Fredrik Grythberg: Ta det lugnt, vi är inte så stressade

Det är lätt att tro att jobbstressen ökar på grund av psykisk ohälsa och att det är förklaringen till allt fler svenskar blir sjukskrivna. Men den bilden stämmer inte riktigt.

I vår har Arbetsmiljöverket kommit med nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Bakgrunden är att våra liv på jobbet genomgått stora förändringar under senare år.
I dag har vi en bild av ett Sverige där allt fler mår allt sämre psykiskt och att stress på jobbet är ett svårt folkhälsoproblem.
Psykisk ohälsa står för ungefär 40 procent av sjukskrivningarna, en ökning de senaste åren. Men siffror från Folkhälsomyndigheten och Statistiska Centralbyrån visar samtidigt att det allmänna hälsotillståndet varit ungefär likadant sedan slutet av 1980-talet. Även om det enligt Försäkrings­kassan skett en ökning under de senaste åren, ligger ändå sjukfrånvaron på en historiskt låg nivå. Bakom siffrorna ligger bland annat en förskjutning av sjukskrivningsdiagnoserna, från fysisk ohälsa till psykisk.
Sjukfrånvaro är alltså inget bra mått för att visa hur Sveriges befolkning egentligen mår.

Sambandet mellan orsak och verkan är komplext, det är många faktorer som påverkar sjukfrånvaron och ytterst få har granskat vilka organisatoriska faktorer som påverkar individens allmänna hälsotillstånd.
Samtidigt ökar kraven på att vi ska vara friska, högpresterande och stresståliga på arbetet och hemma. Kvinnor rapporterar också generellt en känsla av både ökade krav och minskad kontroll i arbetslivet, något som ökar stressen rejält.

För att hitta en balanserad bild av läget har jag pratat med experter på Försäkringskassan, Folkhälsomyndigheten, Arbetsmiljöverket, Karolinska Institutet och Stressforskningsinstitutet och jag slås av en tanke: Har stress blivit trendigt?
Yngre värderar sin fritid högt och många upplever en konflikt mellan arbete och privatliv: Vi ska göra karriär, vara perfekta föräldrar, ha fint hemma, laga ekologisk mat, motionera och ha en snygg kropp.
Ändå är privatlivet inte det stora problemet. Arbetsmiljön betyder mer för vårt välbefinnande och företagsklimatet är oerhört mycket viktigare än riktlinjer och strategiska styrdokument.

Arbetsmiljöverket poängterar chefens ansvar. Men är verkligen pekpinnar och en skarp ansvarsfördelning som pekar ut cheferna den bästa vägen? Jag tror att det förebyggande arbets­miljöarbetet får större effekt om vi utgår från att vi mår rätt okej, i stället för att fokusera på stress.
Att tala så mycket som vi gör om stress-stress-stress tror jag är kontraproduktivt, som ett negativt mantra. Jag tror helt enkelt att vi vinner på att välja en mer positiv inställning. För även om det givetvis finns undantag är det inte så att alla mår dåligt i dag. Om vi tar paus från stresshysterin kan och orkar vi i stället jobba tillsammans med vår viktiga arbetsmiljö, på ett kraftfullt och vettigt sätt.

Och på tal om effekt – när vi pratar psykisk ohälsa måste vi alltid prata fysisk aktivitet. Det är mirakelmedicinen för vår kropp och vårt sinne.

---

Fredrik Grythberg är Karriärs egen livsstilsrådgivare och har en medicine magister i folkhälsa från Karolinska Institutet. Läs mer från Fredrik här.