Ny forskning: Använd känslorna i rättssalen

Att visa känslor i en rättssal har alltid ansetts som oprofessionellt. Men känslorna ska inte tryckas undan eller förnekas utan bör i stället användas för att stärka rättssystemet, menar två svenska forskare i en ny bok.

Åsa Wettergren och Stina Bergman Blix.


Det är sociologerna Åsa Wettergren och Stina Bergman Blix som under flera år har studerat och intervjuat domare, åklagare och ett mindre antal advokater verksamma på svenska tingsrätter. Syftet var att se hur känslor och förnuft samspelar i domstolsarbetet och hur man väljer att hantera sina känslor i yrkesutövningen.

– Den allmänna bilden är ju att det överhuvudtaget inte finns några känslor i rättssalen, men det stämmer inte. Känslorna finns där och de spelar en viktig roll. Genom att erkänna att de finns så kan vi dra nytta av dem och använda dem för att fatta rätt beslut och tolka information på rätt sätt, säger Åsa Wettergren som är professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

De båda forskarna följde med rättens aktörer under dagar och ibland veckor, iakttog, noterade och ställde frågor. Sammanlagt ”skuggade” man mellan 80 och 90 personer på det här sättet och följde sedan upp med intervjuer.

Studien, sammanfattad i boken Professional emotions in court – A sociological perspective, visar att känslor finns i rättssalen, men att de nästan alltid tar sig subtila uttryck. Det kan röra sig om blickar, diskreta kommentarer, gester, rörelser eller en så enkel sak som att man lägger ifrån sig pennan och slutar anteckna.

Och problemet är inte att det finns känslor i rättssalen utan att känslorna inte blir erkända, säger Åsa Wettergren.

– Objektiviteten ska alltid eftersträvas, självklart. Det som är problematisk nu är att man inte kan reflektera över sina känslor eftersom kulturen inte ens tillåter att man diskuterar känslor, det anses oprofessionellt. I stället behöver vi inse att känslorna finns där och hitta verktyg för att kunna prata om dem. Det är inte så att känslan alltid leder rätt, men genom att systematiskt bortse från känslomässig information så försvåras också möjligheten att reflektera över kvaliteten på informationen.

Åsa Wettergren och Stina Bergman Blix är övertygade om att det finns mycket användbar kunskap samlad i deras forskning som domstolarna kan ha stor nytta av. Men hur domstolarna rent konkret kan använda kunskapen eller hur den ska spridas har forskningen ännu inga svar på.

– Rent generellt har folk varit väldigt intresserade och positiva och många vill veta hur man kan överföra forskningen i praktiken. Vi har inte kommit så långt ännu, men förhoppningen är att vi kan utveckla metoder för att göra detta i framtiden. Det kan till exempel handla om rollspel eller seminarier, det får framtiden utvisa.