Starkt nätverk viktigast för invandrade akademiker

Avsaknaden av kontakter utgör ett större hinder för att hitta ett arbete än språkkunskaper och utbildning. Det upplever utrikes födda akademiker enligt statistik från SCB.

Statistiken, som Jusek beställt, omfattar över 150 000 invandrade akademiker. Närmare hälften av de tillfrågade som sökt jobb anser att kontakter är ett hinder, medan 3 av 10 tycker att språket är det.

Bristen på kontakter upplevs som det största problemet oavsett om man sökt sig till Sverige för att studera eller kommit som asylinvandrare.

Fler invandrade akademiker är arbetslösa jämfört med inrikes födda, och en lägre andel har ett arbete som motsvarar sin utbildningsnivå.

– Det finns ett stort behov av att bredda invandrade akademikers professionella nätverk för att fler ska få jobb som motsvarar utbildningen. Rekryteringar på svensk arbetsmarknad sker via kontakter. Därför är det avgörande att regeringen går vidare med planerna på yrkesrelaterat mentorskap inom ramen för det integrationsår som finns i januariavtalet, säger Juseks ordförande Sofia Larsen.

Det bekräftas också av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Av den framgår att informella nätverk och kontakter är det vanligaste sättet att rekrytera personal för svenska företag.

– Utvärderingen av det mentorskapsprogram som Jusek har bedrivit sedan 2010 visar att vägen till ett kvalificerat jobb blir kortare när det professionella nätverket stärks. Vi ser också att det finns ett stort intresse för att stödja invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen behöver ta nästa steg för att införa mentorskap som ett verktyg för att underlätta etablering, säger Sofia Larsen.

Enligt Juseks beräkningar skulle de offentliga finanserna förstärkas med 13 miljarder kronor om utrikes födda fick jobb i paritet med sin utbildningsnivå.