”Vårt ansvar är att utbilda för en komplex värld”

Lunds universitet har tillsammans med universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg ett projekt där man tittar på hur andra lärosäten i världen jobbar med utveckling. ”Vi diskuterar ofta hur vi kan arbeta med strategisk förnyelse utan att gå i fällan att alla måste kunna det senaste presentationsverktyget, säger Sylvia Schwaag, prorektor vid Lunds universitet.

Sylvia Schwaag konstaterar att vi lever i en föränderlig värld och att även utbildningsväsendet kommer att genomgå reformer.

– Det är en stor utmaning för oss som inte bara ska utbilda människor för första jobbet och för arbetslivet, utan även för livet när världen samtidigt förändras så snabbt. Lund är ett brett lärosäte där vi både ska utbilda ingenjörer så att de kan behärska den senaste tekniken, men vi ska även lära socionomer och lärare att förstå digitalisering, AI, och hållbarhet.

I sin roll som utbildningsansvarig på Lunds universitet för Sylvia Schwaag en ständig dialog med näringslivet.

– Det intressanta, som många företag säger till mig, är att ”vi kan lära medarbetare nya maskiner och program men vi måste ha människor som har vissa grundkompetenser för att kunna ta till sig nya saker”. I det ingår att kunna ta till sig komplexitet och att man förstår olika ämnen utan att vara expert på alla.

För att ligga i framkant har Lunds universitet tillsammans med universiteten i Stockholm, Uppsala och Göteborg dragit igång ett projekt där man tittar på hur andra lärosäten i världen jobbar med strategisk förnyelse av utbildning – och utifrån det hur svenska universitet ska kunna tillmötesgå näringslivets kort- och långsiktiga behov.

– Den här bredden som vi och nämnda universitet har kommer att behövas i framtiden, och det är såväl en utmaning som vår styrka. Vårt ansvar är att utbilda människor för en komplex värld.

Hur fungerar er samverkan med arbetsgivare?

– Gällande professionsyrkena, exempelvis ingenjörer, har vi väldigt goda samarbeten och dialoger med arbetsgivare. Inom vården finns en nära relation, likaså arbetar den juridiska fakulteten målmedvetet med att ta in expertis utifrån.

Hur ser du på kritiken om att en del utbildningar är konservativa?

– Ser man till professionsyrkena där utbildningarna är långa, fem år, kan mycket hända under en sådan utbildning. Där kan jag hålla med om att det ibland kan ta tid för oss att ställa om.


Hans Eklund är prodekan för juridiska fakulteten med ansvar för grundutbildningen på juristprogrammet vid Uppsala universitet.

– Av de senaste siffrorna jag sett var de jurister som tog sin examen här för några år sedan väldigt nöjda med sin utbildning. Jag har inte fått några negativa signaler i kontakter med arbetsgivare, utan man är odelat positiva och anser att nyutexaminerade jurister kan jobba direkt. Vi kör med vad vi kallar problemorienterad inlärningsmodell som innebär att våra studenter får lära sig lösa juridiska problem från dag ett. Min bild är att vår utbildning är anpassad för arbetsmarknadens behov.

Hur arbetar ni för att anpassa utbildningen?

– Till att börja med måste man ta reda på arbetsmarknadens krav. För något år sedan hade vi en hearing med vår personal och arbetslivsrepresentanter i form av domare, åklagare, advokat, bolagsjurist och en riksdagsdirektör. Man var rörande överens om att nyutexaminerade jurister är fullt arbetskapabla och efterlyste inte fler praktiska moment. Gällande mer specialiserade inriktningar ansåg man att det är arbetsgivarnas sak. Man var också nöjda med generiska kunskaper som exempelvis datoranvändning och rättsbankssökning.

– Bland annat ingår praktik i många fördjupningskurser på juristprogrammet och kursföreståndarna har kontinuerlig kontakt med praktikplatser och juristarbetsgivare samtidigt som yrkesverksamma jurister undervisar hos oss genom hela utbildningen vid enstaka tillfällen.