större utsträckning än män föräldralediga. När man är borta länge från jobbet är risken stor i vår bransch att man tappar – eller upplevs tappa – kompetens, synlighet, kundrelationer och liknande. Och även om vi försöker underlätta möjligheten att hålla kontakten kan vi definitivt göra mer. Det är också en attitydfråga i en fortfarande ganska konservativ bransch.

– En viktig fråga är därför hur man skapar förutsättningar för att utjämna skillnaderna i föräldraledighet utan att tvinga folk.

För att stimulera ett jämnare uttag av föräldraledighet har en del arbetsgivare infört ekonomiska styrmedel och stimulanser?

– Vi har inte beslutat hur vi ska göra. Vi är en av få affärsjuridiska byråer med kollektivavtal. Det innebär att vi behöver förhandla med de fackliga organisationerna innan vi fattar konkreta beslut kring jämställdhetsprogrammet.

Trots att Cirio är en nystartad byrå, är den bara marginellt bättre än snittet för de större affärsjuridiska byråerna gällande andelen kvinnliga delägare.

– Vi har ingen machokultur eller liknande, vågar jag påstå. Men när vi har gjort enkäter internt och frågat om män och kvinnor har lika förutsättningar att göra karriär har vi fått till svar att det har man nog inte, och att en av de viktigaste faktorerna handlar om tiden.

– De allra flesta män på höga positioner i vår bransch är mycket duktiga. Men det är inget snack om att det är en stor grupp duktiga kvinnor som vi har tappat på vägen. Det finns dessutom studier som visar att en bättre mångfald gör att vi kollektivt blir bättre. Perspektiven breddas och det blir en annan dynamik.

Könsfördelning i procent för 2020. Siffror för 2018 i parentes. 

Medan det råder stor manlig dominans bland ägarna av de största affärsjuridiska byråerna, är könsfördelningen betydligt jämnare inom rättsväsendet. Några exempel:

• 55 procent av alla ordinarie domare är kvinnor.
• 49 procent av cheferna för Sveriges tings- och förvaltningsrätter är kvinnor. 2018 var andelen 
45 procent.
• Var tredje överrättschef är kvinna. För två år sedan var det var fjärde.
• 61 procent av åklagarna (inklusive åklagaraspiranter och assistentåklagare) är kvinnor.
• 44 procent av de åklagare som är chefer på 
heltid är kvinnor. Bland de högsta åklagarna 
i Sverige är könsfördelningen helt jämn.

Martin Holmgren, som var generaldirektör för Domstolsverket fram till 2 mars, menar att den stora andelen kvinnliga domare bland annat beror på den kvinnliga dominansen på juristutbildningarna och bland notarierna. Men också att domstolarna under lång tid arbetat med jämställdhetsfrågor.

– En avgörande del är domstolarnas syn på föräldraledigheten som något positivt och självklart, vilket inte minst är viktigt med tanke på att man ofta kommer in i domarkarriären i den ålder då många får barn.

– Jag tror också att det har stor betydelse att det under flera år varit relativt stor andel kvinnliga domare som har blivit chefer. Det gör att det finns gott om kvinnliga förebilder.