”Behov av stabila förutsättningar”

Ett allt högre tempo i samhället ökar kraven på snabba beslut även inom politik och förvaltning. "Saker och ting går fortare i dag än tidigare och då måste lagstiftning och myndighetsstyrning följa med", säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Ardalan Shekarabi.

Enligt ministern har den senaste tidens parlamentariska instabilitet och rörighet haft liten påverkan på förvaltningspolitiken.

– Vi har arbetat ganska aktivt med att förankra förvaltningspolitiken parlamentariskt. Vi ser ett jättestort behov av stabila förutsättningar för svensk förvaltning. Jag tycker att vi har ett bra resultat.

– Sedan finns det undantag. Ett sådant är neddragningarna i den budget som gick igenom i december 2018 och som påverkade svensk statsförvaltning i ganska stor utsträckning, framför allt Arbetsförmedlingen men även Jämställdhetsmyndigheten. Det skapades också osäkerhet för några andra myndigheter.

Blir det fler sådana beslut i takt med att vi får ett allt mer splittrat politiskt landskap?

– Det är inget som tyder på det nu eftersom vi har januariavtalet som ser ut att ha goda förutsättningar att skapa en parlamentarisk majoritet under den här mandatperioden. Det är mycket ovanligt att en budget som inte beretts av regeringskansliet går igenom. Vår konstitution utgår från att förslagen är färdigberedda när beslut fattas i riksdagen.

Den kraftiga förändring av Arbetsförmedlingen som januariöverenskommelsen anger har inte beretts ordentligt menar kritiker, vad säger du om det?

– Den bereds nu. Det pågår en väldigt omfattande beredningsprocess på arbetsmarknadsdepartementet.

– Det är inte ovanligt i svensk förvaltningshistoria att politiker först har tagit ställning till en förändring och att man därefter har berett själva genomförandet.

Enligt forskare är många politiska beslut sämre beredda i dag än tidigare?

– Min bild är att vi har ett utredningsväsende som fungerar väl. Vårt remissförfarande och beredningstvång gör att olika aktörer får möjlighet att komma in med sina synpunkter. Samtidigt finns det enskilda beslut som kan kritiseras. Friskolereformen är sådant exempel. Beslutet om nedskärning av arbetsmarknadspolitiken i december 2018 är en annan.

Går allt snabbare?

– Processerna går fortare, och det gäller inte bara arbetet med reformer och lagförslag. Generellt går det mesta fortare i samhället. Utredningarna har kortare tid på sig.

Är det bra eller dåligt?

– Det hänger ihop med vår samtid. Saker och ting går fortare i dag än tidigare och då måste lagstiftning och myndighetsstyrning följa med.

Är åtminstone en del av de senaste årens skandaler och affärer i staten, till exempel Transportstyrelsen, tecken på att beslut fattas för fort?

– Den tekniska utvecklingen, som definitivt var en relevant fråga i samband med Transportstyrelsen, går så fort och om det går för sakta i politiken och juridiken uppstår ett demokratiskt underskott.

– I viss mån måste politiken och juridiken ha snabbare processer. Det är nog också förklaringen till varför vi har något kortare utredningstider i dag.