Medlingsinstitutet: Minskade löneskillnader och få konflikter

2019 präglades av få konflikter på svensk arbetsmarknad. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskar och mindre än en procent av de anställda är lågavlönade.

– Vi ser att kollektivavtalens lägsta löner påverkar de lägsta lönerna på arbetsmarknaden, att löneskillnaderna mellan könen minskar och att det går att teckna kollektivavtal trots stora motsättningar, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Ungefär tio procent av de anställda i Sverige saknade förra året kollektivavtal men mindre än en procent har en låg lön enligt EU:s definition.

– En lagstiftning om minimilöner skulle rubba ett väl fungerande system utan att göra någon egentlig skillnad för dem med låga löner. Det finns problem på den svenska arbetsmarknaden men de beror framför allt på fusk och lagbrott och inte på lönebildningsmodellen, säger Irene Wennemo.

Unga och lågutbildade utgör den största gruppen bland de lågavlönade och andelen kvinnor är högre än män. Varje år sedan 2007 har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat. Medlingsinstitutet ser två förklaringar: kvinnor har dels (i genomsnitt) haft större procentuella löneökningar, och dels blir kvinnor vanligare i mansdominerade yrken och tvärt om.

I förra årets avtalsförhandlingar stod två konflikter för samtliga 7 527 förlorade arbetsdagar på grund av strejk eller lockout. Den ena konflikten hade Svenska Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar i huvudrollerna, och i den andra stod avtalsstriden mellan Svensk Pilotförening och SAS.

Medlingsinstitutet konstaterar att konflikterna på svensk arbetsmarknad är mycket få i en internationell jämförelse. Förra året tecknades drygt 20 kollektivavtal. I år finns fler möjliga konfliktytor när omkring 500 förbundsavtal, som omfattar 3 miljoner anställda, förhandlas.