Hot och våld vardag för rättsväsendets anställda

Var tredje Jusekmedlem som är anställd inom rättsväsendet och på vissa andra myndigheter har utsatts för hot, våld eller trakasserier under de senaste två åren.

Var femte känner sig otrygg på jobbet. "Det är helt oacceptabelt. I sin förlängning kan det dessutom påverka förtroendet för både demokratin och rättssäkerheten", säger Anna Nitzelius vid Jusek.

Med hjälp av en medlemsenkät har Jusek undersökt förekomsten av hot, våld och trakasserier inom den offentliga delen av rättsväsendet plus ett antal andra utsatta myndigheter. 

3827 Jusekmedlemmar har besvarat undersökningen som bland annat visar:

• 19 procent känner sig otrygga i sin yrkesutövning på grund av risken för hot, våld eller trakasserier. Inom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen är andelen 36 respektive 28 procent och inom Försäkringskassan 25 procent. 

• 34 procent har blivit utsatta för våld, trakasserier, skadegörelse, hot, mutförsök eller annan form av otillbörlig påverkan i sitt arbete under de senaste två åren. Det är ungefär en lika stor andel som 2015 då en motsvarande undersökning gjordes.

• Mest utsatta är anställda vid Migrationsverket och Kronofogdemyndigheten där närmare sex av tio har utsatts för hot, trakasserier eller otillbörlig påverkan under de senaste två åren.

• Tre av tio har förändrat sitt beteende i privatlivet, två av tio anser att deras hälsa har påverkats och tre av tio har övervägt att byta arbete på grund av utsatthet.

• Nästan alla incidenter sker på arbetet eller under tjänsteutövning. Få sker på väg till eller från arbetet eller i hemmet.

• Få fall polisanmäls.

– Jag tror att undersökningen ganska väl speglar hur det ser ut och att det inte skett några förbättringar sedan 2015, då vi gjorde den förra undersökningen, säger Anna Nitzelius som är opinionsbildare på Jusek.

– Det måste till en förändring. Förutom att hot och trakasserier gör att många mår dåligt, riskerar det att i sin förlängning påverka både demokratin och rättssäkerheten negativt. 

Dessutom blir det svårare att rekrytera och behålla kvalificerad personal. 

Vad bör göras?

– Det krävs en rad åtgärder inom olika områden. Det behöver till exempel satsas mer ekonomiska resurser på att höja säkerheten. I domstolarna behövs fler säkerhetsbågar, permanenta säkerhetskontroller där det finns behov av det och fler ordningsvakter. 

– En annan viktig åtgärd är att stärka skyddet av myndighetsanställdas personuppgifter. I dag kan man få sin identitet skyddad om det finns en konkret hotbild. Men det är en åtgärd som får ganska stora konsekvenser för den enskilde och försvårar det dagliga livet. Det borde införas ett nytt skydd för personuppgifter även vid en abstrakt hotbild och som inte är lika ingripande för den enskilde. Vi tycker också att det behövs en ny form av sekretess som gör att uppgifter kan lämnas till myndigheter, banker och försäkringsbolag men inte till andra. 

– Vi vill också att straffen för hot, våld och annan brottslighet mot myndighetspersoner skärps.
I rapporten har vi samlat en rad förslag som vi anser skulle kunna skapa ett bättre skydd och en bättre arbetsmiljö för våra medlemmar.


Läs mer:
Kraftig ökning av hot mot Försäkringskassan
Domare hotas i sociala medier
Juristen: "I brevet stod det att jag skulle dö"
Domaren: "Jag kände direkt stark oro för mina barn"
Barbro Jönsson: "Den krypande otrygghetskänslan är det största hotet"
Detta är arbetsgivarens ansvar