Jusek ger januariavtalet både ris och ros

Minus för nedtrappning av a-kassan och uteblivna satsningar i rättsväsendet. Men plus för visum för högkvalificerade, renodlingen av Arbetsförmedlingens uppdrag och införandet av ett integrationsår. Januariavtalet får både ris och ros av Jusek.

Arbetsrätten var en av stötestenarna som gjorde att förhandlingarna mellan socialdemokraterna, miljöpartiet, centern och liberalerna drog ut på tiden. När de politiska viljorna till sist hade jämkats samman i ett 73-punktsdokument var det också mycket fokus på just jobb, företagande och arbetsmarknad.

I en av punkterna talas om reformerad en arbetslöshetsförsäkring ”i linje med en flexicuritymodell”.

– Det man i grunden menar med flexicurity är en generös a-kassa, en aktiv arbetsmarknadspolitik och reella möjligheter till löpande kompetensutveckling samt stora möjligheter för arbetsgivare att välja vem som ska gå vid personalnedskärningar. I Danmark, som använder den här modellen, är facken generellt ganska positiva – även om det finns kritik mot att a-kassan är för låg, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

 

"Det finns en poäng i att i möjligaste mån lämna politiken utanför i linje med den svenska partsmodellen."

Att ge fler tillgång till a-kassa ser Jusek som en förändring i rätt riktning. Däremot ställer sig förbundet tveksamt inför planerna på en nedtrappning av a-kassan, det vill säga att ersättningen ska minska ju längre du är arbetslös.

– A-kassan ska vara en omställningsförsäkring mellan jobb, den ska vara på en rimlig nivå, indexeras och ge ett fullgott skydd. Utifrån den politik som Jusek har slagit fast finns det i dagsläget inget som talar för att vi ställer oss bakom en nedtrappning så som den har uttryckts av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, säger Daniel Lind.

En närliggande fråga handlar om turordningsreglerna. I fyrpartiuppgörelsen heter det att lagen om anställningsskydd, LAS, ska ändras genom tydligt ökade undantag från turordningsreglerna. Samtidigt slår partierna fast att den grundläggande balansen mellan arbetsmarknadens parter ska upprätthållas.

En utredning ska tillsättas redan i april och förslagen genomföras 2021.

– Om arbetsmarknadens parter kommer fram till ett gemensamt förslag som ligger i linje med politikens förväntningar kommer politiken genomföra parternas förslag. Jag tror att det finns ett starkt intresse från parterna att komma överens. Det finns en poäng i att i möjligaste mån lämna politiken utanför i linje med den svenska partsmodellen. Det är många gånger bättre att komma med konstruktiva förslag än att bli överprövad av politiken, säger Daniel Lind.

Överenskommelsen innehåller också en punkt om problemen med kompetensutvisningar och ett förslag om särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag. Det förslaget ställer sig Jusek bakom.

Däremot är man kritisk till att 73-punktsprogrammet saknar satsningar på rättsväsendet, utöver polisen som ska utökas med 10 000 anställda till 2024.

– Vi ser positivt att det talas om just polisanställda, eftersom det även omfattar vår yrkesgrupp civila utredare. Men det som saknas är satsningar på övriga myndigheter inom rättsväsendet, de nämns inte i avtalet över huvud taget – trots att det finns bred majoritet i riksdagen för en sådan satsning. Om polissatsningen ska ha någon effekt är det helt avgörande att man stärker övriga delar av rättsväsendet. Det är en viktig uppgift för oss att se till att detta inte glöms bort i kommande vårändringsbudget, säger Daniel Lind.

En annan punkt som Jusek gärna ser att partierna ser över handlar om att inga myndigheter ska lokaliseras i Stockholm under mandatperioden.

– Det tycker vi är en för strikt hållning, menar Daniel Lind. Juseks uppfattning är att nya myndigheter kan lokaliseras utanför storstadsområden när det är möjligt, men det blir för kategoriskt att låsa sig vid att inga myndigheter ska förläggas i Stockholm.

Två punkter som Jusek däremot ställer sig positiva till är reformeringen av AF, som innebär att fristående aktörer ska matcha och rusta arbetssökande för de lediga jobben, samt integrationsåret som syftar till att nyanlända snabbare ska komma in på den svenska arbetsmarknaden. I detta integrationsår ingår bland annat intensivkurser i svenska, korta utbildningar, ettåriga mentorskapsprogram samt obligatorisk samhällsorientering.