Saco-S Domstol: Slopa notariebetygen

Det är hög tid att avskaffa notariebetygen. Det menar Saco-S Domstol. "Betygen skapar stress och leder till så pass stora negativa konsekvenser för notariernas arbetsmiljö att betygen bör tas bort", säger Marit Wedin som sitter i Saco-S Domstols styrelse.



Hon arbetar som
föredragande jurist på Förvaltningsrätten i Stockholm och avslutade för ungefär ett år sedan sin egen notarietjänstgöring.

– Den var en lärorik och bra start på juristkarriären, samtidigt som den innehöll både positiva och negativa delar. Jag trodde till exempel inte att betygsättningen skulle ha så pass stor påverkan på mig som den hade, bland annat med tanke på att jag var lite äldre än majoriteten av notarierna.

– Visserligen blir man på alla arbetsplatser bedömd på något vis, men betygssättning är något annat. Det är heller inte särskilt tydligt vad det är som betygssätts och hur det görs. Betygen kan dessutom upp­levas som en sammanblandning av ens person och prestation, säger Marit Wedin.

Saco-S Domstol har genomfört en enkätundersökning bland dem som under de senaste åren fullgjort sin notariemeritering hos Sveriges domstolar. Undersökningen visar bland annat:

• Trots kritik mot arbetsförhållandena ger merparten av de svarande ett högt betyg till notarietjänst­göringen som helhet.

• Många anser dock att utbildningsinslaget har fått stå tillbaka till förmån för domstolens behov av arbetskraft.

• 94 procent av tingsrättsnotarierna och 67 procent av förvaltningsrättsnotarierna uppger att de en vanlig vecka arbetat mer än ordinarie veckoarbetstid. Bland förvaltningsrättsnotarierna är det vanligaste svaret att de arbetat 1–3 timmar övertid och bland tingsrättsnotarierna 4–6 timmar. 5 procent av förvaltningsrättsnotarierna och 12 procent av tingsrättsnotarierna uppger i under­sökningen att de återkommande arbetat mer än 50 timmar i veckan.

• Det är långt ifrån en självklarhet att övertidsarbete kompenseras (i tid eller pengar). Ofta har det inte skett.

• Av dem som tjänstgjort vid en tingsrätt uppger flera att arbetsuppgiften att skriva dom förväntades ske utanför ordinarie arbetstid.

• Många av de svarande anser att dagens modell med betygssättning leder till stress, obetalt övertidsarbete, rädsla för att bli orättvist bedömd och försvårar för notarierna att säga sin mening.

Marit Wedin berättar att undersökningen även pekar på att det råder dålig balans mellan domstolarnas arbetskraftsbehov och notarietjänstens utbildningsdel.

– Många tingsrättsnotarier vittnar om hur mycket arbetstid som går åt till administrativa eller juridiskt okvalificerade arbetsupp­gifter, till exempel omfattande protokollföring, delgivning och kopiering av tryck till förhandlingar. Utbildningsdelen får stå tillbaka till förmån för domstolarnas arbetskraftsbehov. Notarier får heller inte alltid den juridiska träning som de ska få.

Enligt undersökningen är tingsrättsnotarier extra utsatta. Det är inte ovanligt att de på grund av den stora mängden administrativt arbete inte hinner med många av de mer kvalificerade juridiska arbetsuppgifterna, till exempel att förbereda egna förhandlingar eller skriva domsförslag.

– Arbetssituationen på många domstolar gör att det dessutom inte går att ta ut övertid, åtminstone inte fullt ut. Det innebär att notarierna i praktiken får skriva exempelvis domar på sin fritid.

Varför säger de inte nej?
– Att de är under betygssättning är en viktig förklaring till att många notarier går med på arbetsvillkor som inte är acceptabla. De upplever att de inte kan säga ifrån och värna sin egen arbetsmiljö, säger Marit Wedin.

Vad bör man göra?
– Vi menar att arbetsmiljökonsekvenserna är så pass allvarliga att man bör tar bort betygen och ersätta dem med ett system med vissa förutbestämda krav för att bli notariemeriterad. Klarar man dem, blir man godkänd. Ungefär som det fungerar för AT-läkare.

– Förutom att utbildningsdelen i notarietjänstgöringen bör stärkas, bör det bli tydligare vad notarierna ska göra. För att frigöra arbetstid för mer kvalificerade arbetsuppgifter behövs även ytterligare administrativ personal på domstolarna. Det går inte att endast se över en viss yrkeskategoris arbetssituaion utan det behövs ett helhetsperspektiv på verksamheten.

Notariernas höga arbetsbelastning och utsatta position är väl knappast en ny fråga?
– Nej. Att det fortsätter att vara så här trots att det är en fråga som diskuterats av fack och arbetsgivare under många år visar att det krävs strukturella förändringar.

När Jusektidningen Karriär sammanfattar enkätundersökningen för Domstolsverkets HR-direktör Maria Isaksson säger hon att det inte är en positiv bild av notariernas arbetssituation som ges.

– Vi vill inte att det ska vara så. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att balansera den bilden. Min bild av notarietjänstgöringen är i grunden ganska positiv och jag har uppfattningen att man får med sig mycket inför sin fortsatta karriär.

Flera vittnar i undersökningen om hur utbildningsinslaget i ­utbildningen har fått stå till­baka för domstolarnas behov av arbetskraft?
– Det är svårt för mig att säga något generellt om. Det kan nog variera mellan olika domstolar och domstolsslag.

Flera av de svarande uppger också att det inte alltid utgår ersättning vid övertid?
– Det är svårt för mig att veta i vilken omfattning det förekommer. För alla yrkesgrupper gäller att det ibland ingår övertidsarbete. Men att det ska ske utan kompensation är inget som vi står för. Det är självklart att vi ska följa de regler som finns.

I rapporten En reformerad ­notarieantagning som kom i höstas föreslår Domstolsverket att notariebetygen blir kvar. Varför vill ni behålla notariebetygen?
– Vi vet att de bidrar till stress, men har ändå i vårt förslag – som nu är ute på remiss – landat i att de bör vara kvar. Men det är en svår avvägning, säger Maria Isaksson.

FOTNOT: Under perioden april 2017 till september 2018 genomförde Saco-S Domstol en enkätundersökning bland personer som under perioden fullgjort sin notariemeritering hos svenska domstolar. Enkäten skickades ut till 661 personer. 312 svarade, varav 209 uppgett att de har varit tingsrättsnotarier och 103 att de har varit förvaltningsrättsnotarier.