Ganska direkt började det hagla in hatmejl

Foto: Tobias Regell/Camera Link

Brottmåls­advokat Johan Eriksson står just nu i sitt livs största mål. "Största utmaningen är att det blir en juste rättegång, att alla invändningar är gjorda, att rätten har ett juste underlag och att den misstänkte har fattat alla moment. Då har jag skött min del i det hela."

Han har kallats kändisadvokaten, polisernas advokat och har flera gånger utsetts till den advokat som advokaterna själva skulle välja. Johan Eriksson har nu ytterligare ett mål som sätter honom i strålkastarljuset: Han försvarar Rakhmat Akilov som åtalats misstänkt för terrorbrott på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017. 

Redan dagen efter attentatet blev Johan Eriksson kontaktad av tingsrätten med en förfrågan om han ville bli utsedd som försvarare. Det tog inte lång tid innan han tog sig an uppdraget.

– För mig handlade det inte om några moraliska skäl, utan mer om jag skulle ha tid – det var ju rätt lätt att förstå att det skulle bli ett krävande uppdrag.

– Men samtidigt så klart, med det jobb jag har, när jag ju en nyfikenhet inför uppdraget som sådant. Jag tycker att det är spännande att träffa honom och förstå och se personen bakom brottet.

Men arbetet som Rakhmat Akilovs försvarare har inte bara inneburit 9 000 sidor med förundersökningsmaterial och oräkneliga timmar i förhör med den misstänkte. En annan effekt är allt hat som riktats mot Johan Eriksson.

– Ganska direkt efter att jag åtagit mig uppdraget började det hagla in hatmejl. Jag är en landsförrädare och terroristälskare … och allt annat jag beskrivits som på olika sätt, berättar han.

Det lugnade ner sig lite efter att Rakhmat Akilov erkänt att det var han som satt bakom ratten då fem personer dödades, men blossade upp igen när Johan Eriksson meddelade att han motsätter sig livstids fängelsestraff.

– Många trodde nog att jag skulle försöka få honom frikänd, tror jag. Det finns en bild av att försvararens roll i alla lägen skulle vara just det. Men vi har ju det uppdrag som klienten ger oss. Min roll är inte annorlunda än vanligt, betonar han.

Under arbetets gång har han varit i kontakt med Anders Behring Breiviks advokat Geir Lippestad.

– Han berättade hur jävligt det varit och att han också betraktades som en landsförrädare.

Johan Eriksson har även varit i kontakt med den amerikanske advokaten Nancy Hollander som skrivit artikeln A terrorist lawyer, and proud of it i New York Times. Hon tar upp problematiken att försvarsadvokater kan försvara till exempel barnmord och våldtäkter utan att beskyllas för att sympatisera med brotten, men så fort det kommer till terrorbrott i det egna landet är det annorlunda.

– Det är väldigt intressant, man kan se det för alla som provat på att försvara någon misstänkt för terrorbrott i sitt eget land. Jag har nämligen försvarat folk som varit misstänkta för terrorbrott förr. Det har varit brott som, om vi räknar terrorbrott i allvarlighetsgrad beroende på hur många som blir skadade, faktiskt varit mycket allvarligare, men de är inte begångna i Sverige. Det var helt annorlunda, säger han.

All ilska som riktas mot honom som försvarare är inte den enda utmaningen. En annan är att Johan Eriksson hela tiden varit fast besluten att hantera det här målet precis som alla andra. Och det är inte helt lätt med all uppmärksamhet som följer.

– Första gången jag gick in på häktet för att träffa honom var jag där inne ett par timmar, när jag kom ut hade jag 140 meddelanden i telefonen. Bara journalister. Man upplevde sig närmast belägrad från alla håll och kanter, berättar han.

När Jusektidningen Karriär talar med Johan Eriksson pågår rättegången och den sista planerade dagen, den tredje maj, ska han hålla försvarets slutplädering.

– Jag vet vad jag tycker är viktigt, det finns frågor som till exempel varför vi nekar till vissa åtalspunkter, och så ska det knytas ihop. Jag tycker att det ska bli intressant.