Rapport: Därför minskade utrymmet för löneökningar

Den höga efterfrågan på arbetskraft har inte räckt för att få fart på löneutvecklingen. Den viktigaste orsaken till att utrymmet för löneökningar krympt är den låga ökningen av produktiviteten, visar en rapport från Medlingsinstitutet.


Ända sedan finanskrisen 2008 har löneökningarna legat på en låg nivå. Från 2017 till andra kvartalet i år ökade lönerna med 2,4 procent i genomsnitt per år. Siffran är något högre än de centrala avtalens löneökningar.

En stigande inflation har bidragit till att reallöneutvecklingen dämpats. Reallönen, köpkraften, ökade årligen med i genomsnitt 0,4 procent 2017 till årets andra kvartal.

– Det tycks ha varit svårt att höja lönerna mer på företagsnivå utan att påverka lönsamheten negativt, säger Valter Hultén som är ekonom på Medlingsinstitutet.

Han förklarar att produktiviteten i svensk ekonomi ökat långsamt men ungefär i takt med jämförbara EU-länder.

Räknat i nationella valutor har arbetskostnaderna per arbetad timme i Sverige ökat snabbare än jämförbara EU-länder sedan 1998.