”Våga vara dig själv när du talar inför andra”

Är att hålla tal det absolut jobbigaste du vet? Föreläsaren och improvisatören Magnus Bergman ger råd som kan hjälpa dig att lösa knutarna. ”Jag försöker få alla att tänka att det inte är farligare att prata inför de du inte känner än vad det är inför dina närmaste vänner.”

Magnus Bergman driver Våga förmåga där han inspirerar företagare, chefer, medarbetare och föreläsare att ta klivet utanför komfortzonen och hitta glädjen när de talar inför andra. I par med föreläsaren Joakim Hedström har han i boken Prata så någon bryr sig samlat sina bästa tips och övningar i konsten att tala inför publik.

Att lyssna på någon som inte får fram sitt budskap är både sorgligt och uttråkande, menar han.

– Talarna tar upp människors tid men kan ändå inte leverera. Vi tror att det beror på både okunskap och att man inte riktigt vågar.

Han berättar om en stor oro hos många han möter. Hur man inte vill utsätta sig för att stå i centrum av rädsla för att tappa tråden eller i eget tycke göra bort sig.

– Men faktum är att folk faktiskt lyssnar. Gå till dig själv, visst lyssnar du på någon annan som talar? Du vet ju inte vad som ska sägas! Den där oron går att träna och öva bort – om man vill.

"Jämför med att cykla. Har du en gång lärt dig det så kan du det."

Han understryker att han själv fasade inför presentationer och framträdanden under skoltiden. Räddningen blev att kasta sig ut för stupet och gå med i en improvisationsteatergrupp.

– I början bara snurrade det i huvudet, jag blev tomatröd och hade skygglappar för ögonen. Jag hörde knappt vad mina motspelare sa under de första föreställningarna.

Vad beror rädslan för att hålla tal på?

– Att du blottar dig och känner dig ensam när du har allas ögon på dig och blir iakttagen. Då är det lätt hänt att du blir spänd och ointressant och trots att du berättar om den viktigaste saken i världen blir det tråkigt och få lyssnar på vad du säger.

Han förklarar också att känslor som uppstår när man har sagt fel är inlärda beteenden. Man blir exempelvis generad eller börjar svettas.

– Bli medveten om det och träna på att göra misstag. Känslan kommer vara att du gör fel men fortsätt testa ändå.

När Magnus Bergman lär ut konsten att våga tala framhåller han den upplevda skillnaden mellan att sitta och prata med goda vänner och att prata inför andra.

– Med sina vänner är man sig själv och det går riktigt bra att prata. Det är kul! Varför är man då inte lika bra i andra sammanhang? Jag försöker få alla att tänka att det inte är farligare att prata med de du inte känner.

– Jämför med att cykla. Har du en gång lärt dig det så kan du det. Jag kan cykla när det är lugnt på vägarna men jag kan faktiskt också cykla när det är lite stökigt runt mig. Inte går jag och leder cykeln så snart trafiken ökar?  

Hur många är egentligen födda till talare?

– Oj … jag tror inte det är särskilt många. Några få procent. De som är födda till det är väldigt extroverta, har ett starkt engagemang och vill förmedla ett budskap. När du verkligen vill berätta något flyttar du gränserna.

Hur tänker du kring kroppsspråkets betydelse för att fånga lyssnarna?

– Jag försöker få fram att var dig själv även om du har ett yvigt kroppsspråk. Under presentationer i Sverige märker jag att det är viktigt att inte ta för stor plats. Man håller i tyglarna.

– Men sedan går jag fram och ropar ”hej allihopa!”, och alla får ställa sig upp och dansa eller göra high-five. Efter ett tag släpper allt och det blir som att ”nu känner vi varandra”. Det är jobbigt först men det ger resultat. Tänk på att du bara lever en gång, bjud lite på dig själv. Vi får inte bli för seriösa och hämmade även om sammanhanget är seriöst, säger Magnus Bergman.