Läser till jurist genom att lyssna

Han är mitt uppe i sin juristutbildning. Studier som kräver mycket av den som studerar – och ännu mer av den som har en synnedsättning. "Jag har läst ljudböcker sedan lågstadiet så jag är van. Jag snabbspolar böckerna genom att lyssna med dubbel hastighet", säger Gösta Lundström.

Gösta Lundström bär på en ärftlig genetisk sjukdom som innebär att cellerna i näthinnan successivt bryter ner sig själva. Redan i lågstadiet övergick han från att läsa böcker till att lyssna på ljudböcker.

– Delar av synfältet blir fläckvis sämre och i mitten är det helt blint. Min lillebror har också samma sjukdom, berättar han.

Alla som någon gång öppnat Sveriges Rikes lag slås av den stora mängden text och det både komplicerade och byråkratiska språket.

– Det är så klart en extremt texttung utbildning. Men vi läser inte nödvändigtvis direkt ur lagboken utan snarare litteratur utifrån lagtexterna. Vi studerar kompendier med andra rättskällor, exempelvis folkrätt och då handlar det mest om traktat och internationella avtal, säger han.

Kurslitteraturen finns inläst i det digitala biblioteket Legimus som omfattar mer än 110 000 titlar. Gösta Lundström tycker att studierna fungerar ganska väl. För att hinna med en tenta tilldelas han upp till 40 procent extra tid.

– Men det handlar egentligen om längre tid för att läsa och lyssna igenom materialet. Jag kan inte skumma texter och få översikt. Det är den främsta skillnaden mot att läsa traditionellt. Att skriva på dator är inga problem.

Hur kan universitet och högskolor underlätta för studenter med synnedsättning?

– Jag tycker att det fungerar bra i stort men att framförhållningen kan bli bättre. Det tar cirka åtta veckor att läsa in en ny bok på beställning och så lång tid i förväg får vi aldrig litteraturlistor för en kurs. Så allt bygger på att boken redan finns inläst.

Vid sidan av studierna är han styrelseledamot i Juseks nationella studerandesektion. Hans engagemang bottnar dels i ett samhällsintresse, och dels i möjligheten att få vara med och påverka. Han beskriver sig själv som lite av en ideolog.

I studerandesektionen har han och övriga ledamöter i uppgift att tillgodose omkring en fjärde­del av de 89 000 medlemmarnas intressen.

– Vi driver studentpolitiska frågor både inom fackförbundet och externt. Det är kul att bistå när någon exempelvis ska skriva en motion, att få vara med där det händer. Vi jobbar bland annat för att den som är i behov av extrastöd inte ska behöva dra ett tungt lass själv för att få den hjälp som krävs.

Vilken inriktning tänker du dig efter studierna?

– Svårt att säga för vi har läst väldigt brett. Straffrätt och allmän rättslära har varit roligast hittills. Jag tänker mig en inriktning åt det humanjuridiska hållet framför det affärsjuridiska. Innan mina tre återstående terminer kommer jag att ta ett uppehåll för att plugga ett annat humanioraämne.