Vägen tillbaka till jobbet

Karriären går inte alltid som på räls. Ibland halkar man av banan och vet inte hur man ska ta sig tillbaka. Du kanske har blivit uppsagd eller arbetslös. Eller så har du blivit sjuk och måste acceptera att du aldrig mer kommer kunna jobba på samma sätt som tidigare. Vi bad experterna att ge råd på resan.

Salongen släcktes ner och sorlet tystnade.

− Jättenervöst och superläskigt.

Så beskriver komikern och föreläsaren Karin Adelsköld kvällen då hon tog steget ut på scenen för att möta publiken igen efter att ha varit utmattad.

− Efteråt blev jag sängliggande i två veckor. Kanske gick jag tillbaka för tidigt men det var samtidigt bra för jag insåg att det verkligen är det här jag gillar att göra, säger hon.

Många tror att utmattning hänger ihop med att man inte trivs med sitt jobb men så behöver det inte vara, förklarar hon.

− Det handlar inte om jobbet i sig utan om att ha ett hållbart arbetsliv där det finns tid för återhämtning.

Sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat dramatiskt de senaste tio åren. Det är numer den vanligaste orsaken, enligt Försäkringskassan. Ändå finns det ganska lite kunskap om vilka faktorer som underlättar vägen tillbaka till arbetslivet. Det saknas forskning, men de studier som finns visar att stöd i omgivningen – från vänner, familj och arbetsplatsen – hjälper.

Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att hitta lösningar, till exempel genom anpassade arbetstider och alternativa arbetsuppgifter. Det finns också en del saker du kan göra själv för att underlätta vägen tillbaka, oavsett om det är en sjukdom som har kommit i vägen eller någon annan typ av kris, som en uppsägning eller en längre tids arbetslöshet.

Vid en kris är det vanligt att initialt få någon typ av chock, förklarar Lina Viita, psykolog vid Arbets- och miljömedicin i Linköping.

− Man kan känna sig avtrubbad, som att man inte riktigt är med. För vissa går känslan över på några minuter medan andra är kvar där i flera veckor, säger hon.

När den nya situationen börjar sjunka in kan andra starka känslor ta vid, till exempel sorg, ilska eller skuld: Varför var det just jag som fick sparken? Varför skulle just jag bli sjuk? Kunde jag gjort något annorlunda?

Enligt Lina Viita är det viktigt att inte trycka undan de där känslorna. Samtidigt är det inte bra att fastna i ältande. I början behöver du reda 
ut vad som faktiskt har hänt så att du förstår situationen så gott det går. Sedan måste du träna på att acceptera, för att kunna komma vidare, menar hon.

− Om du till exempel har varit arbetslös länge är det lätt att fastna i grubblerier kring varför just du har hamnat där. Det är inte konstigt. Det är så den mänskliga hjärnan fungerar. Vi letar efter förklaringar, men det kan vara så att det finns ett visst mått av osäkerhet som du inte kommer runt. Du kanske aldrig kan få svar på varför detta hände just dig.

Psykologens tips: Hantera en lucka i CV:t

Som arbetssökande:
Luckan är där och du får leva med den jobbiga känslan att arbetsgivarna kommer att tänka på det. Du får gå till intervjun och lita på att de har förståelse. Visst, du har den här luckan, men du har också alla andra saker som talar för dig. Det kanske till och med finns något i den där luckan som är en tillgång?

Som chef eller 
rekryterare:
Gå inte som katten kring het gröt. Det är bättre att fråga direkt: ”Det var några år här då du inte jobbade. Vad beror det på?” Försök att skapa en god stämning och ställ frågor med intresse och nyfikenhet. 

För att komma vidare behöver du ta kontroll över det du kan kontrollera och acceptera det du inte styr – vilket så klart är lättare sagt än gjort.

− Som arbetslös kan du inte helt styra över om du får jobb eller inte, men det finns faktorer som du kan påverka. Du kan skicka in din ansökan och gå på intervjuer. Det är där du ska lägga krutet, säger Lina Viita.

Karin Adelsköld har varit sjukskriven i två omgångar. Första gången, 2006, jobbade hon på kontor och var hemma i sex veckor. Sedan började hon arbetsträna på 25 procent och tog sig sakta tillbaka. Åren gick. Hon bytte jobb, blev komiker och startade eget. Sedan, 2016, hände det igen.

Att komma tillbaka som komiker och egenföretagare hade både fördelar och nackdelar jämfört med hur det var att börja jobba igen som anställd, berättar hon.

− Fördelen var att jag lättare kunde välja hur mycket jag skulle jobba. Nackdelen var att det var jättesvårt att arbetsträna. Det är svårt att ställa sig på scenen när man inte är stark nog.

Fyra tips för hur du sätter gränser på jobbet efter en utmattning

  • Prata med chefen om vad som förväntas av dig under arbetsträningen. Det är viktigt att det 
är tydligt.
  • Be chefen om hjälp att bromsa och begränsa dina arbetsuppgifter.
  • Om du vet med dig att du lätt tar på dig för mycket: Berätta det för dina kollegor. Då förstår de att de inte kan komma till dig och be om hjälp eller avlastning just nu.
  • Om du inte får tillräckligt stöd av din arbetsgivare kan du vända dig till 
ditt fackförbund för att få hjälp.

Hur snabbt man kan komma tillbaka efter en utmattning är individuellt. Det finns forskning som visar på en risk att drabbas av samtidig depression om man är hemma för länge och därför rekommenderar läkare ofta tidig återgång. Då jobbar man i regel ganska lite i början.

Att komma tillbaka till jobbet kan kännas som en stor utmaning, oavsett om det är efter en sjukskrivning eller någon annan kris. Det är lätt att lägga alla orosmoment på hög och bygga ett berg framför sig, menar Lina Viita.

− Hjärnan vill vara förberedd på allt som kan hända men medan vi lever möter vi inte alla våra rädslor på samma gång. Om man till exempel är på väg tillbaka efter en sjukskrivning kan man försöka att fokusera på första dagen och hur man vill att den ska bli, säger hon, men tillägger att det självklart också måste finnas en långsiktig plan för att återgången ska bli hållbar.

Psykologens tips: Berätta om sjukskrivningen

• Förbered vad du vill säga till dina kollegor. Om du vill kan du berätta om sjukskrivningen och hur du mår på ett möte. Då får alla samma info. Om det känns bra kan du ta hjälp av chefen.

• Som kollega är det svårt att veta vad man ska göra. De kanske bryr sig även om de inte säger något.

Väl tillbaka på jobbet efter en sjukskrivning är det lätt att känna sig som elefanten i rummet: Alla vet att man har varit sjuk, men ingen pratar om det. Hur öppen man vill vara avgör man naturligtvis själv. Vissa tycker att det är skönt att inte få så många frågor, men om du börjar grubbla över vad kollegorna tänker kan det vara bättre att säga något, tycker Lina Viita.

− Man kan ha en fras förberedd, så att man vet vad man ska säga till sina kollegor. Ett alternativ är att ta upp det vid ett möte när alla är samlade, så att alla får samma info. Då kan du, i den utsträckning du vill, berätta vad som har hänt, hur du mår nu och hur du kommer att jobba den närmsta tiden, säger hon.

Karin Adelsköld har pratat om sin utmattning i tv, skämtat om den på stand up-klubbar och föreläst för arbetsgivare och myndigheter. Hon har också skrivit boken Nu är det kul igen – från utmattning till arbetsglädje tillsammans med journalisten och författaren Jessika Devert.

− Jag kände att jag var tvungen att prata för att kunna må bättre, säger hon.
Hon tror att många tycker att det är särskilt svårt att prata om just psykisk ohälsa eftersom det fortfarande är tabu.

− Det var inte självklart för mig heller att prata så som jag gör nu. Jag kan fortfarande undra ibland hur många jobb jag går miste om på grund av att jag är så öppen, men jag tror på att prata mer om det här, säger hon.

När Jusektidningen Karriär pratar med Karin Adelsköld har hon ”vilovecka”. Hon har inga gig eller föreläsningar inplanerade utan ägnar sig åt att utvärdera sitt arbete och planera vad hon ska göra framöver.

Efter den senaste utmattningen har hon fortfarande vissa kognitiva problem, hon har till exempel svårt med minnet, och har tvingats acceptera att hon aldrig mer kommer kunna jobba i det tempot hon hade tidigare. Hon blir snabbt trött och har fått hitta egna strategier för att handskas med de nya förutsättningarna. Hon motionerar varje dag och planerar in vilopauser även i perioder där hon känner att hon har mycket energi.

Hon tycker att det svåraste med att komma tillbaka efter sjukskrivningen var att hitta en bra balans mellan arbete och vila. Det är svårt att bromsa sig själv, särskilt när omgivningen ligger på och vill att man ska leverera.

− Det svåraste med att sätta gränser är att jag vet att så fort jag bangar sätter jag andra i skiten. Hela Sverige vet att jag är utmattad, men alla vill ha ”snabbt svar”. Arbetslivet är så stressigt.

Hon tror att det är viktigt att inte se utmattning som ett individuellt problem utan som en folkhälsosjukdom.

− Vi måste förstå att det här inte handlar om oss som individer utan om ett genomgående problem i arbetslivet. För många som drabbas är det värsta skulden och skammen över att inte ha ”klarat trycket” men när man går in i väggen handlar det inte om svaghet utan om att man har varit stark för länge, säger hon.