Vill göra samfundet mer tillgängligt för kåren

Hon tog över byrån efter sin mor. Nu tar hon över Advokatsamfundet efter Anne Ramberg. Tillträdande generalsekreteraren Mia Edwall Insulander representerar en ny generation i Advokatsveriges toppskikt – och med det kommer nya perspektiv på flera av kårens viktigaste frågor.

Färgstarka möbler möter den som stiger in på den humanjuridiska advokatbyrån Insulander Lindh. Fåtöljerna är gröna och rosa, kuddarna bär blommiga mönster och på väggarna hänger en och annan teckning. Den varma inredningen, tillsammans med en korg leksaker, skär sig lite mot den annars flådiga Östermalmsvåningen.

– Det beror på att vi jobbar med familjerätt. Många som kommer hit ligger i vårdnadstvist eller har blivit utsatta för brott. Då tänker vi att det är bra om de får möta en personlig miljö, förklarar byråledaren Mia Edwall Insulander.

Denna eftermiddag ekar lokalerna tomma, sånär som på henne själv. Hon tar plats framför kakelugnen i sitt luftiga rum och berättar att våren präglats av avslut. Men också av nystart. Hon ska lämna sin byrå, som hon har arbetat på sedan 2001 och med åren helt tagit över efter sin mor Lotta Insulander-Lindh. Första september 2019 tillträder hon i stället som generalsekreterare för Advokatsamfundet efter Anne Ramberg.

I en tvåstegsraket har hon därmed efterträtt två av Advokatsveriges verkliga giganter. Hon kan sägas stå för ett generationsskifte i kåren.

– Så är det på något sätt, per automatik. Jag tillhör ju en annan generation med allt vad det innebär, säger hon.

Att överge en byrå, och därmed sina klienter, är ingen enkel process.

– Jag blir nästan ledsen när jag tänker på ett av mina senaste mål, som jag efter en lång kamp nu måste lämna över till en kollega. Jag har företrätt en mamma som på grund av väldigt speciella omständigheter inte fått träffa sin 13-åriga son på många år.

Som advokat i vårdnadstvister känner man ofta att det finns två sidor av varje mynt, fortsätter hon, och att domstolen i slutändan oftast når fram till rätt beslut.

– Men ibland känner man starkt att något inte har gått rätt till, som i det här fallet.

Av sekretesskäl vill hon inte berätta mer än så. Men ärendet får henne att tänka på skälen till att hon valde humanjuridiken.

– Kärnan i advokatens arbete är att företräda de utsatta, som inte kan eller får föra sin egen talan. För mig har det också varit något alldeles särskilt att kämpa för barns rätt att må bra.

Mia Edwall Insulander

Ålder: 46 år.
Bor: Stockholm.
Gör: Advokat och generalsekreterare för Advokatsamfundet från och med 1 september 2019.
Utbildning: Juristlinjen, litteraturvetenskap och teaterutbildning.
Familj: Man och två döttrar.
Lyssnar på: Soul och opera.

Mia Edwall Insulander minns en sommar i sin barndom, då en ung tjej började dyka upp tillsammans med Mias mamma. En kväll bjöd de henne på middag, en annan tog de en glass.

– Det var nog lite gränsfall för vad man ska göra som advokat. Men det var ett tecken på mammas engagemang, att hon kände att den här tjejen behövde stöd.

Där och då blev det tydligt för henne att det fanns människor bakom juridiken.

– Jag blev också varse att jag levde ett väldigt skyddat liv, att andra har helt andra förutsättningar. På det sättet har min mamma verkligen format mig. Att möta, lyssna in och förstå andra har sedan dess varit en betydelsefull del av mig och mitt jobb.

Just advokatrollen, vars värde hon upptäckte redan som barn och har burit med sig som förvaltare av sin mors byrå, är det hon vill värna nu som generalsekreterare för Advokatsamfundet.

– Det är något speciellt med det advokaten gör för att hjälpa människor i svåra situationer, att kliva in med hundra procent lojalitet och sekretess. Men jag tror inte att vi kan ta för givet att advokatrollen alltid kommer att se ut som den gör i dag. För mig är det en drivkraft, att säkerställa dess existens. Det blir en utmaning och där tror jag att min praktiska erfarenhet av yrket kan vara betydelsefull.

Mias tre karriärtips: 

1. Jobba med något du tycker är roligt.


2. Komplettera gärna utbildning med andra erfarenheter som berikar, men som kanske inte har direkt koppling till yrkesval.


3. Nätverka.

Samtidigt finns det utmaningar i branschen. Trots att de flesta som tar juridikexamen är kvinnor utgör de bara 24 procent av dem som blir delägare i Sveriges advokatbyråer.

– Man kan verkligen ställa sig frågan varför det ser ut så. När det kommer till mångfald och jämställdhet kan kåren verkligen bli bättre och det förs i dag debatter om huruvida delägarsystemet verkligen är det mest gynnsamma för de här aspekterna, säger hon.

Landets jurister är dessutom stressade. Fyra av tio juristmedlemmar i Jusek menar att arbetet är så krävande att det påverkar övriga livet negativt, enligt en kartläggning av förbundet. Mia Edwall Insulander berättar att hennes arbetsdagar alltid varit långa. Dagpassen förlängs med tre timmar på kvällen, eller uppemot sex timmar om hon har rättegång. Söndagskväll är jobbkväll.

– En faktor har varit rättshjälptaxan, som är ganska låg och innebär att en humanjuridisk byrå behöver många timmar för att få ihop ekonomin. Det problemet är inbyggt i systemet. Jag har inte mått dåligt av det, även om jag varit trött ibland. Men jag tror och hoppas att jag har förmedlat till våra anställda att de inte behöver jobba lika mycket.

Vilket ansvar har då yrkets portvaktare för att göra något åt problemen? Advokatsamfundet jobbar med frågorna, understryker hon.

– Men på vilket sätt vi ska jobba vidare måste jag återkomma till efter att jag har tillträtt. Sedan ska man komma ihåg att Advokatsamfundet inte är en fackförening eller en arbetsgivarorganisation. Det här är främst en fråga för arbetsplatserna.

Generalsekreteraren för samfundet är också dess talesperson. Få har undkommit föregångaren Anne Rambergs många utspel om rättssäkerhetsfrågor, däribland Israel-Palestinakonflikten, kameraövervakning och flyktingkrisen. Ibland har hon tagit ut svängarna så pass att samfundet har tagit avstånd från hennes uttalanden, som när hon tog vännen, tillika Sveriges konung Karl XVI Gustav, i försvar efter sexklubbsanklagelser.

På vilket sätt Mia Edwall Insulander kommer att likna eller skilja sig från Anne Ramberg är inget hon vill ge sig in på. Men givet är att hon återkommande har förekommit som expert-advokat i TV4:s morgonsoffa, och därmed har viss medievana.

– Jag vill gärna behålla samfundets tydliga röst i debatten, men jag kommer att göra det på mitt sätt. Förhoppningsvis ska jag också kunna göra samfundet, vars roll jag tror att många uppfattat som ganska abstrakt, mer tillgängligt för kåren.

I kölvattnet av Anne Rambergs försvar av kungen skildrade Dagens Nyheter 2012 ett kluvet samfund. Flera, bland annat Lotta Insulander-Lindh, förespråkade ett ”samfund i tiden”. Hon krävde ett nytt ledarskap.

Nytt ledarskap kom sju år senare i form av hennes dotter. Men Mia Edwall Insulander vill inte på något sätt förknippas med en sida i gamla konflikter. Hon drar hellre ett streck mellan sig själv och de båda.

– Mamma och Anne tillhör en generation. Jag tillhör en annan. Vi är barn av olika tider. Visst har mamma präglat mig som person, men hennes åsikter behöver absolut inte vara mina.

En ny generation betyder andra erfarenheter och förhållningssätt, fortsätter hon.

– Det är säkert en hel del som kommer att förändras. Det här blir ett tillfälle att se över vad som fungerar bra i samfundet och inte minst ett tillfälle för mig att, precis som jag gjort hela mitt yrkesliv, lyssna. Men nu ska jag lyssna på kåren i stället för på klienter. Jag tror på öppenhet, transparens och dialog. Det vill jag ha med mig i samfundet, och huruvida det blir en förändring eller inte beror på mottagaren.

På väggen vid det mörkbruna skrivbordet hänger ett par foton på hennes två döttrar. Intill har hon fäst ett vitt pappersark med orden ”vädens bästa advokatbyrå”. Det är skrivet i mörkblå och spretiga versaler av nästa generation Insulander.