"Risk för konflikt kring löner i offentlig sektor"

När akademikerförbunden går in i årets avtalsrörelse skiljer sig tonläget från de traditionella arbetarfackens. Därmed inte sagt att det är lättare att förhandla med dem, menar Medlingsinstitutets nya chef Irene Wennemo.

Trots att tjänstemannafrågorna successivt tar större plats i avtalsrörelsen går det fortfarande att se skillnader mellan akademikerna och till exempel LO-facken i förhandlingssituationer. Det säger Irene Wennemo, som sedan ett halvår leder Medlingsinstitutet som ansvarar för medling i arbetstvister:

– Alla behöver visa sina medlemmar att de gör sitt yttersta för att få till goda villkor, men man visar det på olika sätt. Det är en annan retorik. Alla sätt att förhandla har sina utmaningar.

Under hösten har hon förberett sig inför avtalsrörelsen genom möten med såväl arbetsmarknadens parter som med de externa medlare myndigheten kallar in vid konflikt. Staben av medlare har också setts över, och ett gäng nya har plockats in.

– Vi kommer att få in lite nya typer av förhandlingar. Akademikeravtalen ser helt annorlunda ut än avtalen på byggsidan eller i detaljhandeln. Det gäller att ha beredskap för det, säger hon och tillägger:

– Ju bättre koll man har på konflikterna, desto lättare är det att hantera dem när de dyker upp. Man vet var spänningarna ligger.

I privat sektor skapade frågan om flexpension, alltså extra avsättningar till tjänstepensionen, tidigare oro i leden. Men när Jusektidningen Karriär pratar med Irene Wennemo bedömer hon att det lugnat ner sig. I stället ser hon en del mörka moln inom offentlig sektor, där vissa grupper anser sig vara felavlönade.

– När en sån känsla sprider sig i ett förbund skapar det alltid risk för konflikt. En fråga som tidigare väckt debatt är de sifferlösa avtalen utan centralt angivet löneutrymme, som är betydligt vanligare bland Saco-förbundens medlemmar än bland övriga på arbetsmarknaden – cirka 60 mot 25 procent.

Enligt Saco främjar avtalen kopplingen mellan lön, individuell arbetsinsats och verksamhetsutveckling, men externt har de ifrågasatts för att bland annat leda till för stora löneökningar.

– De väcker fortsatt debatt. Så länge lönerna för vissa grupper håller sig på en nivå som de flesta på arbetsmarknaden tycker är rimlig är det inga problem. Men skulle det bli stora löne­ökningar för de som har sifferlösa avtal kommer det att väcka reaktioner, säger Irene Wennemo.

Kanske är hennes ställning som ny chef för Medlingsinstitutet svagare förankrad på akademikersidan än på LO-sidan, där hennes tidigare jobb inom centralorganisationen och som social­demokratisk statssekreterare gör att hon har många kontakter. Men hon tror att de flesta ändå uppfattar att hon inte låter sig styras för mycket av regeringen, vilket är viktigt.

– För att bli generaldirektör på Medlingsinstitutet måste man ha förtroende hos parterna. Det kan man skaffa sig genom att vara i partsvärlden. Om man känner sig mer hemma i vissa sektorer än andra måste man vara vaksam på det och notera det för sig själv.

Hur skiljer du dig från Medlingsinstitutets tidigare chefer?
– Mitt intresse för statistik sticker ut lite. Det är uppiggande för vissa, men kan bli lite överdrivet ibland.