Så håller du dina nyårslöften

Nästan hälften av alla nyårslöften bryts. Men det finns hjälp att få om du vill lyckas med dina.

Alexander Rozental, Martin Oscarsson och Per Carlbring är psykologer och samtliga verksamma vid Stockholms universitet. De har gett ut boken Tio i tolv – En bok om att lyckas med nyårslöften, mål och beteendeförändringar. Den baserar sig på en studie där man följt 1100 svenskar som avgett nyårslöften under ett års tid.

Är det bra med nyårslöften?

– Om man överväger en förändring – ta tag i en vana, sluta en ovana – kan det vara en absolut fördel med nyårslöften. Men det ska inte vara för att andra vill, då är risken större för att misslyckas, säger Alexander Rozental.

Varför är det så svårt att hålla dem?

– Det finns olika skäl. Men kanske är det framförallt för att man sätter upp för stora och vaga mål. Man lovar sig något stort eller abstrakt på nyårsnatten i stället för att bryta ner det till mindre delar.

Alexander Rozental tar också upp vikten av att man förbereder sig inför sitt löfte. Man städar bort sådant som påminner om de gamla oönskade vanorna som till exempel cigaretter och tändare. Och när det gamla året går över i det nya så har man kanske redan köpt ett gymkort eller ett par nya joggingskor.

Det är också en fördel om man kan formulera sina mål så att man lyfter fram det man vill göra mera av, snarare än det man ska sluta med.

– Ska man sluta med godis, eller röka eller om man vill gå ner i vikt, så kan det vara svårt att veta vad man ska göra i stället. Då får man tänka ut alternativ. Ska du sluta med godis så kan du ta fram grönsaker och dip till fredagsmyset.

Avger du själv nyårslöften?

– Ja det gör jag. Förra året lyckades jag dra ner på min köttkonsumtion till kött två gånger i veckan. Jag lovade också mig själv att ta jägarexamen vilket lyckades. I år ska jag dra ner på flyget och ta tåget i stället när jag kan – och så ska jag springa maraton.

Alexander Rozental berättar att cirka 15 till 20 procent av befolkningen avger nyårslöften. Ungefär vartannat löfte hålls.

Varför skrev ni boken?

– Det var lite på grund av studien vi gjorde. Vi tyckte att det fanns fog för att lyfta fram nyårslöften som en bra sak om man vill förändra något. Det ligger också patientarbete bakom, om vad som får folk att må bättre. Vi ville helt enkelt förmedla vår kunskap på ett bra sätt. Och nyårslöften är bra, många kan relatera till det.

Du har tidigare forskat om prokrastinering och nu om nyårslöften. Vad är på gång härnäst?

– Jag fortsätter på spåret om uppskjutandebeteende. Jag har också som gästforskare i London ägnat de senaste åren åt perfektionism.