Granskning: Balansen i juristbranschen

Kvinnor är i majoritet på både juristutbildningarna och bland yngre advokater. Trots det tillhör de undantagen bland de större affärsjuridiska byråernas delägare.

"Många kvinnor på advokatbyråer är missgynnade på grund av sitt kön. En del väljer att lämna byråvärlden och göra karriär någon annanstans", säger Jenny Wernqvist Kallerman som är andra vice ordförande i Jusek.

Flickor går ut såväl grundskolan som gymnasieskolan med väsentligt högre betyg än pojkar. De pluggar också i större utsträckning vidare på universitet och högskola, och är dessutom bättre på att fullfölja sina studier.

Juristutbildningen är inget undantag.

Av de som under åren 2012–2017 påbörjade studier på något av de svenska universitetens juristprogram var 58 procent kvinnor. Bland dem som under samma period tog en juristexamen var andelen något större: 61 procent.

Kvinnorna var också i majoritet bland dem som under de här åren doktorerade i juridik, satt ting, utsågs till domare eller beviljades inträde i Advokatsamfundet.

När det gäller juridikens högre positioner var och är det däremot precis tvärtom.



Inom rättsväsendet till exempel, är en klar majoritet av de främsta domarna, åklagarna och poliserna män. Samma sak är det inom universitetsvärlden och på advokatbyråerna.

Jusektidningen Karriär har via enkäter frågat tio av Sveriges största affärsjuridiska byråer om bland annat andelen kvinnor i ledningen, bland ägarna och i olika personalgrupper.

Nio byråer har valt att svara:

• 35 procent av byråernas advokater är kvinnor, men bara 17 procent av delägarna.

• 25 procent av vd:arna, eller motsvarande, är kvinnor.

Förkrossande manlig dominans med andra ord.

I sin senaste årsredovisning skriver den affärsjuridiska byrån Mannheimer Swartling att det är en ”högt prioriterad fråga att öka andelen kvinnliga partners och därmed uppnå en bättre balans mellan kvinnor och män på ledande befattningar inom byrån”.

Under 2017 var 16 procent av byråns partners kvinnor.

– Vi arbetar systematiskt för att få mer jämställda arbetsplatser. Av de biträdande juristerna som rekryterades under 2017 var ungefär 65 procent kvinnor, berättar Karin Mendel som är HR-chef på Mannheimer Swartling.

Samtidigt minskade andelen kvinnliga seniora biträdande jurister.

– Överlag slutar jurister i större utsträckning än tidigare. Det gäller både yngre kvinnor och yngre män. Det här är en tuff bransch där man periodvis jobbar mycket.

Vill inte dagens unga det?

– Jag tror inte att det stora problemet är att de förväntas arbeta mycket, utan det är oförutsägbarheten. Många känner att de hela tiden måste vara tillgängliga vilket gör det svårt att planera sitt liv utanför arbetet. Det gäller oavsett om man är man eller kvinna, har barn eller inte.

– Min bild är att dagens yngre jurister har ett helt annat tänk kring arbetet än vad som kanske var vanligt förr. De är fokuserade på jobbet, men förväntar sig att de även ska kunna ha ett liv vid sidan om arbetet, vilket jag tycker är mycket bra.

Vad gör ni åt det?

– Det gäller att organisera arbetet så att det blir lättare att kombinera arbete och privatliv. Det här är seriösa och tuffa personer som vi vill ska stanna kvar och vara en del av förändringen i stället för att lämna oss. 

– På ett helt annat sätt än tidigare arbetar vi i dag systematiskt med frågor kring diskriminering, trakasserier, kränkningar och liknande, men också med kvinnors och mäns olika möjligheter att göra karriär. En viktig del i det sistnämnda är coachning. Unga kvinnliga jurister behöver i samma utsträckning som unga manliga jurister få tillgång till mentorer.

Får de inte det i dag?

– Det är lika många kvinnor som män som deltar i vårt mentorsprogram och självklart får samtliga mentorer. Det som skiljer är förutsättningarna att se och hitta egna förebilder eller inofficiella mentorer i organisationen. Byrån behöver därför arbeta mer med att tillse att alla medarbetare, oavsett kön, får individuell coachning och upplever att man får stöd i sin utveckling. 


2016 konstaterade Jusek i en rapport att 30 procent av kvinnliga jurister på advokatbyråer upplever att de missgynnas på grund av sitt kön när det gäller lön, 43 procent när det gäller arbetsuppgifter och 30 procent när det gäller delägarskap.

Ungefär var fjärde kvinna och var tionde man uppgav att de inte skulle arbeta kvar på sin nuvarande arbetsplats om det blev aktuellt för dem att bilda familj.

I våras visade Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering i en studie att manliga jurister och ekonomer vid 45 års ålder tjänade ungefär 25 procent mer än sina kvinnliga kollegor.

– Karriär på lika villkor är något oerhört viktigt. I dag missgynnas många kvinnliga jurister på grund av sitt kön, säger Jenny Wernqvist Kallerman som är andra vice ordförande i Jusek och som tidigare arbetade som bolagsjurist på Posten och nu är egenföretagare och bolagsjurist på konsultbasis.

Företrädare för flera av Sveriges största affärsjuridiska byråer som Jusektidningen Karriär har talat med vittnar om hur jurister, både yngre och seniora, lämnar advokatbranschen till förmån för arbeten som bland annat bolagsjurist.

– Även jurister på stora företag arbetar mycket. Men där finns det ofta kollektivavtal, jämställdhetsplaner, en öppnare attityd till föräldraledighet och en facklig lokalförening. Det är helt enkelt mer ordning och reda på arbetsvillkoren, säger Jenny Wernqvist Kallerman.

Hon menar att nya krav vid upphandlingar kan bidra till att modernisera advokatbranschen.

– Köpare av juridiska tjänster är inte längre bara medelålders män som heter Anders, utan människor av olika kön, ålder och bakgrund. Om advokatbyråerna fortsätter att vara homogena i sin struktur kommer de att missa en massa potentiella köpare och därmed möjligheter att tjäna pengar.


Läs mer: 
Petra Lund: "Det har saknats kvinnliga förebilder"
Unga nobbar advokatbyråer
Stefan lämnade byrån: "Jag ville hinna med livet"
Få advokatbyråer har kollektivavtal
Kunder kan tvinga fram förändringar