Så hanterar du negativiteten

Negativitet på arbetsplatsen kan lätt bli ett stort problem om det ignoreras – och en person kan påverka hela avdelningen. "Våga säga ifrån och prata om det negativa i tid, vänta inte", säger Jonas Mosskin, organisationspsykolog på Sandahl Partners.

Negativitet på arbetsplatsen – i alla former – kan lätt bli en belastning för hela arbetsgruppen. Jusektidningen Karriär har pratat med Jonas Mosskin, legitimerad psykolog, som under de senaste tio åren jobbat med organisationer och arbetsgrupper.

– Jag upplever ofta att det kan ha gått allt för lång tid när jag blir inkopplad. Senast häromdagen jobbade jag med en grupp som hade haft en konflikt två månader tidigare och inte haft ett enda gruppsamtal sedan dess. Då är det lätt att problemet växer och det är svårare att gå tillbaka, säger han.

Negativitet kan komma inifrån den egna arbetsgruppen, från kollegor som av någon orsak är missnöjda. Men ibland kan den ha sin grund på det privata planet – långt ifrån arbetet.

– Det är ju svårt att vara missnöjd med sitt privata liv – man kan ju inte säga upp sig från sin familj – och ibland har jag erfarenhet av att ilskan kan komma därifrån, säger Jonas Mosskin och berättar att han ofta brukar börja med att fråga hur en missnöjd person har det hemma.

Men orsaken till en persons eller en grupps missnöje kan också ha sin grund på arbetsplatsen. Många chefer och ledningar är ofta fokuserade på slutresultatet, vad som presteras i stället för hur det presteras, att det lätt skapar missnöje bland medarbetare:

– Det jag ofta möter är chefer som lägger för lite tid på att berätta varför de till exempel prioriterar som de gör, säger han och förklarar att tydlighet och transparens gör det lättare för medarbetarna att förstå och acceptera beslut även om de kanske inte tycker om dem.

Oavsett orsaken till missnöjet eller det negativa beteendet så påverkar det andra kollegor på arbetsplatsen – det är ofrånkomligt.

– Många vill inte ta ansvar för sitt beteende utan tycker att de har rätt att vara arga, men när de förstår vilken betydelse det har för omgivningen brukar de flesta tänka till.

”Många vill inte ta ansvar för sitt beteende utan tycker att de har rätt att vara arga, men när de förstår vilken betydelse det har för omgivningen brukar de flesta tänka till”

 

Men det finns också sätt för den som inte delar missnöjet att hålla det ifrån sig, att inte ta det till sig.

– Jag tror inte att vi ska vara så rädda för att säga ifrån när negativiteten påverkar mig som kollega och att det dränerar en grupp på energi, föreslår han.

– Det är också så att många har svårt att förstå att det egna agerandet påverkar hela gruppen eller kulturen. Därför är det bra att tala om spelregler, normer ochförväntningar på varandra i en arbetsgrupp.

Tas inte de negativa känslorna på allvar av chefer eller ledning kan det lätt eskalera. När missnöje uppstår bland medarbetarna så väljer allt för många i ledningsposition att inte ta tag i det på direkten, menar Jonas Mosskin – de hoppas att det ska gå över.

– De känner oftast till problemen, men har valt att inte ta upp dem och vet inte vad de ska göra – och det är dåligt ledarskap. När jag sedan blir inkallad så är det onödigt infekterat, säger han.

Att lyfta alla problem för att sedan fokusera på hur medarbetarna tillsammans med ledningen ska lösa det kan skapa energi och få medarbetarna att positivt blicka framåt.

– Ge det kritiska och det negativa utrymme. Många gånger tror de negativa medarbetarna att de inte kommer att bli lyssnade på och då tar man i extra mycket. Men om ledningen visar att man är beredd att lyssna brukar ofta frustration kunna vändas till energi för att tillsammans lösa problemen.