Jobbstressen: Var tredje hinner inte med jobbet på arbetstid

Ungefär en tredjedel av Juseks medlemmar hinner inte med det de ska göra under ordinarie arbetstid. Många upplever en stark negativ stress. Och var femte har svårt att sova på grund av jobbet, visar en undersökning. "Det är en mycket oroande utveckling. Att förbättra arbetsmiljön är en nyckelfråga", säger Pernilla Jönsson som är ledamot i Juseks förbundsstyrelse.

Tidigare handlade mycket av arbetsmiljöarbetet om att förebygga olyckor och fysiska skador.

– Det är fortfarande viktigt. Men för många grupper, det gäller inte minst akademiker, har – och får – den psykosociala arbetsmiljön allt större betydelse. Och den är inte bra på många håll, vilket märks i form av ökad jobbstress och psykisk ohälsa som i sin tur leder till ökade sjuktal, säger Pernilla Jönsson som arbetar med HR-frågor på företaget Qvartz och sitter i Juseks styrelse. 

Som en del i arbetet med att granska akademikers arbetsmiljö har Jusek med hjälp av webb­intervjuer frågat ett slumpmässigt urval av organisationens medlemmar om deras arbetsmiljö. 

2193 personer har deltagit i undersökningen, som bland annat visar:

• Ungefär en tredjedel hinner inte med det som de ska göra under arbetstid.

• En lika stor andel uppger att de arbetar för mycket.

• Ungefär 20 procent har svårt att sova på grund av tankar
på arbetet.

• En tredjedel har inte, eller i liten utsträckning, utrymme för återhämtning i arbetet efter en period med mycket jobb.

• Närmare var tredje upplever negativ stress i arbetet.

• Ungefär 25 procent anser inte att det är ”högt i tak” på sin arbetsplats (när det gäller att ifråga­sätta hur arbetet organiseras och genomförs).

Var femte tycker att arbetsgivaren inte, eller i väldigt låg utsträckning, behandlar medarbetarna rättvist.

En tredjedel är inte nöjd med hur arbetsgivaren styr verksamheten.

Var fjärde har inte, eller i väldigt låg utsträckning, balans mellan arbete och andra delar av livet.

– Det undersökningen visar är inte alls bra. Det är dessutom extra oroande att detta är något som i stor utsträckning drabbar unga akademiker. Det är människor som förhoppningsvis har ett långt arbetsliv framför sig, säger Pernilla Jönsson.

Ungefär en tredjedel av de svarande i undersökningen uppger att de inte hinner med sitt arbete?

– Det är en stor andel. Jag tror en förklaring är att på många arbetsplatser ges inte cheferna rätt förutsättningar för att kunna utöva sitt chefskap. De har så mycket annat på sitt bord som gör att de inte har utrymme att sitta ned med sina medarbetare, diskutera hur arbetsbelastningen ser ut och hjälpa till med att prioritera. En del av lösningen är att ge chefer möjlighet att vara just chefer.

En orsak till att många har svårt att koppla av från jobbet är den konstanta tillgängligheten som de senaste årens teknikutveckling fört med sig.

– Nu har vi med oss jobbet i fickan nästan var vi än är. Jag tror att det är viktigt att man på arbetsplatserna har öppna dialoger om tillgänglighet och gränssättande. Varje arbetsplats behöver hitta ett ramverk som funkar för alla, samtidigt som det bör finnas möjlighet för individuell anpassning.

 

8407

Under perioden 2013–2018 gjordes 8407 anmälningar till Arbetsmiljöverket gällande arbetssjukdomar orsakade av stress och hög arbetsbelastning. 

Bristerna ökar

För cirka tre år sedan trädde Arbetsmiljöverkets förskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö i kraft. Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risken för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

2017 upptäckte verket efter inspektion 1800 brister kopplade till föreskrifterna. 2018 hade antalet ökat till 2500.

Hur viktig är den sociala och organisatoriska arbetsmiljön för att klara framtidens rekryteringar?

– Den är mycket viktig, precis som möjligheterna till kontinuerligt lärande, utrymme för kreativitet och att man får använda sin kompetens. De är alla positiva arbetsmiljöaspekter som förbättrar jobblyckan. Negativ stress däremot, minskar välbefinnandet och gör att många inte vill vara kvar, säger Pernilla Jönsson.

– I stället för att vara reaktiv och agera först när något har hänt, som ofta sker i dag, är det bättre att vara proaktiv och arbeta med – och lyfta fram – de positiva aspekter som ökar jobblyckan. En bra arbetsmiljö är en nyckelfråga om vi ska klara den framtida kompetensförsörjningen. Det gäller inte minst inom det statliga området.

Vad bör regeringen göra?

– Den kan till exempel se till att jobblyckoperspektivet tydligare lyfts fram. Den bör också vara en förebild som arbetsgivare och se till att de egna myndigheterna lever upp till de krav som man kan och bör ställa på dem.