Få lärarledda timmar på svenska universitet

Svenska universitets- och högskolestudenter har minst lärarledd undervisningstid i Europa, bara hälften jämfört med vad studenterna i exempelvis Polen, Schweiz och Danmark har. "I internationell jämförelse är Sverige ett 
extremfall", säger Fredrik Svensson som är utredare vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Under de senaste decennierna har svenska universitet och högskolor byggts ut kraftigt. Den lärarledda undervisningstiden har däremot inte ökat.

Tillsammans med sina kollegor på UKÄ analyserade Fredrik Svensson 
i vintras 437 scheman från 26 svenska universitet- och högskolor för åren 2007, 2014 och 2017 för att ta reda på hur många lärarledda lektioner en student erbjuds under sin första termin.

Undersökningen visar bland annat:

  • En student på en svensk högskola har i snitt 11 lärarledda timmar per vecka. Det skiljer dock mycket mellan de olika utbildningsområdena.
  • Snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) är 8 timmar i veckan medan studenter inom naturvetenskap, teknik och farmakologi (NTF) kan räkna med 15 lärarledda timmar per vecka.
  • Även inom utbildningsområden varierar undervisningstiden. Studenter som läser exempelvis ekonomi erbjuds i genomsnitt mellan 10 och 11 timmar lärarledd tid i veckan, medan studenter som läser på juristprogrammet får nöja sig med 8 timmar och sociologistudenterna med 6 timmar.
  • Den statliga ersättningen till lärosätena varierar kraftigt beroende på vilket område utbildningen tillhör. Ersättningen för en student inom NTF är till exempel nästan dubbelt så hög jämfört med en student inom HSTJ: 100 216 kronor jämfört med 52 661 kronor (2018).
  • Enligt den återkommande 
enkätundersökningen Eurostudent 
har svenska studenter på grundnivå minst lärarledd undervisningstid 
i Europa: 10 timmar i veckan – vilket går i linje med UKÄ:s undersökning.

– Jämförelsen tyder på att Sverige är ett extremfall. Men det är svårt att avgöra hur många timmar som är tillräckligt, konstaterar Fredrik Svensson.

En ny undersökning bland nyutexaminerade Jusek-medlemmar pekar till exempel på att majoriteten ändå är ganska nöjda med antalet lärarledda timmar när de ser tillbaka på sin utbildningstid.

Det finns i Sverige ingen reglerad nedre gräns för hur mycket lärarledd tid en student ska erbjudas. Enligt förarbetena till dagens ersättningssystem anses nio lärarledda timmar i veckan inom HSTJ vara ett minimum, vilket för det mesta inte uppnås.

Innebär det att det är dålig kvalitet på undervisningen?

– Vi har inte undersökt sambandet mellan undervisningstid och kvalitet. Men det är klart att det finns en kritisk gräns för hur lite undervisningstid man kan erbjuda och ändå kalla det för heltidsstudier. De som exempelvis läser sociologi har enligt vår undersökning i genomsnitt cirka 6 timmars lärarledd undervisningstid i veckan. Det innebär att de ska bedriva självstudier under 34 timmar i veckan, säger Fredrik Svensson.

– Vi tror att en students kontakt med sin lärare är något positivt. Det är visserligen inte säkert att 15 timmar i veckan måste vara sämre än 20. Men 6 timmar måste vara nära en kritisk gräns för vad en student har rätt att förvänta sig. Detta är trots allt personer som tar studielån och kanske flyttar till en annan ort för att skaffa sig en högre utbildning. Tiden de får tillsammans med vetenskapligt kompetent personal är viktig.

Efter kritik höjdes 2016 ersättningsbeloppen inom HSTJ med syftet att den lärarledda tiden skulle öka.

– Vi har inte kunnat se några spår av att så har skett. Det är möjligt att fakulteterna har lagt pengarna på annan kvalitetshöjning, men det är inget som vi har kunnat hitta.

Jacob Adamowicz, som fram till i somras var ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS), säger att resurserna till högre utbildning har, utslaget per student, urholkats sedan början av 1990-talet, inte minst på grund av återkommande statliga effektiviserings- och besparingskrav.

– De satsningar som har gjorts har främst riktat in sig på att skapa fler utbildningsplatser, vilket har varit viktigt. Men det räcker inte. Det gäller att också se till att den utbildning som ges är av hög kvalitet och det kräver mer resurser. I dag är den högre utbildningen underfinansierad, vilket den begränsade lärartiden på många program är ett uttryck för.

Jacob Adamowicz menar att den stora skillnaden i hur stor statlig ersättning de olika programmen får bland annat är en rest från en tid då man ansåg att exempelvis samhällsvetenskapliga studier inte krävde någon speciell utrustning och i stor utsträckning kunde göras på kammaren.

– Men det är en förlegad syn. Ekonomer till exempel, behöver i dag data-
salar för att kunna göra simuleringar och jurister behöver lokaler för rollspel, säger han.

Att dagens finansieringssystem missgynnar studerande inom bland annat HSTJ-området är en uppfattning som delas av Charlotte Tarschys, tf samhällspolitisk chef på Jusek.

– Vi ser behov av ett ändrat system eftersom vi ser problem med dagens snedfördelning. Det är inte rimligt att ersättningen för en studerande i exempelvis nationalekonomi är hälften så stor som för en studerande i matematik bara för att det tillhör de naturvetenskapliga ämnena. Undervisningen sker ju i ungefär samma former. Samtidigt är det svårt att avgöra vilka effekter som det nya förslaget för resursfördelning skulle få, säger hon.

– Den lärarledda undervisningstiden behöver öka inom HSTJ-området. För det krävs mer pengar.