Psykologen: Så blir du en (ännu) bättre kollega

Det är lätt att hitta fel hos andra. Men testa att vända blicken mot dig själv, tipsar psykologen Angela Ahola. Tänk om det är du som är kontorets allra värsta grumpy cat?

För några år sedan fick Angela Ahola stor uppmärksamhet för sin bok om hur man gör ett bra första intryck. I dag föreläser hon under rubriken Vill du ha dig själv som kollega?

− Jag tror att vi behöver bli mer medvetna om vilka signaler vi sänder ut och hur vi bedömer andra. Vi är ofta hårdare mot andra än mot oss själva, säger hon.

Hon tar kollegan som inte hejar i korridoren som exempel:

− Det finns två sätt att förstå det. Antingen tolkar vi det som att hon är en skitstövel eller så tänker vi att hon har haft en dålig dag. Hon kanske vaknade med magsjuka barn och fick stressa till jobbet.

När vi själva inte beter oss helt bra har vi i regel lättare att förklara det med sådant som ligger utanför oss som personer, menar hon; vi har sovit dåligt, är förkylda, bakis eller något annat.

− Den förståelsen förtjänar även våra kollegor, konstaterar hon.

Att vara en bra kollega handlar i grunden om att göra sina arbetsuppgifter utifrån bästa förmåga och samtidigt anstränga sig för att bygga goda relationer, menar Angela Ahola.

− Det finns två kluster av egenskaper som vi värdesätter mycket hos våra kollegor. Dels värme och pålitlighet, dels kompetens, kapacitet och förmåga, säger hon.

Enligt Angela Ahola är detta inte bara egenskaper som du antingen har eller inte har, utan sådana som du kan välja att försöka utstråla. Värme och pålitlighet förknippar vi till exempel i regel med personer som vi upplever liknar oss själva.

En genväg till att nå vi-känslan är därför att aktivt söka efter sådant som du och kollegan har gemensamt, tipsar hon.

− Ställ frågor och försök hitta gemensamma intressen. Ni kanske båda har sommarstuga på Åland? När ni väl har hittat någon sådan likhet kommer ni närmare varandra och har lättare att samarbeta, säger hon.

Hon tillägger att man faktiskt kommer ganska långt i relationen med kollegorna bara genom att vara trevlig, le och lyssna.

− En sur kollega är ett värre arbetsmiljöproblem än den mest obekväma skrivbordsstol du kan tänka dig. Vi vet att sura ansikten triggar amygdalan i hjärnan. Det sätter igång ett larmsystem i kroppen som signalerar att vi står inför ett hot, säger hon.

Även i den digitala kommunikationen är det viktigt att tänka på att uttrycka sig på ett trevligt sätt, betonar Angela Ahola.

− I mejl är artighetsfraser extra viktiga eftersom det du skriver inte mjukas upp av till exempel ett leende eller en trevlig ton i rösten. Jag tycker alltid att man ska börja med att fråga hur kollegan mår eller har haft det i helgen, innan man går in på själva ärendet, säger hon.

Att prata om hur vi som individer kan bidra till ett trevligare klimat på jobbet kan verka lite ytligt, medger Angela Ahola. Självklart kan sura miner ibland vara motiverade och visst finns det problem som inte går att lösa genom leenden mellan kollegor. Det kan finnas strukturella problem på arbetsplatsen som gör att kollegor mår dåligt, men vi ska inte underskatta vår egen roll, tycker hon.

− Min erfarenhet är att vi ofta är ovilliga att se oss själva som en del av problemet. På samma sätt som vi kan anstränga oss för att göra ett gott första intryck kan vi anstränga oss för att vara de bästa versionerna av oss själva inför våra kollegor, säger hon.