Forskaren om stressmyterna

Det cirkulerar flera påståenden kring hur vi kan minska vårt stresspåslag. Vi bad Dan Hasson, stress- och arbetsmiljöforskare på Karolinska institutet, att bemöta stressmyterna.

Dan Hasson, som även är knuten till Mayo Clinic i USA, är docent i folkhälsovetenskap och har i 20 års tid studerat ämnet som aldrig upphör att vara aktuellt.

Tillsammans med arbetsmiljöorganisationen Prevent har han gjort korta filmklipp med syfte att väcka tankar och inspirera till diskussioner om stress med våra arbetskamrater. Samtidigt slår han hål på några vanliga myter om stress, hälsa och arbetsmiljö.

– Begreppet stress är en metafor som kan betyda olika saker för olika människor i olika sammanhang. Det finns därför enligt min mening inte något som heter positiv eller negativ stress. Det är ungefär som att säga positivt och negativt väder. Stress kan däremot ha positiva eller negativa konsekvenser. Stress kan vara en orsak, en konsekvens, ett fenomen eller något som påbörjar eller påskyndar en händelse, säger Dan Hasson.

Han betonar att stresshormoner är en livsnödvändighet för oss alla.

– Vi kommer inte upp på morgonen annars. Och ingen anser väl att motion är dåligt? Tränar du får du alla stressreaktioner i boken. På motsvarande sätt är det med humor. Du kan inte ens skratta utan ett påslag av stresshormoner. Humor och motion är de ändamålsenliga formerna av stress.

I yrket använder han sig av en egen metafor; stressmuskeln.

– Om vi metaforiskt utgår från att vi har en stressmuskel så behöver den tränas. Känner du för lite stress blir muskeln svagare. Ett exempel är många av våra äldre som är understimulerade och därmed blir känsliga för stress. En äldre person kanske varvar upp en hel vecka inför ett frisörbesök. Det gör man inte i normalfallet.

På samma sätt gäller det omvända. När vi stressar ofta och under längre tid och inte får tillräckligt med återhämtning riskerar vi till slut att bli sjuka av den.

– Stressar du för mycket och vilar för lite sliter du ner muskeln mer än du hinner bygga upp den. Då riskerar man till slut att bli sjuk. Det magiska ordet är avslutad stress, för då påskyndas återhämtningen. Men i allmänhet tycker många att det är svårt att varva ned.

 

"När du tar långa djupa andetag är det omöjligt att vara stressad samtidigt"

Hur gör man det då på bästa sätt? Enligt stressforskaren är den mest framgångsrika metoden väldigt enkel.

– Andas. När du tar långa djupa andetag är det omöjligt att vara stressad samtidigt. Andning, avslappning och återhämtning är grunden i all effektiv stresshantering.

På frågan om fikarummet verkligen är den bästa platsen för återhämtning på jobbet poängterar han att vi inte är stöpta i samma form.

– Det finns olika former av återhämtning; variation och vila. En del blir stressade av att göra ingenting och då kan byte av aktivitet leda till återhämtning. Du vilar en del av hjärnan och använder i stället en annan när du efter några telefonsamtal sätter dig och skriver. Naturligtvis är det också utmärkt att ibland ta pauser, gå på toaletten eller till fikarummet. Nyckeln är att göra det som hjälper just dig att nå de mål du själv har.

Hur tar man sig igenom en hel arbetsdag med energi kvar?
– Det är som vilken budget som helst. Du har en viss mängd energi du behöver fördela under dagen. Jämför med att spela en fotbollsmatch eller att springa ett maraton. Helst ska du ligga på i genomsnitt 80 procent av din kapacitet så att du har möjlighet att maxa när det behövs. Sätt ett mål och planera din dag. ”När jag kommer hem vill jag ha må så här för att kunna lägga energi på min familj”. Hur behöver du lägga upp dagen för att det ska ske? Fokusera på hur du vill ha det i stället för på vad du inte vill – det sparar tid och ger energi.