Så fungerar Juseks extra fullmäktige den 11 november 2019

Den 11 november håller Jusek ett extra fullmäktige. Syftet är att följa upp det inriktningsbeslut som fattades på fullmäktige i maj 2019 om att bilda ett nytt förbund tillsammans med Civilekonomerna. Här hittar du det du behöver veta inför och under fullmäktige.

Välkommen till Operaterassen, Kungsträdgården den 11 november.

Före fullmäktige
Tider på fullmäktige
Program
Praktisk information
Föredragningslista
Mötesordslista

Hela dokumentet Så funkar det>>, pdf

Före fullmäktige

Förbered dig genom att läsa igenom alla handlingar. Fundera på om du har frågor eller om du har förslag på förändringar. Tänk gärna i övergripande termer, men du kan även kommentera det språkliga i texterna.

Tider på fullmäktige

Fullmäktige 11 november pågår kl 13.00 och avslutas kl 16.00.
När du kommer till Operaterassen där fullmäktige äger rum, registrerar du dig i Juseks reception. Därefter samlas alla deltagare i plenisalen för plenarförhandlingar. Ledda av ordförande för fullmäktige kommer delegaterna att rösta i de olika frågor som fullmäktige den 16 december har att ta slutlig ställning i; stadgar och andra regler, dokument om identitet, politik och riktning samt medlemsavgifter för det nya förbundet.

Föredragningslistan visar i vilken ordning besluten fattas. Är du osäker på de olika begreppen, titta i mötesordlistan. Ibland klubbas ärenden i snabb takt och det gäller att hänga med. Fundera och förbered dig därför om du vill säga något i plenum och skriv dina eventuella inlägg och yrkanden i förväg.

Program

MÅNDAG 11 NOVEMBER
12.00  - 12.55 Ankomst och registrering (ingen lunch serveras)
13.00 Plenarförhandlingar
14.30 Paus med kaffe/te
15.00 Plenarförhandlingar
16.00 Avslutning

Praktisk information

RECEPTION
Receptionen finns utanför plenisalen och är bemannad med Juseks personal.

KONTAKTUPPGIFTER TILL JUSEKS EXTRA FULLMÄKTIGE
fullmaktige@jusek.se
Projektadministratör Jenny Söderberg 070-665 29 80
Projektledare Ulrika Husmark 070­-665 29 62

Föredragningslista

FÖREDRAGNINGSLISTA EXTRA FULLMÄKTIGE
11 november 2019

Ordförande Sofia Larsen hälsar välkommen

  1. Fullmäktigemötets öppnande
  2. Upprop och justering av röstlängd
  3. Fråga huruvida mötet är behörigt utlyst
  4. Val av mötesordförande
  5. Val av protokollssekreterare
  6. Val av justeringsmän, tillika rösträknare
  7. Fastställande av
    a) föredragningslista
    b) mötesregler
    c) arbetsordning
  8. Styrelsens förslag om bildandet av ett nytt förbund tillsammans med Civilekonomerna
  9. Fullmäktigemötets avslutande

Mötesordlista

Ett fullmäktige innehåller en del mötesformalia. Här är en lista med förklaringar över vanliga begrepp. Om du inte redan är en van fullmäktigeledamot eller om det var ett tag sedan sist, läs igenom begreppen och förklaringar ordentligt. Ju bättre koll du har på mötets formalia desto större chanser kommer du ha att kunna påverka de beslut som fattas.

PLENUM
När alla delegater samlas för att fatta beslut, eller hålla så kallade plenarförhandlingar i plenisalen.

PROPOSITIONER
Förslag till beslut som förbundsstyrelsen har skrivit.

MOTIONER
Förslag till beslut som medlem eller sektionerna har skrivit. På detta extra fullmäktige finns ingen möjlighet att skriva motioner, däremot kan du skriva ändringsyrkande till proportionerna.

TALARLISTA /BEGÄRA ORDET/ INLÄGG I DEBATTEN
När du vill säga något, dvs begära ordet eller göra ett så kallat ”inlägg i debatten”, anmäler du till ordföranden för fullmäktige att du vill bli uppsatt på talarlistan. Du gör denna anmälan skriftligt på särskilda lappar som finns i lokalen, se till att har några sådana till hands. Ordförande ropar sedan i tur och ordning upp de som har anmält att de vill tala. Det kan alltså ta en stund från det att du har anmält att du vill tala till dess att ordförande ger dig ordet. När det är din tur att tala tar du dig fram till talarstolen. I plenum är talartiden för inlägg i debatten två minuter per inlägg.

YRKANDE
När du har förslag på beslut i en viss fråga måste du yrka, dvs argumentera för ditt förslag, för att det ska gå till omröstning. Du kan antingen yrka bifall eller avslag på ett redan lagt yrkande/förslag eller lägga fram ett nytt yrkande med ett alternativt förslag till beslut.

Börja med att begära ordet (Se Anmälan till talarlistan) och argumentera för din sak. Sedan kan du avsluta med ”…jag yrkar således att…” och därefter läsa upp ditt yrkande, så att det klart framgår för alla.

Yrkanden ska lämnas in skriftligt på särskilda yrkandelappar som finns i lokalen, se till att ha några sådana till hands. När debatten är avslutad och man går till omröstning i frågan läser ordförande upp samtliga yrkanden och ställer dem mot varandra, så att ett beslut kan vaskas fram enligt den av mötet fastställda propositionsordningen (Se Propositionsordning)

REPLIK
Om en talare hänvisar till dig personligen i sitt anförande har du rätt att replikera. Du får då bryta talarordningen genom att efter anförandet högt och klart säga ”replik!”. Ordförande avgör om du har rätt till replik. En replik ska vara kort och får bara röra det som tidigare person tagit upp. Det är endast möjligt att begära replik när någon annan person talar i talarstolen. Talartiden för en replik är en minut.

ORDNINGSFRÅGA
Om du vill bryta in för att på något sätt styra upp mötet kan du ta upp en ordningsfråga. Detta gör du genom att högt och klart säga ”ordningsfråga”, och därefter berätta vilken ordningsfråga du vill väcka. Ordningsfråga kan t.ex. föreslå att man sätter streck i debatten, att begränsa talartiden, eller att göra en paus i förhandlingarna.

SAKUPPLYSNING
Du kan ge en sakupplysning om föregående talare har kommit med felaktiga fakta eller om det är något som behövs informeras om under debatten. En sakupplysning bryter talarordningen. Om du behöver ge en sakupplysning, bryt in genom att högt och klart säga ”sakupplysning” och förmedla därefter kort och koncist vad du behöver informera om.

STRECK I DEBATTEN
Om du tycker att diskussionen går runt i cirklar och vill gå till beslut kan du begära streck i debatten, vilket du gör genom att väcka ordningsfråga (se Ordningsfråga). Ordningsfrågan bryter som vanligt talarlistan, och ordförande tar genast upp frågan för beslut. Om mötet beslutar att inte sätta streck i debatten fortsätter debatten som vanligt. Om mötet bestämmer att sätta streck i debatten ger ordförande först mötesdeltagarna möjlighet att en sista gång sätta upp sig på talarlistan. Innan diskussionen återupptas i frågan måste även yrkandena justeras. Efter att streck i debatten är beslutat kan inga nya yrkanden väckas. Därefter fortsätter debatten enligt talarlistan, och när alla som anmält sig fått yttra sig går man direkt till beslut.

PROPOSITIONSORDNING
När debatten är avslutad går mötet till beslut. Observera att endast de beslutsförslag som har yrkats på tas upp till beslut. Glöm alltså inte att yrka på ditt förslag, det räcker inte att debattera! (se Yrkande)

Sedan ställs beslutsförslagen/yrkandena som har lagts fram mot varandra. Om det finns tre eller flera beslutsförslag ger ordförande förslag på beslutsordning så kallad propositionsordning. När propositionsordningen godkänts av mötet ställer ordföranden yrkandena mot varandra och man röstar på det yrkande man föredrar. Det yrkande som vinner ställs slutligen mot avslag.

ACKLAMATION
Normalt tas alla beslut med acklamation. Det betyder att man röstar genom att ropa ”ja” efter att det beslutsförslag man föredrar blivit uppläst. Ordförande uppskattar då vilket förslag som har fått flest ”ja” och säger till exempel: ”Jag finner att mötet har beslutat i enlighet med förslag A”.

VOTERING
Om du tycker att ordförande har fel i sin slutsats ovan kan du begära votering, vilket du begär genom att ropa ”votering”. Ordförande ställer då samma fråga som tidigare, men istället för att ropa ”ja” räcker man upp handen med sitt röstkort. Ordförande gör en ny uppskattning av antalet röstande på jag respektive nej, och ändrar kanske beslutet, t.ex. ”Jag finner att mötet har beslutat i enlighet med förslag B.”

RÖSTRÄKNING
Om man fortfarande tycker att ordförande har fel i sin slutsats kan man begära rösträkning, vilket man begär genom att ropa ”rösträkning”. Ordförande ställer då samma fråga som tidigare, och som tidigare får man räcka upp sitt röstkort. Men istället för att ordförande uppskattar antalet ja-kort respektive nej-kort ska justeringspersonerna räkna alla röstkort. Därefter berättar ordförande vilket förslag som har vunnit.

SLUTEN OMRÖSTNING
Normalt är omröstning öppen, som i de tre stegen acklamation, votering och rösträkning. Om du av någon anledning inte vill att alla ska skylta med sin åsikt kan du begära sluten omröstning genom att begära ordningsfråga (se ordningsfråga). Sluten omröstning är inget som ska antas av mötet, utan det räcker att en ledamot begär det för att det ska gälla.

Alla röstberättigade får då en lapp där de får skriva vilket förslag de röstar på och lägga lappen i en låda eller liknande.

RESERVATION
Om du inte är nöjd med ett beslut kan du reservera dig. Reservationen ska lämnas skriftligen till mötesordförande före mötets avslutande.

PROTOKOLLSANTECKNING
Den som av någon anledning vill förklara sitt beslut i protokollet kan lämna in en protokollsanteckning. Det kan du göra om du vill ge uttryck för en delvis avvikande mening eller att det i protokollet ska stå en förklaring till ens röst trots att du deltar i beslutet, och inte reserverar dig. Protokollsanteckningen ska lämnas in skriftligen till mötesordförande före mötets avslutande.