Se upp för jobbprat i sociala medier

Det är inte lätt att veta hur man ska hantera sociala medier när jobbet och privatlivet flyter ihop allt mer. Det du postar efter arbetstid kan få konsekvenser för karriären, så vad kan man egentligen skriva? Jusek­tidningen Karriär bad två experter om råd.

Som anställd är du en ambassadör för din arbetsgivare. Det är inget nytt. Så var det innan vi fick internet och sociala medier, men de nya plattformarna har gett oss en mycket större publik, förklarar Steffi Siegert som är forskare vid Södertörns högskola och forskar om sociala medier ur ett arbetslivsperspektiv.

− Arbetsgivaren vill inte att du ska supa dig full och skrika på stan, men du kan komma undan med det för det är inte så många som ser dig och kopplar dig till din arbetsplats, säger hon.

Det är svårt att ge ett rakt svar på i vilken utsträckning arbetsgivaren har rätt att styra hur vi använder sociala medier utanför jobbet. Hur fritt du kan uttrycka dig beror på arbetsplats, yrkesroll och ställning. Generellt har anställda ganska stor frihet, menar Arne de Lange, förbundsjurist på Akavia.

− Domstolarna tillåter mer än man tror. Arbetsgivarna har fått bakläxa gång på gång, säger han och hänvisar till Arbetsdomstolen.

De har kommit med flera uppmärksammade domar som ger den anställda rätt. Det rör sig om fall där medarbetare har avskedats eller omplacerats efter att ha uttryckt kritik mot arbetsgivaren eller gjort något annat som arbetsgivaren uppfattar som olämpligt.

Arne de Lange tolkar rättspraxis som att anställda rent juridiskt har stora möjligheter att uttrycka sina åsikter, åtminstone de som jobbar inom offentlig sektor. I privat verksamhet är man mer begränsad eftersom lojalitetsplikten går före yttrandefriheten. Det är också vanligare med olika typer av sekretessklausuler bland privat anställda, menar han.

− Tidigare fanns sådana klausuler främst för högre chefer och personer med tillgång till företagshemligheter men det har börjat sprida sig in i vanliga anställningsavtal, säger han.

Det är inte bara anställningsavtalet som sätter gränser för vad man får och inte får göra i sociala medier. För vissa yrkesgrupper finns särskilda etiska riktlinjer. Det gäller till exempel för advokater. Under den senaste tiden har det varit mycket diskussion om vad god advokatsed egentligen innebär i sociala medier. Är det okej att hurra över att en klient har blivit frikänd? Kan man vara vän med sin klient på Facebook? Får man posera tillsammans på bilder?

Frågan om hur man ska bete sig i sociala medier är särskilt brännande inom yrkesgrupper där anseendet är viktigt. Arne de Lange tar inte ställning i advokatetiska frågor. Däremot tror han att man som anställd generellt bör tänka över sina inlägg en extra gång. Även sådana som inte juridiskt innebär grund för uppsägning eller omplacering kan få stora konsekvenser.

− Nämn inte arbetsgivaren i dina privata sociala medier, det är min rekommendation, säger han.

Fallen som har tagits till domstol handlar oftast om situationer där anställda har uttalat sig på ett sätt som arbetsgivaren inte uppskattar, men det finns andra mer vardagliga dilemman. Tänk dig att du sitter och scrollar i flödet sent en kväll. Du ser en nyhet från arbetsgivaren och flera kollegor har gjort tummen upp. Du vill egentligen bara scrolla vidare men tvekar: Borde du gilla? Dela? Forskaren Steffi Siegert ser flera skäl att låta bli.

− Som anställd behöver jag ha ett utrymme som är mitt, där jag kan vara min egen person. Det tycker jag är den stora utmaningen här. Vi ser tydligt i forskningen att vi behöver en plats och tid utanför jobbet för att få möjlighet till återhämtning, säger hon.

För vissa yrkesgrupper ingår det i jobbet att sprida nyheter och öka arbetsgivarens synlighet, men i regel kan arbetsgivaren inte kräva att anställda ska agera PR-konsulter på fritiden. Om det inte ingår i ens roll att sprida nyheter ska det inte heller påverka vad man får för omdöme eller lön, menar Steffi Siegert.

Hon tycker att man ska vara särskilt återhållsam med att dela arbetsgivarens nyheter om man jobbar med frågor som kan uppfattas som laddade eller känsliga. Risken är att man får sitta hela kvällen hemma och moderera i kommentarsfältet.

Steffi Siegert tror att det behövs tydligare riktlinjer och mer samtal på arbetsplatserna om hur man ska hantera sociala medier.

− Många större företag har sociala medier-policys men de är inte alltid uppdaterade och det är inte alltid de följs, säger hon.

FAKTA/Större frihet i offentlig sektor
Anställda i offentlig sektor har större frihet att uttrycka sig än de som jobbar privat. Orsaken till att yttrandefriheten är större för offentligt anställda beror på att grundlagsskyddet gäller i förhållande till staten. Staten får tåla mer. Inom den privata sektorn går lojalitetsplikten före yttrandefriheten. Lojalitetsplikten innebär kortfattat att du inte får skada din arbetsgivare.