Risk för ökad domarbrist

Domarbristen riskerar att öka. Inom några år väntas var femte domare gå i pension, i några län betydligt fler. "Domarbristen är ett stort problem som borde engagera fler. På sikt är den ett hot mot rättssäkerheten", säger Anna Nitzelius som är rättspolitiskt sakkunnig på Jusek.

I våras fanns det cirka 1 130 ordinarie domare vid de allmänna domstolarna och förvaltningsdomstolarna runt om i Sverige, enligt Domstolsverket. En analys av verkets statistik visar bland annat:

• En majoritet av domarna (55 procent) är kvinnor. Andelen kvinnor ökar ju yngre domarna är och vice versa.

• Domarna är i genomsnitt 53 år.

• 3 procent är under 40 år. 22 procent är 60 år eller äldre.

• Andelen äldre domare varierar mellan olika delar av Sverige. I exempelvis Västerbotten är 44 procent av domarna 60 år eller äldre. I Kronoberg är andelen 7 procent. 

Samtidigt som en betydande del av domarna är på väg att gå i pension, blir det allt svårare att rekrytera nya.

– Det ser dock väldigt olika ut i olika delar av Sverige. Även om det är svårt att generalisera, kan man säga att det är svårast att försörja norra Sverige och vissa mindre orter i södra Sverige med domare. Storstadsregionerna har i allmänhet ett bättre rekryteringsläge, säger Maria Isaksson som är Domstolsverkets HR-direktör.

– Vi är oroliga över den långsiktiga försörjningen av domare.

Enligt Maria Isaksson bör antalet platser på domarutbildningen öka.

– Då får vi ett bredare underlag att rekrytera domare ifrån. Men vi behöver också hela tiden arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare som jurister vill välja.

 

Det är i dag inte ovanligt att det är få sökande till utlysta domartjänster. 2018 var det tre eller färre sökanden i nästan en tredjedel av de rekryteringsärenden som avgjordes av Domarnämnden.

På frågan vad regeringen gör för att motverka/minska domarbristen svarar David Åhlén, politiskt sakkunnig åt justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), i ett mejl:

”Vi (kan) inte skriva under på beskrivningen att det skulle råda domarbrist i Sverige. Regeringen har inte heller fått några sådana indikationer från Domarnämnden.”

Anser regeringen att det inte råder någon domarbrist i Sverige?

”Regeringen har som sagt inte fått några indikationer från Domarnämnden eller Domstolsverket om att det skulle råda domarbrist. Däremot är regeringen medveten om att det i enskilda fall har varit svårt att rekrytera domare.”

För drygt ett och ett halvt år sedan fick regeringen ta emot den så kallade domarrekryteringsutredningens förslag på hur rekryteringen av domare ska förbättras. Enligt utredningen behöver domaryrket bli ett mer attraktivt och tillgängligt alternativ för jurister i olika skeden av karriären och med olika yrkesbakgrunder.

Det kan, enligt utredningen, bland annat ske genom att kvalificerade och erfarna jurister får möjlighet att domarmeritera sig genom att tjänstgöra i domstol under ett år med början i överrätt och fortsättning i underrätt. I maj beslutade regeringen att införa möjligheten genom en ny tidsbegränsad anställning som adjungerat råd. Förändringen ska träda i kraft 1 september i år. 

Dessutom föreslår utredningen att den fyraåriga domarutbildningen för yngre jurister utökas, samt att jurister som genomför domarutbildningen bör kunna tjänstgöra vid domstolar i hela landet under tiden.

Anna Nitzelius, rättspolitiskt sakkunnig på Jusek, säger att det är bra och nödvändigt att öppna för fler vägar in i domaryrket.

– Men det gäller också att behålla de domare som redan är verksamma. I dag är det hög personalomsättning bland domarna.

Varför då?

– Det varierar så klart. Ett skäl kan vara arbetsmiljön, ett annat arbetets organisering. Många domare är utsatta för ganska hög press. Tempot är högt och arbetsdagarna långa. Arbetsbelastningen måste hållas på en rimlig nivå. 

– Det behövs också fler karriärvägar i domstolarna förutom att bli chef. Möjligheterna att specialisera sig och utvecklas inom yrket behöver förbättras. Domarrollen behöver renodlas och den administrativa delen av arbetet minskas. Dessutom behöver lönerna höjas.