"Ändra rekryteringsprofilen för myndighetschefer"

Vad händer när medarbetare ges möjlighet till ett mer självstyrt och kunskapsbaserat beslutsfattande? Det har undersökts i ny forskning från Karlstads universitet.

Svensk förvaltning har sedan lång tid tillbaka styrts med managementbyråkratiska metoder. Det har bland annat väckt kritik om kontraproduktiv detaljstyrning och kontroll. Exempelvis har Tillitsdelegationen konstaterat att tjänsterna inom välfärden skulle kunna utvecklas bättre om medarbetarna gavs ett större handlingsutrymme.

Martin Fransson och Johan Quist vid Centrum för tjänsteforskning, Karlstads universitet, har tillsammans med Försäkringskassan arbetat med ett projekt om återprofessionalisering i verksamheten. De har undersökt vad som händer när medarbetare ges möjlighet till ett mer självstyrt och kunskapsbaserat beslutsfattande.

– Vi sökte svar på vad som händer när man rör sig från detaljstyrning och hur medarbetarna hanterar det. Professionalism bygger på att kunskapen, snarare än cheferna, styr. Centralt är att medarbetarna utvecklar egna kunskaper och att det blir styrande. Med återprofessionalisering menar vi rörelsen från managementbyråkrati mot professionalism. Det handlar inte om att slänga ut all styrning och mätning, men att hitta en balans.

40 medarbetare undantogs

Försäkringskassan ställde upp med två enheter på två orter med sammanlagt 40 medarbetare som undantogs från all central styrning.

– De skulle så klart fortsatt vara styrda av lag och förordning. Men hur de lägger upp arbetet och prioriterar skulle vara upp till dem att utreda och undersöka, berättar Martin Fransson.

Sedan hände inte särskilt mycket. Till en början.

– Nej, inte om man med någonting menar sådant vi traditionellt förväntar oss. Det var inget som ändrades omedelbart. Men vi som följde dem på nära håll kunde se att de utvecklade kunskap. De vill lära sig, förstå kundernas preferenser, lära sig lagstiftningen. De började exempelvis ifrågasatta om de standardtexter som de använde vid beslut var rätt.

Detta ledde till konstruktivare samtal, större kunskap och att arbetsmiljön upplevdes positivare. Även kunderna blev nöjdare. De goda resultaten var väntade. I stället fokuserade forskarna på vad som hindrar återprofessionalisering.

– Framför allt är det alla chefer inom offentlig förvaltning som i decennier styrt på det sätt som vi är vana vid. Det är inte så lätt att ändra. Cheferna agerar så som man förväntar sig och reproducerar dagens styrning, vi sitter alla fast i ett system. Jag vill betona att det var modiga chefer som vågade släppa styrningen och skydda medarbetarna från befintlig styrning, säger Martin Fransson och fortsätter:

– Det finns en tro på att den så viktiga rättssäkerheten uppstår genom likagörande. En bilfabrik gör standardiserade produkter och ut kommer likadana bilar. Men vi gör inte bilar. Vi har att göra med människor, med komplexa ärenden som inte ser likadana ut. Vill man ha en likvärdig hantering måste vi bemöta variationen med ett varierat beteende. Om alla ska få vad de har rätt till måste vi hantera fallen lite olika.

Hur ska man ändra på detta?

– Det är framför allt en deskriptiv rapport vi gjort. Men vill regeringen återprofessionalisera offentlig sektor är det viktigast att se över rekryteringsprofilen vid tillsättandet av myndighetschefer.