15 experter: Konjunkturen mattas av

Den svenska konjunkturen ­försvagas allt mer. Men det dröjer innan lågkonjunkturen är här. Det menar ekonomer och andra bedömare i Jusektidningen Karriärs stora enkätundersökning om hur svensk ekonomi väntas utvecklas under de kommande åren.

Jusektidningen Karriär har frågat ekonomer och andra experter inom bland annat fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, banker och akademi om vad de anser om den svenska konjunkturen.

15 personer har deltagit i vår enkät. Svaren tecknar en tydlig och samstämmig bild av hur svensk ekonomi mår och kan komma att utvecklas under de kommande åren:

• Högkonjunkturen toppade under hösten. BNP-tillväxten väntas mattas i år och nästa år, men ändå hamna på hyggliga nivåer.

• Bakom avmattningen ligger bland annat lägre investeringstakt, inte minst i bostadsbyggande.

• Utvecklingen för den svenska ekonomin påverkas i stor utsträckning av det som händer i omvärlden. Orosmomenten är bland annat ovissheten kring Brexit och handelskonflikten mellan USA och Kina.

– Under de närmaste åren sänker sig solen över den svenska högkonjunkturen. Men de goda tiderna är inte över ännu. I spåren av en global inbromsning och ett lägre bostadsbyggande hemmavid, förväntar vi oss dock att BNP växer gradvis långsammare framöver. När tillväxten växlar ner ytterligare, räknar vi med att arbetslösheten går upp, säger Johan Lööf som är senior makroekonom på Handelsbanken.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

– Det är en bit kvar dit, men riktningen oroar. En faktor som talar för lågkonjunktur är vårt omvärldsberoende. Sämre tider på våra exportmarknader slår hårt mot svensk ekonomi, och just nu försämras läget inte minst i Europa. En faktor som talar mot att vi går mot en verklig lågkonjunktur är att de svenska hushållen har en stark ekonomi i utgångsläget, efter de senaste årens rekordartade jobbtillväxt. Det kan fungera som kudde, åtminstone om det globala fallet inte blir för hårt.

Vilka branscher som väntas påverkas mest av en eventuell lågkonjunktur beror bland annat på vad som orsakar nedgången.

– Om det är inbromsningen i den globala ekonomin som är orsaken blir framför allt svensk export och industriproduktion lidande. De inhemska riskerna är främst relaterade till fastighetsmarknaden. Vi ser nu att bostadsbyggandet faller markant, vilket sätter press på flera mindre bostadsbolag. Det mer osäkra läget på bostadsmarknaden kan också orsaka en försiktighet bland hushållen och leda till mindre konsumtion av vissa varor och tjänster, säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström.

Enligt Arbetsförmedlingens senaste rapport Var finns jobben? väntas tillväxten av nya jobb dämpas något under 2019 jämfört med 2018. Det kommer dock fortfarande vara brist på arbetskraft inom flera områden. På ett års sikt bedöms möjligheterna till arbete som goda eller mycket goda inom tre av fyra yrken.

På längre sikt skapar befolkningsökningen – i kombination med den demografiska utvecklingen – ökade behov av arbetskraft, enligt rapporten.

Inom flera yrken bedöms det råda brist på utbildad arbetskraft även på fem års sikt.

***

Ett urval av svaren från vår enkät med 15 experter: 

Hur bedömer du den ekonomiska utvecklingen under de kommande två åren?
Alexandra Stråberg, chefekonom Länsförsäkringar:
Vi tror att den svenska ekonomin kommer att utvecklas relativt hyggligt, men med lägre tillväxtsiffror än under de senaste åren. Bostadsinvesteringar är en faktor som tynger tillväxten. Sysselsättningen fortsätter att öka, men även den i ett långsammare tempo.

Daniel Lind, samhällspolitisk chef Jusek:
Svensk ekonomi kommer att mattas av. Det sker efter flera år med en förhållandevis gynnsam tillväxt och en mycket stark arbetsmarknad.

Kristian Nilsson, biträdande prognoschef Konjunkturinstitutet:
BNP-tillväxten bromsar in 2019 och blir relativt dämpad även 2020. Bakom avmattningen ligger framför allt en kraftig inbromsning i investeringstillväxten och då särskilt investeringarna i bostäder.

Patrick Joyce, chefekonom Almega:
Den mattas långsamt av. Tillväxten kommer att sjunka de närmaste åren. Sysselsättningen planar ut, men bristen på arbetskraft är fortfarande stor. Risken för att arbetslösheten kommer att öka är ganska liten.

Andreas Wallström, prognoschef Swedbank:
Att konjunkturen går in i en mer mogen fas, vilket innebär att ekonomin växer långsammare. Det är dock på det stora hela en trivsam tillvaro att vänta för de flesta svenskar. Sysselsättningen väntas fortsätta att stiga och arbetslösheten förblir på ungefär dagens nivå, vilket alltså innebär att den slutar sjunka.

Lena Granqvist, samhällspolitisk chef Saco:
Alla ekonomiska bedömningar tyder på att den mattas av. Det råder stor osäkerhet, inte minst på grund av Brexit och ett eventuellt handelskrig. Kinas ekonomi mattas dessutom av, vilket drabbar svensk exportberoende ekonomi.

Är Sverige på väg in i en lågkonjunktur?

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet:
Konjunkturen i Sverige och världen mattas av. Det måste inte betyda lågkonjunktur. Men det finns flera internationella riskfaktorer, av vilka jag bedömer en kraftig nedgång i Kina utlöst av en kombination av finanskris och handelsbråk som den kanske mest sannolika av de som har global betydelse.

Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen:
För talar risken för ett ännu svagare förlopp i Europa, Kina och USA samt ett kraftigare ras i svenskt byggande. Mot talar fortsatt låga räntor och centralbanker – läs ECB och Federal Reserve – som ställer in monetär åtstramning.

Kristian Nilsson, biträdande prognoschef Konjunkturinstitutet:
Trots den dämpade tillväxten i år och nästa år består högkonjunkturen, även om den mattas av gradvis. Osäkerheten är dock stor och det ska inte uteslutas att Sverige går in i en lågkonjunktur under perioden.

Annika Winsth, chefekonom Nordea:
Inbromsningen sker från en hög nivå och än så länge talar vi om en avmattning. Blir det sämre globalt kan svensk ekonomi vända ner i en lågkonjunktur.

Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt näringsliv:
Sverige är på väg mot ett sämre konjunkturläge. Det är dock för tidigt att säga om tillväxten den närmaste tiden kommer att bli så pass svag att vi når lågkonjunktur. Enligt våra bedömningar kommer vi fortfarande att befinna oss i högkonjunktur under hela 2019.

Andreas Wallström, prognoschef Swedbank:
Nej, vi bedömer att högkonjunkturen fortsätter under 2019 och 2020. Det finns dock en risk att nuvarande globala konjunkturavmattning blir djupare och mer beständig än vi räknat med. Detta skulle kunna driva Sverige in i en lågkonjunktur.

Vilka branscher kommer att påverkas mest av en eventuell lågkonjunktur?

Johan Deremar, nationalekonom Sveriges Byggindustrier:
Den exportberoende delen av ­tillverkningsindustrin, byggindustrin, konsulttjänster till företag samt sällanköpshandel i butik. De jobb som framför allt kommer att påverkas, förutom de inom konsultbranschen, är butiksjobb i takt med att allt mer av handeln flyttar till nätet. Till viss del kommer även jobb inom tillverkningsindustrin och byggindustrin att påverkas.

Johan Löf, senior makro­ekonom Handelsbanken:
Oavsett om vi går in i en lågkonjunktur eller inte, så pågår en rejäl dämpning av bostadsbyggandet. Byggstarterna har fallit väsentligt och varefter byggena färdigställs, lär sysselsättningen sjunka i branschen – något vi redan ser de första tecknen på. Arkitekter och tekniska konsulter uppger redan i dag att läget är sämre än normalt.

Håkan Hellstrand, ekonom LO:
Traditionell svensk basindustri och transportmedelstillverkning. Efterfrågan på investeringsvaror kommer antagligen minska relativt mycket. Utvecklingen i de branscher som är kopplade till bostadsbyggande är mer osäker – politiska beslut skulle kunna få fart på bostadsbyggandet. Behov av fler bostäder saknas inte.

Ellinor Bjennbacke, chef politikutveckling och analys Sveriges ingenjörer:
Baserat på vår Innovations- och konjunkturrapport ser vi inte någon direkt lågkonjunktur, utan i stället en något mattad ekonomisk situation. Sedan pågår en strukturomvandling med framväxten av teknik som AI och robotisering, vilket medför att jobb försvinner och nya kommer till. Det ställer krav på ny kompetens och alldeles för många företag i dag satsar inte tillräckligt på kompetensutveckling.