"Uppgifterna kändes bisarra"

Åtalet mot världsstjärnan ASAP Rocky utvecklades till en diplomatisk kris, med krav om frisläppande från USA:s president Trump och rapporter i media om omänskliga förhållanden i häktet. Mitt i stormens öga stod Kriminalvårdens presstjänst.

Sommarens nyhetstorka på västvärldens medieredaktioner fick sig ett välkommet avbrott när det stod klart att den amerikanska rapartisten ASAP Rocky, som egentligen heter Rakim Mayers, häktats efter misstanke om misshandel i centrala Stockholm.

När det sedan kom uppgifter om att Kronobergshäktets mat var oätlig och att dricksvattnet var smutsigt, att en cellkamrat kastade avföring omkring sig utan att någon städade upp det och att intagna rasar i vikt – då var karusellen igång på allvar.

Medarbetarna på Kriminalvårdens presstjänst satte unisont kaffet i vrångstrupen när de hörde om de inhumana förhållanden som rapparen ska ha utsatts för, enligt de uppgifter som inkommit till den amerikanska nöjessajten TMZ (vilka senare dementerades av ASAP Rocky själv).

– De första som hörde av sig till oss efter påståendena i TMZ var Aftonbladet Nöje, som ville kontrollera uppgifterna. Uppgifterna kändes bisarra, för vi vet ju att Kronobergshäktet har samma dricksvatten som alla andra som bor i Stockholm, berättar Kriminalvårdens presschef Kristina Granqvist.

– Då var det bara att ringa häkteschefen Fredrik Wallin och göra vad man kunde för att han inte skulle gapskratta – och sedan faktiskt försöka ta det hela på stort allvar och ge en korrekt bild av verkligheten.

För situationen blev speciell i flera avseenden. Till exempel råder det i Sverige klientsekretess: Presstjänsten får med andra ord inte ens bekräfta att någon känd artist sitter på Kronobergshäktet.

– Så vi får inte bemöta sakuppgifter om klienten, vilket komplicerade hela kommunikationen. Men eftersom artistens advokat hade gått ut och sagt att han var häktad utan restriktioner så fick vi ett slags frikort att berätta vad som gäller för en person i en sådan situation, i generella drag, säger pressekreteraren Gustav Borg.

Till situationens ovanligheter hörde också att under tre veckors tid bli kontaktade av dels europeiska medier dagtid, dels amerikanska medier nattetid. Och dessutom sköta kommunikationen på två språk.

– Vi hade lyckligtvis vår internationella enhet till hjälp, som bland annat kunde understödja med korrekta juridiska termer på engelska.

Därtill utvecklade sig allt till något av en diplomatisk kris. USA:s president Donald Trump krävde att Sveriges regering skulle frige ASAP Rocky. När det inte fungerade kontaktade han Stefan Löven och erbjöd sig att betala borgen för artisten.

– Det kändes lite väl grundläggande att behöva förklara att olika länder har olika rättssystem, och att vi i Sverige inte har borgen. Även Carl Bildt gav sig in och förtydligade att en svensk statsminister faktiskt inte kan påverka rättssystemet. Det kändes märkligt att den amerikanska presidenten försökte använda frågan för att uppnå egna inrikespolitiska mål, säger Kristina Granqvist.

Situationen krävde ovanliga samarbeten.

– Eftersom det kom frågor om hur svensk kriminalvård fungerar till Åklagarmyndigheten, Utrikesdepartementet och svenska ambassaden i Washington fick vi hjälpas åt att ge så bra svar som möjligt, säger Gustav Borg.

FOTNOT: ASAP Rocky åtalades och dömdes i augusti till villkorlig dom för misshandel.