Så ska Handels bredda sin rekrytering

Handelshögskolan i Stockholm vill bredda sin rekrytering, främst genom att locka fler studenter som inte har högskoleutbildade föräldrar. "Mångfald är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta att vara konkurrenskraftiga", säger skolans rektor Lars Strannegård.

I dag kommer bara 2,5 procent av Handels elever från studieovana hem, det vill säga hem där föräldrarna har högst en tvåårig gymnasieutbildning. Det vill Lars Strannegård förändra.

– När det gäller vårt svenska kandidatprogram Business and economics så är vi sämst i Sverige på att rekrytera elever från studieovana miljöer. Snedrekryteringen är ett allvarligt problem. Om vi bara lockar till oss en typ av människor så kommer vi i längden att tappa vår attraktivitet och internationella konkurrenskraft, säger han.

En viktig förklaring till snedrekryteringen är enligt Lars Strannegård grund- och gymnasieskolans betygssystem, som gynnar en viss typ av elever.

– Det är den springande punkten. De som får de högsta betygen är de vars föräldrar har en högskoleutbildning. Det förstärks av den skolsegregation som vi har i Sverige. I dag får eleverna slutbetyg efter varje kurs och det finns inte utrymme för kärleksproblem, att föräldrarna skiljer sig eller att du blir sjuk. Och vår erfarenhet är att studievana föräldrar ofta stöttar sina barn med läxläsning – antingen själva eller med läxhjälp av olika slag

För att åstadkomma förändring vill Handelshögskolan därför öka intaget av studenter på andra meriter än just betyg. I dag utgör betygsintaget cirka 75 procent av studenterna.

Sedan tidigare kan studenter tas in på ”särskilda meriter”, en kategori som numer har kompletterats med något man har valt att kalla ”alternativ antagning”. Det kan handla om personer som ägnat mycket tid åt till exempel en kulturell aktivitet eller idrott och på olika sätt kan visa upp goda resultat.

– Dagens betygssystem har brister, det är många gånger orättvist och socialt segregerande. Därför behövs alternativa uttagningssätt, kombinerat med aktiv informationsspridning om skolan. Då har man kommit en bit på vägen, säger Lars Strannegård.

En tredje kategori elever tas in på resultat från högskoleprovet. Men när många andra utbildningar tar in upp till 30 procent av studenterna den här vägen, har Handels valt att begränsa gruppen till 5 procent.

– Det finns en rad ganska stora problem med högskoleprovet. För det första är det nästan bara killar som kommer in den vägen och de som kommer in klarar sig sämre än våra andra studenter och hoppar av i högre utsträckning. Sedan vet vi att det förekommer en del fusk med högskoleprovet, säger Lars Strannegård.

Tio av skolans elva program ges numera på engelska, vilket i sig har bidragit till en breddning av studentunderlaget, menar han. Den internationella prägeln bidrar till att skolan får en större variation av studenter från olika bakgrunder.

Men han är inte är nöjd med de förändringar som Handelshögskolan hittills har åstadkommit.

– Vi har inte lyckats så bra som vi vill. Vi tar fortfarande in en majoritet av våra studenter på betyg och det tycker jag inte är ett optimalt urvalssystem. Problemet är att om vi helt släppte betygsintaget så skulle vi få enormt höga kostnader eftersom det kräver en helt annan typ av handläggning. Vi har åstadkommit en större spridning, men vi når ändå inte ut tillräckligt väl. Vi kan göra bättre.