Framtidstrenderna: AI, gigekonomi och hållbarhet

Ökad automatisering och robo­t­isering, växande fokus på hållbarhet och fler frilansare med korta ­uppdrag. Så väntas arbetslivet förändras under de kommande åren, enligt experterna.

Vi är på väg in i ett tankesamhälle  och en tankeekonomi, menar Ulf Boman, framtidsstrateg på analysföretaget Kairos Future.

– I den tidigare industriella ekonomin var råvarorna järn, kol och olja. I framtidens samhälle är råvaran all information som finns där ute. Det är data som vi tolkar och gör om till ny kunskap och nya idéer som i sin tur leder till att det tillverkas nya produkter eller utvecklas nya tjänster. Allt detta ökar kraven på oss som människor att vara mer kreativa och innovativa.

Men det är väl inget nytt?

– Egentligen inte. Digitaliseringen, till exempel, har pågått länge, är enormt stor och har avgörande påverkan på såväl arbetslivet som vårt sätt att hitta och lagra information, kommunicera och umgås.

– Det nya är att vi i allt större utsträckning använder oss av artificiell intelligens. På längre sikt lär AI ta över många av våra jobb. På kortare sikt kommer digitala robotar framför allt ta över arbetsuppgifter som kräver omfattande informations- och datamängdshantering. 

Som?

– Jag tror till exempel att en del av det som ekonomer och jurister gör i dag i växande utsträckning kommer att utföras med hjälp av AI. Det kan till exempel gälla ekonomisk redovisning, eller att gå igenom stora textmängder för att hitta rätt information eller analysera en stor mängd rättsfall. 

– I vissa fall kommer AI till och med kunna ersätta folk helt och hållet. Men då kommer det att dyka upp nya arbetsuppgifter som människor måste utföra.

Det rapporteras allt mer om en växande gig-arbetsmarknad. Det vill säga att anställningar ersätts av tillfälliga uppdrag.

– Gigekonomin ökar. Det gäller både människor som av tvång arbetar på korta uppdrag, det vill säga för att de inte får något annat jobb, och högutbildade som arbetar i den formen för att det ger dem ökad kontroll och frihet, säger Ulf Boman.

– Samtidigt bör man vara klar över att även om det här är en växande grupp jämfört med tidigare, är det en mycket liten del av den totala svenska arbetsmarknaden.

Ulf Boman menar att en av de stora utmaningarna, förutom digitaliseringen, är social och miljömässig hållbarhet.

– På lite längre sikt kommer vi att gå från en ren tillväxtekonomi till en cirkulärt baserad eko-nomi med bättre resursutnyttjande. Det gäl-ler material, men även människor. Vi behöver hushålla och ta vara på folks krafter på ett bättre sätt. 

Sacos samhällspolitiske chef Lena Granqvist säger att akademiker traditionellt har haft en stark ställning på arbetsmarknaden.

–  Det lär gälla de flesta även i framtiden. Men det innebär inte att även akademikerna i växande grad påverkas av den pågående automatiseringen och robotiseringen.

– Tidigare hade man uppfattningen att det framför allt var enklare arbetsuppgifter som automatiserades och försvann. Så är det inte riktigt längre. Det vi nu ser är att det ofta är jobben i mellanskikten som försvinner, samtidigt som antalet servicejobb ökar precis som de högt kvalificerade jobben. Det kommer att ställas allt större krav på allas förmåga att ställa om och lära nytt.

Samtidigt är det fler som har osäkra anställningsförhållanden?

– Ja, och det innebär en stor utmaning, inte minst för oss som facklig organisation. Tidigare var man antingen företagare eller anställd. Nu växer det fram olika typer av anlitandeformer som ligger mitt emellan. I en gigekonomi där regelverken inte anpassats kan det finnas en uppenbar risk för underbuds-konkurrens, att det blir ett slags ”race to the bottom” för ersättningar för utfört arbete.