Lönefacit: 1800 mer i månaden

Lönerna har gått upp inom alla Juseks medlemsgrupper. Förbundets årliga löneenkät visar att genomsnittslönen ökade med 3,8 procent. "Det är en väldigt bra siffra", säger Malin Backman, utredare på Jusek.

Enligt Medlingsinstitutet ökade lönerna i Sverige med 2,5 procent under de första tio månaderna 2018. Den siffran är inte rakt av jämförbar med Juseks lönestatistik, men ger ändå en fingervisning om hur löneutvecklingen ser ut för förbundets medlemmar jämfört med arbetsmarknaden i stort.

− Ökningen tyder på att våra medlemmar har, i den starka konjunkturen på arbetsmarknaden, förhandlingsutrymme och lyckas få upp sina löner, säger Malin Backman.

− Vi har inte hunnit få fram siffror för olika yrkesgrupper än, men ser att alla våra stora medlemsgrupper har högre medellöner i den här enkäten jämfört med den föregående, säger Åsa Jaktlund, statistiker på Jusek.

Sett till kronor ökade lönerna i genomsnitt med 1800 i månaden. Medellönen ligger nu på 49200 kronor, jämfört med 47400 kronor förra året – en ökning med 3,8 procent.

Högst är medellönen för jurister och ekonomer i privat sektor. De tjänar i snitt 53000 kronor respektive 50500 kronor i månaden. Lägst är medellönen för kommunikatörer i kommunal sektor, som i genomsnitt tjänar 37 100 kronor i månaden. För chefer ligger lönerna klart högre.

Löneökningen uppgår till 4-4,5 procent för alla Jusekmedlemmar om man tittar på identiska individer med oförändrad befattning, men som kan ha bytt arbetsgivare. En bidragande orsak till att kommunikatörerna ligger lägre än de andra medlemsgrupperna är att de generellt är yngre. Det är också den grupp som har minst lönespridning, medan juristerna har både högst medellön och störst lönespridning.

− Jusek tror på rörlighet på arbetsmarknaden, att lönen är individuell och differentierad och att den därmed avspeglar medarbetarens ansvar och prestation, säger Malin Backman.

Löneenkäten skickas ut till alla yrkesverksamma medlemmar i Jusek en gång om året och ställer frågor om lönen och arbetet. Av de som fick utskicket svarade 46 procent, vilket är i linje med tidigare år.

− Att samla in uppgifter om medlemmarnas löner är viktigt för att få en samlad bild av löneläget. Det gäller i synnerhet för lönerna inom privat sektor. Utan enkäten skulle vi inte veta hur lönerna ligger där och vi skulle till exempel ha mycket svårare att analysera den eventuella förekomsten av osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

– Därför är det så viktigt att medlemmar, och i synnerhet de som jobbar i privat sektor, kommer ihåg att svara.