Så jobbar en juristlingvist

Visste du att Sverige har 24 juristlingvister i EU-domstolen? Och vet du vad en juristlingvist gör? Här berättar Gudrun Savel om yrket som erbjuder en annorlunda karriärväg – för den språkkunnige.

Sedan EU-inträdet 1995 finns inte bara ett gäng yrkesarbetande svenskar i Bryssel. Vi är också representerade i EU-domstolen i Luxemburg. I dag jobbar 24 svenskar i åldrarna 30-60 med att översätta domar skrivna på franska.

Totalt arbetar omkring 650 juristlingvister i EU-domstolen, en av dessa är svenska Gudrun Savel som tjänstgjort sedan början av 2000-talet. Hon behärskar franska, engelska, tyska och italienska.

– Att vi juristlingvister behövs beror på domstolens speciella arbetssätt. EU:s samtliga 24 språk används aktivt i handläggningen av målen. Jag tror inte att det finns många institutioner i världen som på ett så levande sätt hanterar så många språk. Det görs av rättssäkerhetsskäl. Enskilda medborgare ska kunna uttrycka sig inför domstolen på sitt eget språk, skriftligt och muntligt, och ha möjlighet att ta del av domstolens avgöranden.

Domstolens överläggningar sker på franska och därmed krävs att samtliga juristlingvister behärskar språket till hundra procent. Juristlingvister arbetar uteslutande med det skrivna ordet, medan tolkar översätter muntligt.

– Min huvuduppgift är att översätta framför allt dokument som EU-domstolen själv utarbetar, det rör sig om domar och beslut.

"Vi gör en kvalitetskontroll och arbetar i par. En översätter och en annan kontrollerar". Gudrun Savel.

För att komma i fråga för ett jobb som juristlingvist krävs att man uppfyller några grundläggande krav:

* Att kunna flytande franska, och dessutom behärska ytterligare ett EU-språk utöver sitt modersmål.
* Att ha en fullständig juristexamen.
* Att ha mycket goda kunskaper i svenska, det vill säga förmågan att utrycka sig väl i skrift och kunna förstå komplicerade juridiska texter.

Hur säkerställs att en översatt text är korrekt?
– Vi gör en kvalitetskontroll och arbetar i par. En översätter och en annan kontrollerar. Det är en pågående dialog. Vi har även arbetsgrupper där vi fastställer terminologi och gör rättsutredningar.

Finns fler tänkbara arbetsgivare för en juristlingvist?
– Ja. Europeiska unionens råd, Europaparlamentet, och EU-kommissionen. Sedan kan den profil vi har efterfrågas av stora företag.

Hur ser arbetsmarknaden ut?
– Inom den kommande tioårsperioden har vi ett antal pensionsavgångar och då kan behov av nya juristlingvister uppstå. Det finns också en annan möjlighet. Vi klarar inte allt internt och därför anlitar vi frilansöversättare. Helst ska frilansaren vara jurist i botten.

Gudrun Savel säger att hon fortfarande, efter 18 år, tycker att jobbet är roligt och omväxlande.

– Varje dag är en utmaning för det vi gör blir aldrig enkelt. Vissa dagar kan jag arbeta på fyra olika språk.

Finns det enklare och svårare juridiska språk?
– Jag vet inte om jag direkt vill säga mer avancerat. När jag läser exempelvis ett svenskt förhandsavgörande från Högsta domstolen är det klart att det underlättar att läsa den på mitt eget språk. Sedan har vi som sagt en tradition av att skriva tydligt, medan traditioner i andra länder kan innebära mer utbroderade texter och att man använder synonymer. Det sätter oss i en svår situation.