Domstolar väntas anställa färre notarier

Pressad ekonomi gör att många domstolar väntas anställa färre notarier i år. Några inga alls, visar en ny undersökning från Akavia. "Med färre notarier ökar trycket ytterligare på den befintliga personalen", säger Hanna ­Jönarp, vice ordförande i Saco-S Domstol.

Strax före jul i fjol genomförde dåvarande Jusek en enkätundersökning bland landets 60 tings- och förvaltningsrätter om deras notarieplanering för 2020. 50 domstolar, det vill säga 83 procent, valde att delta i enkäten. Svaren visar bland annat:

• Varannan förvaltningsrätt och nästan var femte tingsrätt planerar att anställa färre notarier i år än under tidigare år.
• Fyra av tio menar att den huvudsakliga anledningen till neddragningen är minskad budget.

Några domstolar kommer i år inte anställa några notarier alls. Ett sådant exempel är förvaltningsrätten i Malmö.

– Det är helt och hållet en konsekvens av de ekonomiska förutsättningarna för innevarande och kommande år. Vi kan, givet de förutsättningar vi har just nu, inte bära den kostnad som en fortsatt notarieantagning skulle innebära, säger lagmannen Johan Sjöö.

– Att jurister får möjlighet till notariemeritering är viktigt för såväl den enskilda domstolen som för möjligheten att tillgodose behovet av duktiga och välutbildade jurister vid myndig­heter, företag och andra organisationer, inte minst behovet av framtida domare inom Sveriges Domstolar. Beslutet att inte anställa några notarier är därför något vi beklagar.

Under de senaste åren har anslagen till polisen och Åklagarmyndigheten ökat, vilket bland annat har lett till fler mål hos domstolarna. Anslagen till Sveriges Domstolar har däremot inte vuxit i samma utsträckning, tvärtom. Hanna Jönarp, vice ordförande i Saco-S Domstol, är därför inte speciellt överraskad över att många domstolar känner sig tvingade att anställa färre notarier.

– Alternativet hade varit uppsägningar. Sam­tidigt fortsätter målen att komma in i samma ström som tidigare. Resultatet blir ökad stress och en allt större arbetsbelastning på personalen med sämre arbetsmiljö som följd, alternativt längre handläggningstider, beroende på hur domstolscheferna väljer att prioritera.

– Vissa mål kommer man framöver helt enkelt få lägga åt sidan för att inte arbetsbelastningen ska bli alldeles för stor.

Hanna Jönarp säger att domstolarnas tuffa ekonomiska villkor drabbar notariekollektivet på flera sätt, förutom att konkurrensen om platserna ökar.

– Med färre notarier blir det ökat tryck på de som är kvar, trots att deras arbetsbelastning ofta redan är mycket hög. Visserligen är notarietjänstgöring en utbildningstjänst. Men vi vet att när trycket på domstolarna ökar, åsidosätts ofta utbildningsdelen i notarietjänstgöringen. Notarierna får helt enkelt färre juridiska arbetsuppgifter och fler administrativa. Dessutom får de ofta arbeta mycket övertid som de inte får betalt för.

– Det måste till ordentliga satsningar på hela rättskedjan, inte bara polis och åklagare. Annars kommer detta inte att lösa sig. Till det ska läggas att det redan är få sökande till en del domartjänster. Färre notarier kommer på sikt försvåra rekryteringen ytterligare.

Även Domstolsverkets HR-direktör Maria Isaksson är bekymrad över att neddragningen av antalet notarietjänster.

– Det är frågan om en avsevärd minskning, framför allt på migrationsdomstolarna. Orsaken är framför allt att det saknas medel.

Vad leder det till?
– Vi är bland annat oroliga för vilka följdverkningar det kan ha på den framtida kompetensförsörjningen av domare, men också för vilka signaler neddragningarna sänder till juristutbildningarna, säger hon.

– Samtidigt ska man komma ihåg att dom­stolarna fortsätter att ta in ett stort antal notarier. Det är inte frågan om något stopp.