Hennes uppdrag: Göra domstolar mer jämställda

Mer jämställda domstolar kan ge både bättre beslut och attraktivare arbetsplatser, menar jämställdhetsstrategen Emma Ravald. "Det är viktigt att domstolarna arbetar systematiskt med jämställdhetsintegrering", säger hon.

Sedan september i fjol arbetar Emma Ravald med att stötta de tingsrätter som ingår i det som brukar kallas ”Köpingnätverket” (se faktaruta) i deras arbete med jämställdhetsintegrering.

– Mitt uppdrag, som är ettårigt, är att hjälpa dem att komma igång eller fortsätta med det arbete som de redan bedriver på det här området. Det handlar om att få in jämställdhetsfrågan i kärnverksamheten. Vid alla tillfällen beslut fattas ska det finnas med ett jämställdhetsperspektiv, säger hon. 

För ett par år sedan fick Domstolsverket i uppdrag av regeringen att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. 2016–2018 arbetade Emma Ravald på Domstolsverket som samordnare för ett pilotprojekt som omfattade sex domstolar runt om i landet.

– I det projektet var det främst fokus på det externa jämställdhetsarbetet, till exempel hur domstolarna bemöter och behandlar dem som kommer i kontakt med dem eller hur lokalerna bör vara utformade för att upplevas som trygga för alla besökare oavsett kön.

I projektet togs det också fram en studie om hur själva domarna är formulerade ur ett jämställdhetsperspektiv. 

Erfarenheterna från pilotprojektet använder Emma Ravald nu i arbetet med tingsrätterna i ”Köpingnätverket”. En viktig del är att kartlägga hur det ser ut i dag, vilket bland annat sker genom interna enkätundersökningar och olika typer av brukarundersökningar.

– I workshops diskuterar domstolarnas medarbetare hur de ska arbeta vidare utifrån det som har kommit fram i samband med kartläggningarna. En avgörande del av arbetet är att medvetandegöra jämställdhetsfrågan. Vad betyder den för oss på domstolen och varför ska vi arbeta med den?

Hur går det?

– Många är positiva och tycker att ”äntligen börjar domstolarna att arbeta med dessa frågor”. Men det finns också de som är tveksamma.

– Det svåraste är att prata om dömandet. En stor del av yrkes-stoltheten bland domarna är att de är objektiva och neutrala. Det är inte konstigt att det då kan uppfattas som att man ifrågasätter dem som yrkespersoner om man kommer med kritiska frågor kring hur domstolarna behandlar kvinnor och män. En del har en självbild av att man står över detta.

Vad vill du ha uppnått om ett år?

– Jag hoppas att vi har höjt medvetenheten om de här frågorna och att medarbetarna vet lite mer om hur det står till med jämställdheten på den egna domstolen. Kanske har man också hunnit genomföra vissa åtgärder, även om de verkliga effekterna uppstår på längre sikt.

– På kort sikt tror jag att domstolarna blir attraktivare som arbetsgivare. Inte minst för många yngre människor är det självklart att en bra arbetsgivare arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor, säger hon.