"Vi behöver förnya vår produkt"

När de fysiska kronorna är på väg att försvinna från vårt samhälle tvingas dess skapare att tänka om. Riksbanken ser över möjligheten att ge ut digitala pengar, så kallade e-kronor. Men utredningen är en prövning – eftersom lösningen vore den första i världen i sitt slag.

Sverige är tillsammans med Norge det land i världen vars användning av fysiska kontanter minskar mest. Här har innovationer som digitala banköverföringar och Swish nära nog slagit ut de gamla hederliga sedlarna och mynten.

Det är en tendens som påverkar den som trycker våra fysiska betalmedel – alltså Riksbanken, som har ensamrätt att ge ut fysiska kontanter och vars uppdrag är att ”främja ett säkert och effektivt betalningsväsende”.

– Vi har insett att om den här utvecklingen fortsätter, och folk inte längre vill acceptera eller använda kontanter, finns risken att vi hamnar helt utanför betalmarknaden. Utan möjlighet att försörja medborgarna med ett statligt betalningsmedel. Vi behöver förnya vår produkt, säger Gabriela Guibourg som är chef för Riksbankens Analys- och policyenhet på avdelningen för betalningar.

Därför utreder Riksbanken nu möjligheten att börja ge ut e-kronor som ett komplement till kontanter, i en process där Gabriela Guibourg projektleder analysen av lag och ekonomi. Om Riksbanken gör verklighet av saken kan det vara som första centralbank i ett höginkomstland. En första utmaning är därför att säkerställa att en e-krona verkligen behövs.

– Ponera att folk slutar använda fysiska kontanter – vilket troligen kommer att ske så småningom – vad händer då med den svenska kronan? Slutar allmänheten ha förtroende för kronan om man inte längre har möjlighet att växla från bankpengar till kontanter i vilken form det än må vara vid till exempel finansiell oro? Den frågan är svår att svara på, eftersom det aldrig har inträffat förut.

Riksbanken erbjuder redan digitala pengar till privata banker som har reserver på konton hos dem. Därtill erbjuds kontanter till allmänheten. Alla andra pengar i ekonomin, den absolut största delen, skapar de privata bankerna själva digitalt, exempelvis när de beviljar bostadslån till privatpersoner.

En e-krona skulle till skillnad mot de befintliga digitala kronorna skapas av Riksbanken. De skulle alltså påminna om sedlar och mynt, och vara ett digitalt komplement till fysiska kontanter. Men det är inte alls säkert att projektet resulterar i en e-krona. Man tittar även på alternativ.

– Vi måste fråga oss om en reglering eller övervakning vore en god nog lösning i ett scenario där Riksbanken lämnar pengaproduktionen helt åt marknadens privata bankväsende.

Men om man trots allt skulle landa i en bredare variant av e-kronan behöver lagen ändras.

– Enligt Riksbankslagen har vi rätt att ge ut sedlar och mynt. Det finns även ett EU-direktiv som säger att centralbanker får ge ut så kallade e-pengar. Skulle vi välja att ge ut centralbankspengar som bygger på att allmänheten får ha konton hos Riksbanken så behöver vi en revision av vårt mandat att göra det.

Det finns inget slutdatum för utredningen. Men den ekonomiska och legala analysen kommer att pågå i två år till.

– Så småningom kommer en eller flera tekniska pilotlösningar att tas fram. Vi vet inte än hur den tekniska lösningen kommer att se ut. Men den kommer inte vara ett betalningsinstrument – utan ett system som marknadsaktörer kan koppla upp sig mot och därifrån erbjuda tjänster till allmänheten. Men det blir en senare prövning.