Arbetstidsregler enligt lag

Här hittar du information om vilka arbetstidsregler som gäller enligt lag.

Tänk på att kollektivavtal kan innehålla andra regler och villkor. Kolla därför upp vad som står i ert kollektivavtal för att få reda på vad som gäller för just dig.

Ordinarie arbetstid

Din ordinarie arbetstid får inte överstiga 40 timmar i veckan. Om det skulle behövas på grund av arbetets natur eller övriga arbetsförhållanden får arbetstiden dock uppgå till 40 timmar i veckan i genomsnitt för en tid av högst fyra veckor. Det betyder att din ordinarie arbetstid kan förläggas så att du till exempel jobbar 60 timmar ena veckan och 20 timmar andra veckan. 

Jourtid

Jourtid innebär att du, när arbetets natur kräver det, finns tillgänglig för att jobba vid behov. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Om du utför arbete för arbetsgivarens räkning anses det dock inte vara jourtid utan räknas istället som övertid. 

Övertid

Med övertid menas arbetstid som överstiger ordinarie arbets- eller jourtid. Kompensationsledighet som tas ut när du har jobbat övertid likställs med ordinarie arbets- eller jourtid. Det betyder att om du under en arbetsvecka jobbar 20 timmar och tar kompensationsledigt 20 timmar skulle all övrig arbetstid kunna räknas som övertid. När det finns särskilt behov av utökad arbetstid får övertid tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod, eller 50 timmar under en kalendermånad. Övertiden får dock inte överstiga 200 timmar under ett kalenderår.

Det är din arbetsgivare som avgör när särskilt behov föreligger och kan beordra de anställda att jobba övertid. Det finns även något som kallas nödfallsövertid. Då får övertid tas ut för arbete i den utsträckning förhållandena kräver. Det gäller till exempel om en natur- eller olyckshändelse eller liknande omständighet som inte kunnat förutses av arbetsgivaren

  • orsakat avbrott i verksamheten, eller
  • medfört överhängande fara för sånt avbrott, eller
  • medfört överhängande fara för skada på liv, hälsa eller egendom

Nödfallsövertid får inte tas ut under längre tid än två dygn från arbetets början utan att tillstånd till arbetet har sökts hos Arbetsmiljöverket.

Tänk på att arbetstidslagen inte innehåller några regler om ersättning för jour- eller övertid. Det måste regleras i ditt anställningsavtal eller i ert kollektivavtal.

Bortavtalad övertid

Det går att avtala bort övertidsersättning. Då kan den ersättas med till exempel en extra semestervecka och/eller högre lön. Det är dock vanligt att det uppstår problem, eftersom den faktiskt arbetade övertiden vida överstiger den extra semestervecka som erhållits som kompensation.

För att undvika att övertidsarbetet blir så omfattande att det strider mot reglerna i arbetstidslagen är det viktigt att det finns möjlighet att registrera den totalt arbetade tiden samt att ha en löpande dialog med arbetsgivaren.

Mertid

Mertid gäller dig som jobbar deltid. Mertid innebär arbetstid som överstiger din ordinarie arbets- och jourtid. Om det finns behov av utökad arbetstid får arbetsgivaren beordra mertid med högst 200 timmar under ett kalenderår.

Det finns även något som kallas nödfallsmertid, som kan tas ut under samma omständigheter som gäller för nödfallsövertid. Den sammanlagda arbetstiden under varje sjudagarsperiod får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en fyramånadersperiod. Semester och sjukfrånvaro när du skulle ha jobbat likställs med arbetstid när den sammanlagda arbetstiden räknas ut. 

Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal kan arbetsgivaren få dispens av Arbetsmiljöverket för uttag av ytterligare övertid, mertid och liknande. 

Arbetstidens förläggning

Hur arbetstiden förläggs ingår i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet. Naturligtvis måste arbetsgivaren dock ta hänsyn till de eventuella begränsningar som finns i arbetstidslagen eller eventuellt kollektivavtal. 

Om arbetsgivaren vill göra förändringar rörande den ordinarie arbets- eller jourtidens förläggning måste hen lämna besked om det minst två veckor i förväg. Beskedet får lämnas kortare tid i förväg om verksamhetens art eller händelser som inte kunnat förutses ger anledning till det. 

Dygnsvila

Dygnsvila innebär att du ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Tillfälliga avvikelser får dock göras. Det gäller om det uppstår något särskilt förhållande som arbetsgivaren inte har kunnat förutse. Då har du rätt till motsvarande kompensationsledighet. 

I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 05 ingå. Avvikelse får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas under dessa tider.

Veckovila

Veckovila innebär att du har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod. Till veckovilan räknas inte beredskapstid då du får befinna dig utanför arbetsplatsen men måste stå till arbetsgivarens förfogande för att utföra arbete om behov uppkommer. 

Veckovilan ska i största möjliga mån förläggas till veckoslutet. Avvikelser från kravet på veckovila får göras under samma förutsättningar som för dygnsvila. 

Raster

Med raster menas avbrott i den dagliga arbetstiden då du inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska på förhand ange rasternas längd och förläggning så noga som möjligt. Rasterna ska förläggas så att de anställda inte utför arbete mer än fem timmar i följd. Rasternas antal, längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena.

Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll om det är nödvändigt med hänsyn till arbetsförhållandena. Det får även göras om det är nödvändigt med hänsyn till sjukdomsfall eller annan händelse som arbetsgivaren inte har kunnat förutse.

Måltidsuppehåll ingår i arbetstiden. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att de anställda kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Pauser räknas in i arbetstiden.