Han slår ett slag för pausen

Prestationssamhället har satt pausen på undantag, menar Patrik Hadenius. Nu vill han motbevisa tesen att den som vilar inte får någonting gjort. ”Jag är ute efter att få acceptans för pausens positiva betydelse.”

Redan på 1990-talet forskade språkvetaren och journalisten Patrik Hadenius om skribenters behov av pauser. Han gick sedan vidare i sitt yrkesliv men intresset för ämnet har levt kvar. Det fanns mer att utforska på området, och när han för ett år sedan sålde sitt tidningsförlag började han arbeta med manuset till boken Paus – Konsten att göra något annat.

– En skribent mäter sin produktion i antal tecken. Pauserna syns inte i resultatet. Vi är så resultatorienterade och tror att texten är allt. Men en text blir bättre om man tar en paus och tänker över den. För mig innebär inte pausen att vila utan att göra någonting annat, säger Patrik Hadenius som tidigare var chefredaktör för Språktidningen och Forskning & Framsteg samt bland annat grundat tidningen Modern Psykologi.

Som typexempel på paus nämner han tiden mellan två halvlekar i fotboll. Du sparkar inte boll men är ändå väldigt aktiv. Det som händer i omklädningsrummet kan vara helt avgörande för det som händer de sista 45 minuterna av matchen.

Tidigare var han av uppfattningen att det inte är själva pausen som är poängen, utan det som kommer före och efter. Men under resans gång har han reviderat sin uppfattning.

– Meningen med något kan vara pausen snarare än arbetet omkring. En del går till jobbet och tycker att lunch- och fikarasterna med kollegorna är det roligaste på hela dagen. Det man gör där emellan är bara repetitivt.

 

 

"Jag hade föreställningen att paus innebär att återhämta sig. Men ofta handlar den om att samla sig inför ett jobb och då är det snarare uppladdning än något meditativt"

Paus som uppladdning

Den andra, och för honom viktigaste, insikten är hur aktiv en paus kan vara.

– Jag hade föreställningen att paus innebär att återhämta sig. Men ofta handlar den om att samla sig inför ett jobb och då är det snarare uppladdning än något meditativt.

Här drar Patrik Hadenius en parallell mellan paus och sömn. I början är sömnen djup och återhämtande för att mot slutet vara mer lätt och drömmande.

– Först handlar sömnen om vila men sedan övergår den i en aktiv fas av dagdrömmande. Det är förstås återhämtning det också men den är mer framåtsyftande, och sedan börjar man jobba igen …

”Här kan jag inte sitta och slappa”

Att pausen inte ses med blida ögon i vår samtid har han två förklaringar till. Det handlar dels om kultur och dels om teknikframsteg. Vi är alltid uppkopplade, och ingen kan längre hävda att den inte kan nås.

– Sedan lång tid tillbaka lever vi i en prestationskultur. Vi mäts och bedöms efter hur mycket vi presterar, en ”göra-kultur”. Ovanpå det här har tekniken lagts. Det blir lättare att fylla pausen med jobb och det i sin tur leder till att det blir ännu svårare att motivera en paus. Vi som individer måste ta kommandot och säga ”men stopp hallå, jag behöver ett avbrott nu”.

Men är inte utvecklingen snudd på omöjlig att bryta?

– Nej. Samma problem som ställer till det kan också möjliggöra. Tack vare tekniken kan du jobba men framför allt vara ledig på fler ställen. Jag är ute efter att få acceptans för pausens positiva betydelse.

Han menar att vi i dag dömer oss själva lika hårt som vi dömer andra.

– Går du förbi några på jobbet som sitter och fikar tänker du ”vi har ju mycket att göra men ändå sitter ni här”. Eller så tänker du att ”här kan jag inte sitta och slappa längre”.

– Flera som gått in i väggen vittnar om hur det blev så på grund av höga krav på sig själva. Man pausade aldrig fast det hade varit det bästa man kunde ha gjort. Det här är en attitydfråga. Vi måste få både oss själva och våra chefer att förstå pausens värde.

Vad hoppas du att boken ska ge läsaren?

– En ökad insikt om pausens möjligheter och hur bra den är. Den är inte heller motsatsen till att få någonting uträttat, och betyder inte att du är lat.

– Pauser är också individuella. För en del är återhämtning det viktigaste, medan andra behöver aktivitet och blir stressade av att inte göra något. Då ska man förstås inte fylla sin paus med att försöka ligga i hängmattan utan göra något annat, det ska fortfarande vara en paus. Den som enbart jobbar går förr eller senare in i väggen.

FOTNOT: Paus – Konsten att göra något annat släpps den 10 maj.