Lite lärarledd undervisning för svenska studenter

Studenter i Sverige har minst lärarledd undervisning i Europa. Och på landets högskolor får blivande jurister och samhällsvetare färre timmar än studenter inom naturvetenskap och teknik.

Hur mycket lärarledd undervisning studenter får – och om den är i avtagande – är frågor som diskuterats under lång tid. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har i en studie samlat in scheman från 26 lärosäten för åren 2007, 2014 och 2017 och jämfört.

Studien visar att det är en stor skillnad mellan utbildningsområden. Medan studenter inom naturvetenskap, teknik och farmakologi (NTF) i snitt erbjuds 15 timmar per vecka är snittet för humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (HSTJ) bara åtta timmar. Det är dock stor variation även inom utbildningsområdena. Den stora skillnaden förklaras med att den statliga ersättningen till NTF är nära dubbelt så stor som den till HSTJ. Antalet timmar har emellertid varit i stort sett det samma de senaste tio åren.

UKÄ konstaterar att den kvalitetsförstärkning regeringen utlovat med höjda ersättningsbelopp för att öka den lärarledda tiden inom HSTJ inte verkar ha lyckats. Detta planerar man att följa upp under våren 2019. 

UKÄ skriver i sin rapport att mängden lärarledd undervisning egentligen inte säger något om kvaliteten på utbildningen, men att det ändå är den som ”utgör skillnaden mellan utbildning och självstudier”. Det citerar också en enkätundersökning med studenter inom samhällsvetenskap, ekonomi och juridik som gjordes av Jusek 2014. Där uppgav 65 procent att de trodde att mer lärarledd tid skulle ha ökat nyttan med deras utbildning.

I en jämförelse med 27 andra europeiska länder har Sverige det lägsta snittet för antalet lärarledda timmar. Polen, Portugal, Schweiz, Danmark och Frankrike har nästan dubbelt så många timmar i snitt.

UKÄ vill med studien väcka frågan om vad som är tillräckligt mycket undervisning och hur stor den statliga ersättningen måste vara för att studenterna ska kunna få det.