Destruktivt ledarskap leder till ohälsa

Ett destruktivt ledarskap leder till ohälsa och stress. En sådan chef är orättvis, osäker och har överkrav. – Det kan leda till att medarbetare presterar sämre, blir oengagerade och stressade, säger Maria Fors Brandebo, lektor vid Försvarshögskolan och författare till en ny bok i ämnet.

Ett destruktivt ledarskap innebär att en chef uppvisar en rad olika beteenden som kan vara både aktiva och passiva. Chefer som är destruktiva kan fördumma medarbetare, vara arroganta och orättvisa.

Men de kan också bestraffa, leda med överkrav samtidigt som de är osäkra, otydliga eller passiva. Båda varianterna får följder för medarbetarna om de pågår under lång tid.

– En destruktiv chef känns igen genom det medarbetaren upplever, till exempel om man känner sig hindrad i sitt arbete. Det blir rörigt, otydligt och till sist vet man inte vem som ska göra vad. Det skapas stress och en grupp kan splittras. Det kan sluta med att medarbetare inte presterar, gör sitt bästa eller helt enkelt slutar, säger Maria Fors Brandebo, som tillsammans med två kollegor har skrivit boken Destruktivt ledarskap – hur uppkommer det? Vilka konsekvenser får det? Vad kan man göra åt det?.

Boken kom till efter många års forskning kring ledarskap inom Försvarsmakten – men också inom myndigheter och kommuner. Maria Fors Brandebo föreläser ofta, både för chefer och de som inte är det.

– Under alla mina år som forskare och föreläsare för studenter och civila har jag aldrig mött någon som har sagt ”jag har bara haft bra chefer”. Tyvärr är det ett faktum att många uppfattas som destruktiva. Det vill jag försöka belysa med forskning och den här boken, konstaterar hon.

Det passiva ledarskapet innebär att chefen är rädd för att ta tag i konflikter, håller sig undan och är frånvarande. En sådan chef tar inte tag i saker och blir både osäker och otydlig i sitt ledarskap. En del chefer har efter en föreläsning fått en aha-upplevelse och efteråt sagt ”oh, det där är ju jag”.

– Många är inte medvetna om att de har de här beteendena, konstaterar Maria Fors Brandebo.

För den som är utsatt för ett destruktivt ledarskap uppstår det en brist på både planering och struktur.

– Arbetsgruppen kan bli stressad eftersom arbetsuppgifter kommer in i sista minuten och fördelningen är otydlig. En arbetsgrupp med en mer aggressiv chef kan i stället fungera som en buffert och sammanhållningen kan bli bättre eftersom gruppen sluter sig samman mot ledaren, fortsätter Maria Fors Brandebo.

Det destruktiva ledarskapet kan födas ur en hög arbetsbelastning hos chefen, vilket gör att hen inte hinner vara tydlig eller organiserad. För att få till ett sunt och bra ledarskap med tillit krävs det lyhördhet och kommunikation.

– En chef med ett destruktivt ledarskap måste få veta om det för att kunna ändra sig eller veta vad som förväntas. Om det inte fungerar, ta hjälp av HR eller facket. Du ska aldrig behöva finna dig i att din chef påverkar ditt jobb negativt. En chef ska underlätta och leda arbetet, säger Maria Fors Brandebo. 

Ur ett forskningsperspektiv, hur ska en bra chef vara?

– En bra chef arbetar med ett utvecklande ledarskap, är en bra förebild med goda värderingar och är handlingskraftig. En bra ledare visar dessutom personlig omtanke, är lyhörd för sina medarbetare, är öppen för feedback samtidigt som han eller hon vågar släppa kontrollen och visa sina medarbetare tillit.