Ny SCB-statistik: Jobblyckan minskar i Sverige

Inför FN:s internationella lyckodag presenterar Jusek en analys som visar att jobblyckan fortsätter att försämras. För att vända utvecklingen krävs att arbetsmiljön förbättras. Jusek menar att regeringen måste utveckla sin politik och att arbetsmiljöarbetet måste breddas på Sveriges arbetsplatser.

Sedan inledningen av 1990-talet har jobblyckan trendmässigt minskat på svensk arbetsmarknad. Detta bekräftas av SCB:s senaste arbetsmiljöundersökning som visar att jobblyckan minskade mellan 2016 och 2018, trots den starka konjunkturen. Försämringen gäller för alla utbildningsnivåer och pågår i både näringslivet och i offentlig sektor.

– Det här är en oroväckande utveckling. En bättre arbetsmiljö är inte bara produktivt och ekonomiskt lönsamt för arbetsgivarna, utan skulle även minska de psykosocialt relaterade sjukskrivningarna och underlätta arbetet för ett längre arbetsliv, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

Vad som förklarar den negativa trenden är inte helt klarlagt, men Jusek har identifierat vilka faktorer som är viktigast för att vända utvecklingen. För Juseks akademikergrupper är lärande, kreativitet och användning av kompetensen de positiva arbetsmiljöaspekter som allra främst förbättrar jobblyckan. Om arbetet å andra sidan kräver så mycket att övriga livet påverkas negativt, har det en mycket negativ effekt på jobblyckan. Även hög arbetsbelastning och därpå följande sömnproblem minskar jobblyckan markant. Färre stressrelaterade problem är således nödvändigt för en bättre arbetsmiljö, men lika viktigt är att de positiva faktorerna förbättras.

Svenskt arbetsmiljöarbete har historiskt fokuserat på att undvika problem och åtgärda risker. Men under de allra senaste åren har visst fokus även riktats mot de positiva faktorer som gör oss friska och bidrar till jobblycka. Exempelvis har detta skett genom att den nya myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått i uppdrag att utifrån forskningen sammanställa vilka faktorer som är viktigast för att skapa friska arbetsplatser. Jusek menar att det är avgörande att regeringen fortsätter på den inslagna vägen och kompletterar det traditionella synsättet med ett mer positivt perspektiv. Till exempel bör regeringens arbetsmiljöstrategi utvecklas genom att tydligare lyfta fram de främjande faktorerna och jobblyckoperspektivet bör bli mer framträdande i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4).  

– När regeringen utvärderar sin arbetsmiljöpolitik handlar det om olycksfall och ohälsa. Detta är helt nödvändiga perspektiv, men de bör kompletteras med positiva indikatorer på arbetsmiljön. Regeringen bör dessutom ställa tydligare krav på sina myndigheter att vara föregångare och redovisa och följa upp en bredare palett av faktorer. Detta skulle på lite sikt även bidra till att lösa den offentliga sektorns rekryteringsutmaning, säger Daniel Lind.

Se statistik och information om internationella lyckodagen längre ner.

För mer information, kontakta Jusek:
Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek, 070-665 29 90, daniel.lind@jusek.seOm internationella lyckodagen

International Day of Happiness firas den 20 mars varje år.

2011 beslutade FN:s generalförsamling att lycka är ett grundläggande mänskligt mål och rekommenderade medlemsländerna att i större utsträckning beakta lyckoaspekterna av den politik som förs. I linje med detta har regeringen beslutat att fler indikatorer ska användas för att fånga in välståndsutvecklingen i Sverige. Bland dessa återfinns lycka, uttryckt som nöjdhet med livet. SCB:s arbetsmiljöundersökning och Juseks medlemsundersökning syftar till att mäta nöjdheten med arbetet. Bland Juseks medlemmar är nöjdheten med arbetet en mycket viktig aspekt av nöjdheten med livet. En förbättrad jobblycka bidrar därmed till högre livskvalitet.

Viktigaste faktorer för att förbättra jobblyckan för Juseks akademikergrupper:

  1. Stimulera lärandet i arbetet
  2. Skapa utrymme för kreativiteten
  3. Använd akademikernas kompetens
  4. Säkerställ att arbetet inte påverkar livet negativt
  5. Jobba inte mer än vad som anses önskvärt
  6. Verksamheten ska bedrivas effektivt
  7. Högt inflytande över vilka uppgifter som ska utföras

Källa: 2193 yrkesverksamma medlemmar i Jusek har besvarat ett större antal frågor om olika aspekter av deras arbetsmiljö. Faktorerna i listan ovan är de som i konkurrens med alla andra faktorer har ett statistiskt samband med frågan:
På det hela taget, hur nöjd är du med ditt arbete?” Fem svarsalternativ: 1=inte alls nöjd, 5=mycket nöjd. Resultaten är viktade efter skillnader i svarsfrekvens mellan åldrar, kön och utbildningsgrupper.

jobblyckan-dalar.png

Källa: SCBs arbetsmiljöundersökning. Den fråga som redovisas i diagrammet är: ”Jag är i det stora hela missnöjd/nöjd med mitt arbete”.Fem svarsalternativ:1=Jag är i det stora hela missnöjd med mitt arbete, 5=Jag är i det stora hela nöjd med mitt arbete. I 2017-18 års undersökning var det 3705 personer som svarade på frågan. 1347 av dessa hade eftergymnasial utbildning om minst tre år. Dessa definieras som akademiker.