Inkomna motioner

Här presenterar vi de 24 motioner som kommit in till Juseks fullmäktige 2019. När förbundsstyrelsen skrivit sina förslag beslut lägger vi ut även dessa i anslutning till respektive motion.

Motion 1: Juseks medverkan i internationella sammanslutningar
Motion 2: Jusek ska utreda möjligheterna till att stötta medlemmar som själva vill bli delägare i sina företag
Motion 3: Representation för sektionerna i förbundsstyrelsen
Motion 4: Lokala föreningars budgetanslag
Motion 5: Arbetsmiljörisker med aktivitetsbaserade arbetssätt
Motion 6: Tillvarata våra medlemmars intresse i förhållande till utvecklingsledigheten
Motion 7: Uppräkning av statliga (egen)livräntor utanför pensionsavtalet PA 91
Motion 8: Fler lokalkontor
Motion 9: Utveckling av tidningen Karriär
Motion 10: Fossilfri tjänstepension
Motion 11: Digitala verktyg för att hålla val
Motion 12: Geografiskt obundna föreläsningar
Motion 13: Återkallad motion
Motion 14: Stöd att företräda
Motion 15: Namnbytet från systemvetare till IT-akademiker
Motion 16: Rutin vid förändring som berör Juseks medlemsgrupper
Motion 17: Utökad förhandlingsrätt gällande central förhandling
Motion 18: Utökat samgående av flera förbund inom Saco
Motion 19: Höja Juseks kunskap om kommunikatörsrollen
Motion 20: Kollektivavtal för anställda på byråer
Motion 21: Relevant innehåll på högskoleutbildningar för kommunikatörer
Motion 22: Adjungerad post i Juseks förbundsstyrelse
Motion 23: Arvodering av Juseks studerandesektions presidium
Motion 24: Strejkrätten

Motion 1: Juseks medverkan i internationella sammanslutningar

Anneli Laanep Joandi, medlem 

Förslag
Med tanke på den allt ökande internationaliseringen på arbetsmarknaden, anser jag att det är extremt viktigt att Jusek (eller Jusek/Civilekonomerna) är med och både påverkar och arbetar aktivt i internationella sammanslutningar, på Nordisk, EU- och global nivå.

Jag tänker i första hand på organisationer som UNIglobalunion.org samt inom finansiella sektorn NFU.

Jag tom ser det som mitt fackförbunds skyldighet att vara företrätt i internationella sammanhang!

Yrkande
Jag yrkar att fullmäktige beslutar

  • att Jusek ska engagera sig internationellt i NFU Nordic Financial Unions och UNIglobalunion.

Motion 2: Jusek ska utreda möjligheterna till att stötta medlemmar som själva vill bli delägare i sina företag

Patrik Witkowsky, medlem

Motivering
Allt fler talar om behovet att få anställda att känna sig delaktiga i sina företag. Men inget får anställda att bli delaktiga som att faktiskt göra de delaktiga i ägarstrukturen. Decennier av empirisk forskning - framförallt från USA - har visat att företag som ägs av de anställda är mer innovativa, produktiva, långsiktiga och de anställda trivs bättre. Ekonomen Sophie Nachemson-Ekwall har i sin senaste bok "Ett Sverige där anställda äger" lyft behovet av att göra anställda till delägare i svenska företag. Riktade personaloptioner och aktiesparprogram kan vara bra, men de stora fördelarna kommer om de anställdas delägande innefattar alla medarbetare och samordnas i en gemensam juridisk person, såsom Handelsbankens vinstandelsstiftelse Oktogonen. Detta innebära en verkligt ökad demokrati-sering av arbetslivet. När anställda får en röst vid bolagstämmorna kan hela det demokratiska livet på sikt vitaliseras eftersom människor blir bättre skolade i demokratins arbetsformer - inte bara i samhället, utan också i arbetslivet. Idén att anställda bara ska hyras in för att verkställa order från personer de själva inte tillsatt hör till det förgångna. Framtidens företag bör istället i högre grad ägas och styras av de som arbetar där. Så kan vi skapa en mer hållbar, långsiktig, glädjefylld och demo-kratisk ekonomi. Facken har traditionellt varit skeptiska till ett för stort delägande bland de anställda, då de tror att anställda delägare inte är lika intresserade av att organisera sig fackligt. Det finns mig veterligen ingen empirisk forskning som stöder detta. Tvärtom kan ett ägande bland anställda innebära inflytande på bolaget och därigenom kan de anställda kräva fackliga rättigheter och kollektivavtal, vilket de annars skulle ha svårare att kräva.

Av bland annat dessa skäl bör Jusek utreda möjligheterna till att stötta medlemmar som själva vill bli delägare i sina företag, både i stora börsnoterade företag, samt i små- och medelstora företag, exempelvis då en ägare ska till att göra en exit.

Yrkande

  • Att Fullmäktige ställer sig bakom det som anförs i motionen rörande att utreda möjligheterna för att förbättra Jusek-medlemmars möjligheter att bli delägare i företagen där de arbetar, i synnerhet vid ägarskiften i små- och medelstora bolag.

Motion 3: Representation för sektionerna i förbundsstyrelsen

Kommunala sektionsstyrelsen

Förslag
Att förbundsstyrelsen ständigt adjungerar en representant från vardera av de fyra sektionerna.

Bakgrund
Vid förra fullmäktige fick kommunala sektionen intrycket att det inte var möjligt att sitta som ledamot i förbundsstyrelsen och samtidigt vara ledamot i en sektionsstyrelse, vid närmare kontroll, visar det sig att detta inte har något stöd i stadgarna. Dock finns idag ingen som har en plats i båda styrelserna vilket kommunala sektionen anser försämrar såväl samarbete som informationsflödet mellan dessa två nivåer

Motivering
För att underlätta kommunikationen emellan förbundsstyrelse och sektionerna förslår därför kommunala sektionen att förbundsstyrelsen ständigt ska adjungera en ledamot från var och en av sektionerna. Enligt stadgarna deltar inte en adjungerad ledamot i beslut.

Yrkande

  • Att fullmäktige ger förbundsstyrelsen i uppdrag att ständigt adjungera en representant från var och en av sektionerna.

Motion 4: Lokala föreningars budgetanslag

Kommunala sektionen

Förslag
En arbetsgrupp under Kommunala sektionen, fick i uppdrag från förbundsstyrelsen innan sommaren 2018, att se över hur Jusek kan få fler lokala föreningar att bildas inom offentliga sektorn och på detta sätt få ett större engagemang och en större medlemsrekrytering. Det finns en stor potential till medlemsrekrytering inom sektorn.

Arbetsgruppen har i sin slutrapport Rapport från Kommunala sektionens arbetsgrupp – Bilda lokala föreningar, skrivit under rubriken Anslag från förbundsstyrelsen – budget i lokal förening följande text:

Föreningarna drivs ofta att engagerade förtroendevalda utan en egen budget för verksamheten. Detta i sig skapar problem då det blir svårt att kunna planera för aktiviteter som renderar kostnader, utan att ha äskat pengar av en ombudsman först. Det är svårt att bedriva föreningsarbete för det närmaste verksamhetsåret utan att ha en känd budget.

I Juseks stadgar, § 43, sista stycket står följande:

Medel till lokalföreningarnas och lokalombudens verksamhet anslås av förbundsstyrelsen.

Texten från stadgarna medger att förbundsstyrelsen kan anslå medel till lokala föreningar och lokala ombud. De lokala föreningarnas stadgar medger inte en kassör idag och därför måste anslag läggas på ombudsmän istället.

Bakgrund
I arbetsgruppen som fick uppdraget ingick Åsa Jarlstam, ordförande för Jusek föreningen i Malmö stad, Seija Khalifa, ledamot i Jusek föreningen i Sigtuna kommun och Gunnar Sasse, ledamot i Jusek föreningen i Göteborgs stad.

I rapporten som anges ovan framkommer ett flertal frågeställningar och ett antal åtgärdsförslag och däribland lokala föreningars budget och svårigheten att ha en verksamhet utan känd budget.

Motivering
Med texten från stadgarna menar vi att förbundsstyrelsen kan medge anslag till de lokala föreningarna eller lokala ombud och att detta i sin tur görs på ett så enkelt sätt som möjligt. Kommunala sektionen menar inte på att öka på det administrativa arbetet för ombudsmännen på Jusek utan menar att de ska få det stöd de behöver, för att kunna bistå i detta arbete från andra resurser på kansliet.

Ombudsmännen ska vara delaktiga till viss del, i de lokala föreningarnas verksamhetsplanering (som finns inom deras geografiska uppdelning) och förmedla avrop av budget vidare till redovisningsresurser. Här säkras även arbetet vidare med den lokala föreningen.

För att underlätta arbetet vidare föreslår vi att det skapas förutbestämda redovisningsmallar så att det blir en enkel men framförallt en korrekt redovisning.

Yrkande

  • att låta lokala ombud och lokala föreningar äska årliga anslag från förbundsstyrelsen eller annan delegerad resurs för detta ändamål, utifrån sin verksamhetsplan
  • att låta ombudsmän som har ansvar för lokala ombud och lokala föreningar inom sin geografiska uppdelning, ha ansvar för anslagen
  • att lokala ombud och lokala föreningar får avropa medel från sitt anslag vid genomförande av aktiviteter enligt verksamhetsplan
  • att lokala ombud och lokala föreningar ska återrapportera om hur medel har använts till ansvarig ombudsman eller annan resurs enligt rutiner gällande redovisning

Motion 5: Arbetsmiljörisker med aktivitetsbaserade arbetssätt

Anna Fridh, medlem

Bakgrund
Det har blivit allt vanligare med ”aktivitetsbaserat” arbetssätt när myndigheter krymper lokalytorna. Det innebär att medarbetarna inte har någon fast arbetsplats utan att man har olika zoner (Aktiv, mellan- och tyst zon) för att passa olika aktiviteter. Teknikutveckling med bättre hård- och mjukvaror ger mer möjligheter att ”bära” med sig kontoret. Behovet av en egen bokhylla har minskat betydligt. Mer koncentrationskrävande arbetsuppgifter kräver emellertid miljöer där man inte störs av olika rörelser och ljud. Ett perspektiv som marknadsförts är att det blir mer utbyte mellan medarbetarna vilket leder till en mer inno-vativ arbetsplats. Men det är även många som upplever att arbetsrelaterade diskussioner minskat av olika anledningar. Vi ser även en ökning av stressrelaterade sjukskrivningar.

Förslag
När Tillväxtverket m.fl. bestämt att införa aktivitetsbaserat arbetssätt så har det inte funnits utrymme för en mer kritisk granskning. Det föregicks heller inte av något beslutsunderlag som vi tagit del av som bygger på kunskap utifrån flera perspektiv. Det bygger på antagan-den och mer på att krympa kontorsytor. Det finns ingen större hänsyn tagen till olika funktionsnedsättningar. Det finns en stor risk att den psykosociala- och fysiska arbets-miljön försämras. Det i ett läge då behoven av mer hållbara arbetsplatser och högre arbets-kraftsdeltagande ökar. Produktiviteten går ner när du dagligen tvingas byta arbetsplats. Du ska ställa in stolen, belysning etc., hitta hjälpmedel och kanske leta en stol som passar. Du blir störd då det är rörelser och ljud och en stor del av arbetsdagen handlar om att hitta tillbaka till arbetsuppgiften. Vi har även sett att arbetsgivaren inte är villig att i ett längre perspektiv hitta bra lösningar för de individer som har svårt att anpassa sig i en aktivitets-baserad arbetsmiljö. Det måste finnas utrymme för anpassningar mot individuella behov och forskning pekar på att det måste finnas tillgång till fasta arbetsplatser med behov av det för att förhindra sjuksymptom som koncentrationssvårigheter, huvudvärk, tinnitus, trött-het, stress och minskad produktivitet och därmed mindre tillfredsställelse i arbetet. Det finns studier som visar att det sociala stödet och gemenskapen minskat. Det leder till sämre trivsel och fler som överväger andra jobb. Vi vill se en mer omfattande utredning kring arbetsmiljön och en ökad flexibilitet på individuella anpassningar. Vi har inte råd med ökande risker i arbetsmiljön.

Yrkande:

  • Att Jusek Förhandlar fram tillägg i MBL och arbetsmiljölagen som är med skarpa och ställer högre krav på arbetsgivaren att utreda och skapa bättre beslutsunderlag innan stora förändringar sker.
  • Att Jusek tar initiativ till en mer omfattande utredning av konsekvenser för arbetsmiljön inom det statliga området.
  • Att Jusek Ytterligare driver frågan inom Partsrådet och ställa krav på myndigheter att bygga hållbara arbetsplatser. Se arbetslokaler i ett större perspektiv då utredningar görs, så att frågor som ett mer ”gränslöst” arbetsliv och ett nytt ledarskap kommer med i analysen.

Motion 6: Tillvarata våra medlemmars intresse i förhållande till utvecklingsledigheten

Tim Gahnström, medlem

Sammanfattning
Fullmäktige bör besluta att ge förbundsstyrelsen ett särskilt uppdrag att under kommande år opinionsbilda och samarbeta med relevanta politiker och tjänstemän för att säkerställa att systemet med ”utvecklingsledighet” utformas så att det även fungerar för våra medlemmar.

Bakgrund
Under mandatperioden kommer ett system med upp till ett års utvecklingsledighet sjösättas av regeringen för att göra det möjligt för fler att kompetensutveckla sig eller byta spår mitt i livet.

Motivering
Våra medlemmar är ofta högpresterande människor i stressiga jobb som riskerar att drabbas av utbrändhet eller andra stressrelaterade åkommor. Dessutom är hela samhället i förändring och många akademikeryrken hotas av automatisering och avancerad artificiell intelligens som överträffar mänskliga förmågor på allt fler områden.

Av de anledningarna är det viktigt att detaljerna i systemet med utvecklingsledighet utformas så att det blir praktiskt användbart även för våra medlemmar.

Under regeringsbildningens sista veckor var det mycket prat om förändringar i LAS och om den konflikten gentemot LO. Det finns en risk att utvecklingsåret utformas med fokus på att deras medlemmar kompenseras.

Därför är det viktigt att styrelsen säkerställer att vi omgående börjar jobba aktivt med att påverka politiken och opinionen och att vi tillsätter en intern utredning som tittar på om vi måste omforma vårt medlemserbjudande eller kommande avtalstexter för att säkerställa att utvecklingsåret även kommer våra medlemmar till del på ett bra sätt.

Yrkande

  • att fullmäktige beslutar att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda hur vi bäst påverkar politiken och opinionen så att utvecklingsledigheten även i praktiken blir tillgänglig för våra medlemmar.
  • att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda hur vi eventuellt behöver förändra vårt medlemserbjudande eller försäkringsskydd så att utvecklingsledigheten även i praktiken blir tillgänglig för våra medlemmar.
  • att uppdra åt förbundsstyrelsen att utreda om vi behöver förändra något i kommande kollektivavtal så att utvecklingsledigheten även i praktiken blir tillgänglig för våra medlemmar.

Motion 7: Uppräkning av statliga (egen)livräntor utanför pensionsavtalet PA 91

John Hägglund, medlem

Bakgrund
I november 2017 mottog jag Juseks nyhetsbrev till pensionärsmedlemmar betitlat ”Har Du avslutat en anställning i staten före 2003? Då kan Du ha rätt till högre livränta.”

Kort efter mottagandet tillskrev jag SPV Statens tjänstepensionsverk om uppräkning av min egenlivränta. Nyhetsbrevet bifogades.

Svaret blev följande:

De livräntor som kan vara möjliga att räkna upp är livräntor som omfattas av bestämmelserna i pensionsavtalet PA 91. Eftersom din egenlivränta är beviljad enligt ett tidigare pensionsavtal kan den inte vara aktuell för uppräkning. Pensionsavtalet PA 91 gäller för anställningar som avslutats under tiden 1992-01-01 – 2002-12-31. Din statliga anställning avslutades 1983-11-30.

Enligt uppgifter under hand från tjänstemän hos SPV kan det finnas omkring 14 000 personer utanför pensionsavtalet PA 91 som i för sig kunde vara kvalificerade för en uppräkning enligt PA 91, dvs. de har en livränta bestämd i ett fast nominellt belopp fram till uttag av pensionen och som inte omfattas av samordningsregler för förmånsbestämda ålderspensioner. Med andra ord: dessa livräntor indexeras först när de börjar att betalas ut. Det innebär i inflationstider att värdet av livräntorna urholkas fram till dess att det är dags att gå i pension.

Jag kan ta ett exempel. En person lämnade sin statliga tjänst år 1985 och fick då sin livränta fastställd till 1 000 kronor per månad. Han övergick samtidigt i privat tjänst med premiebaserad (= ej samordningsbar) ålderspension. År 1995, alltså 10 år senare, blev han ålderspensionär och den statliga livräntan började att betalas ut som pension. Liv-räntan var fortfarande 1 000 kronor men värdet i förhållande till år 1985 endast 603 kronor. Fyrtio procent av livräntans värde hade alltså försvunnit genom den allmänna penningvärdeförsämringen under dessa tio år (beräkning med hjälp av ”Ekonomifakta” i datorn).

Trots flera kontakter med ”sakkunniga”, både inom Jusek och inom statsförvaltningen, har jag inte kunnat erhålla belägg för sakligheten i att utestänga ifrågavarande personer från den möjlighet till uppräkning av livräntor som erbjuds enligt PA 91. Jag hemställer att Jusek verkar för en rättvisare ordning.

Yrkande

  • att fullmäktige, med hänvisning till 16 § förhandlingsprotokollet 2015-11-11 ”Överenskommelse om pensionsavtal för arbetstagare inom statliga avtalsområdet 2016”, uppdrar åt förbundsstyrelsen att verka för att sådana statliga livräntor som inte omfattas av pensionsavtalet PA 91 tillerkänns samma möjlighet till uppräkning som livräntorna enligt PA 91.

Motion 8: Fler lokalkontor

Kommunala sektionsstyrelsen

Motivering
Förbundsstyrelserna för Jusek och Civilekonomerna planerar för en sammanslagning av förbunden. Ett sammanslaget förbund skulle med nuvarande medlemstal i förbunden överstiga 130 000 medlemmar.

Sedan många år tillbaka har båda förbunden kontor i Göteborg och Malmö, med sammantaget sex respektive 5 ombudsmän. Genom de lokala kontoren har förbunden kunnat bedriva en betydligt bättre service gentemot förtroendevalda och medlemmar över landet än om det bara funnits ett kontor i Stockholm.

I jämförelse med andra förbund; ST Unionen, Vision med flera förbund är Juseks och Civilekonomernas lokala närvaro begränsad. Detta är en konkurrensnackdel för det sammanslagna förbundet då flera av ovanstående förbund har en mer omfattande närvaro på arbetsplatserna.

Exempelvis har ST-Statstjänstemannaförbundet med 95 000 medlemmar sju kontor utöver Huvudkontoret. De finns i Umeå, Sundsvall, Örebro, Norrköping, Stockholm, Göteborg och Malmö. Vision med 195 000 medlemmar har likaledes 7 kontor men på delvis andra platser än ST.

Kommunala sektionen anser att det nya förbundet måste etablera sig på fler orter i landet för att kunna erbjuda medlemmarna och våra fackliga förtroendevalda en bra service i paritet med våra starkaste konkurrenter.

Yrkande

  • Att Juseks fullmäktige beslutar om att inrätta ytterligare ett kontor i landet utöver de tre som finns idag för att öka servicen gentemot förtroendevalda och medlemmar.

Motion 9: Utveckling av tidningen Karriär

Lars Karlsson, medlem 

Jag vill med denna motion att tidningen Karriär utvecklas på två områden.

  1. Bevakning av hur klimatkrisen berör Juseks medlemmar och verksamhetsområden
  2. Ökad medlemsdemokrati genom en insändarsida/spalt där artiklar kan kommenteras eller Juseks politik kan diskuteras och där Jusek vid behov kan svara.

Motivering och argument
Vi Jusekakademiker oroas och berörs av den eskalerande klimatkrisen i lika hög utsträckning som alla andra grupper i samhället. Men trots mängder av möjliga uppslag till ämnen inom detta skrivs inte en rad om detta i medlemstidningen. Det finns mängder av intressanta yrken hos Juseks medlemmar som jobbar i hög utsträckning med dessa frågor. Såväl inom juridik (ex. miljöjuridik, konsumenträtt) ekonomi (ex. cirkulär ekonomi, donut ekonomi) systemvetenskap, finns mängder med uppslag kring detta.

Yrkande 

  • Att Juseks styrelse verkar för att tidningen Karriär regelbundet och icke sällan bevakar och skriver om klimatkrisen ur Juseks olika professionsområdens perspektiv, samt genom artiklar berättar om hur Juseks medlemmar jobbar med att lösa klimatkrisen eller hur de berörs av den.
  • Att Juseks styrelse verkar för att tidningen Karriär ökar interaktionen och medlemsdemokratin genom en insändar/debattsida eller liknande

Motion 10: Fossilfri tjänstepension

Lars Karlsson, medlem

Jag vill att Juseks fullmäktige skall besluta  om att  i kommande avtalsrörelser, genom sin del i Akademikeralliansen verka för att kommunanställda inom ramen för kollektivavtalad, tjänstepension ( nuvarande KAP-KL och AKAP-KL), samt eventuella framtida avtal med annan benämning ska ges möjlighet att välja ett tjänstepensionsalternativ som inte investerar i fossil energi till någon del, eller bolag som på andra sätt bidrar till attlivsförutsättningarna på jorden för nuvarande och framtida generationer skadas (inkluderat reducering av biologisk mångfald eller annan miljöförstörande verksamhet). Jag vill ocksåatt det fondalternativet blir huvudalternativet för de medlemmar som inte gör ett aktivt val av fond eller förvaltare.

Motivering och argument 
KPA förvaltar ca 140 miljarder (december 2018) av svenska kommunanställdas pensionssparande som ej gjort ett aktivt val och ligger i traditionell förvaltning inom avgiftsbestämd KAP-KL. I december 2018 var 0,34% (ca en halv miljard) placerade i fossil energi. Åtskilliga andra miljarder är placerade i annan verksamhet som skadar livsförutsättningarna på jorden.

OM världen väljer en väg där vi faktiskt vänder utsläppskurvorna nedåt de närmsta tio åren och klarar 1,5-gradersmålet, så kommer investeringarna i dessa bolag att minska värdet på våra framtida pensioner dramatiskt. Det innebär en hög risk för placeringar i de ovan beskrivna bolagen.

OM världen inte väljer den vägen och vi fortsätter investera i dessa bolag, så kommer vi visserligen att ha goda pensioner - men ingen värld att avnjuta dem i.

Inom nuvarande tjänstepensionsavtal (KAP-KL och AKAP-KL) kan såväl byte av fondförvaltare , som tjänstepensionsfond göras i viss utsträckning. Det finns i dagsläget bättre och sämre alternativ . KPA:s traditionellt förvaltade fond (som en hamnar i om en inte gör ett  aktivt val) hart.ex en exponering mot fossila bränslen på mindre än en tiondel av förvaltatkapital i jämförelse med " oetiskt" förvaltad fond. Med icke fossila bolag definierar de dock bolag som har intäkter som till mindre än 30% kommer från kol. Alltså är det ok att investera i energibolag eller finansbolag med t.ex 30% olja eller kol. Samma fond hos KPA har innehav i bolag som köper certifierad palmolja för sin produktion, såväl som bolag som köper palmolja där de inte vill uppge ursprunget eller från leverantörer som skövlar regnskogen för att anlägga sina palmoljeplantager.

Kommunanställda vars pensionspengar är investerade inom de här avtalen kan alltså i dagsläget välja en etisk, hållbar, fond. Dessa fonder har ändå utrymme att placera pensionspengarna i en mängd bolag som producerar olja, kol, använder palmolja från skövlad regnskog i produkterna , etc.

Yrkande 

  • Att Juseks styrelse genom, eller i samarbete med, Akademikeralliansen verkar för att kommunalt anställda ska kunna placera sina tjänstepensionspengar i en fond helt fri från investeringar i bolag som i någon form utvinner, förädlar, säljer eller investerar i fossil energi, eller investerar i tredjepartsbolag som verkar inom dessa verksamheter.
  • Att Juseks styrelse genom, eller i samarbete med, Akademikeralliansen verkar för att kommunalt anställda ska kunna placera sina tjänstepensionspengar i en fond helt fri från investeringar i bolag som handlar med, producerar eller använder palmolja som råvara i sina produkter.
  • Att Juseks styrelse genom, eller i samarbete med Akademikeralliansen verkar för att tjänstepensionen för de nya kommunalt anställda, som inte gör något val för sin tjänstepension inom KAP-KL, AKAP-KL eller framtida kollektiva avtal för tjänstepension, placeras i en fond helt utan placeringar i utvinning, förädling eller försäljning av fossila resurser eller energi.
  • Att Juseks genom sin styrelse, verkar för att Jusek för sina medlemmars räkning ställer krav på KPA, att i sin traditionella förvaltning inom avgiftsbestämd KAP-K L eller AKAP-KL, ytterligare minska sina andelar i bolag som utvinner, förädlar eller säljer fossil energi, oavsett hur stor andelen i bolaget är (i nuläget investeras det i bolag som har upp till 30% fossil energi i sin energimix.
  • Att Juseks genom sin styrelse ställer krav på KPA, att i sin traditionella förvaltning inom avgiftsbestämd KAP-KL eller AKAP-KL verkar för att nå 1,5-gradersmålet (inte som idag 2- gradersmålet).

Motion 11: Digitala verktyg för att hålla val

Privata sektionen

Förslaget
Tillgodose digitala verktyg för att genomföra val inom lokala föreningarna utan att behöva nyttja arbetsgivarens plattform.

Bakgrund
En av de lokala föreningarnas uppgifter är att hålla val varje år. Idag tillhandahåller Jusek inget systemstöd för att kalla medlemmar till årsmöte eller låta dem rösta digitalt.

Motivering
Ökat valdeltagande då valresultatet och deltagandet inte sparas hos arbetsgivaren utan hos Jusek centralt.

Yrkande

  • att Jusek ska ta fram verktyg som möjliggör val utan att använda arbetsgivarens plattform.

Motion 12: Geografiskt obundna föreläsningar

Privata sektionen

Förslag
Jusek ska genomföra föreläsningar/frukostseminarier för såväl medlemmar som lokalt förtroendevalda på ett geografiskt obundet sätt.

Bakgrund
Jusek anordnar intressanta och viktiga föreläsningar och seminarier. I nuläget är dessa ofta fysiska träffar förlagda till Stockholm och i vissa fall till Göteborg och Malmö på bestämda datum och tider.

Motivering
För att vara ett modernt förbund som ger nytta till medlemmar och förtroendevalda i hela Sverige behöver Jusek använda tekniska hjälpmedel för att öka flexibiliteten och nå fler. Genom att erbjuda föreläsningar och seminarier digitalt ökar tillgängligheten och möjligheten att ta dela av föreläsningarna. Det skulle också underlätta för medlemmar och förtroendevalda som har svårt att delta vid fysiska möten pga sitt arbete eller familjesituation. Det kan bero på att resvägen till Jusek är för lång för att man ska hinna med det på lunchen eller att man behöver lämna eller hämta barn i barnomsorg eller skola.

Yrkande

  • att Jusek i möjligaste mån ska införa att man erbjuder alla föreläsningar och seminarier digitalt.

Motion 13
Återkallad motion

 

Motion 14:  Stöd att företräda

Privata sektionen

Förslag
De lokala fackliga förtroendevalda behöver allt från enkla enkätverktyg till mer sofistikerade verktyg som modeller för fokusgrupper för att kunna representera sina medlemmar lokalt på bästa sätt.

Bakgrund
De lokalt fackligt förtroendevalda företräder medlemmarna i det lokala fackliga arbetet på arbetsplatsen. Att veta vad de tycker i olika frågor som rör det egna företaget/ organisationen och dess unika förutsättningar är en stor del av uppdraget. Att ha denna kännedom är avgörande för att få förtroende att representera dem som medlemmar och är också anledningen till att företags-/ organisationsledningen vill ta del av åsikter från del lokalt förtroendevalda innan beslut. Vilket är till fördel både för företag/organisation och arbetstagare och stärker de fackliga som en viktig part både mot företags/ organisationsledning och gentemot medlemmarna.

Motivering
På stora arbetsplatser och där medlemmar är spridda geografiskt och organisatoriskt kan det vara svårt att få en god bild av deras åsikter. Med en tydlig bild av vad medlemmarna vill att de lokalfackliga driver, blir det enklare att agera kraftfullt som förtroendevald.

Yrkande

  • att Jusek ska ta fram stöd i form av allt från enkla enkätverktyg till mer sofistikerade verktyg som modeller för fokusgrupper samt metoder till lokala klubbar/förtroendevalda att få god kunskap om medlemmars åsikter i relevanta och aktuella frågor med bäring på företags-/ organisationsspecifika frågor.

Motion 15: Namnbytet från systemvetare till IT-akademiker

Privata sektionen

Förslag
Kvalitetssäkra beslutsprocessen vid en förändring som påverkar flera sektioners medlemmar samt återta namnet systemvetare istället för IT-akademiker för denna medlemsgrupp.

Bakgrund
Juseks förbundsstyrelse tog under hösten beslut om att ändra namn på professionen ”Systemvetare” till ”IT-akademiker”. Beslutet togs utan att ha gått på remiss till de olika sektionerna.

Motivering

Namnet IT-akademiker är inte ett etablerat begrepp eller en akademisk profession. Söker man efter IT-akademiker på Internet, Platsbanken, etc får man få eller inga träffar. Då beslutet togs utan att medlemmar eller sektioner fick möjlighet att framföra sina synpunkter är det många medlemmar som känner sig överkörda av beslutet.

Yrkande

  • att beslutsprocessen vid förändringar som påverkar sektioners medlemmar involverar alla berörda sektioner innan beslut fattas genom remissförfarande samt
  • att Namnbytet från systemvetare till IT-akademiker ska återtas och medlemsgruppen åter kallas systemvetare

Motion 16: Rutin vid förändring som berör Juseks medlemsgrupper

Kommunala sektionen

Förslag
Kommunala sektionen förslår att en rutin skapas som hanterar förändringar som berör medlemmar i Juseks medlemsgrupper och i motionen avses förändringen av utbildningsbenämningen Systemvetare som ett exempel.

Bakgrund
Kort före förbundsrådet den 5 december 2018 byter Juseks hemsida skepnad och medlems-gruppen Systemvetare får en ny benämning, numera IT-akademiker. En fråga inkommer från en medlem om namnbytet och Kommunala sektionen efterfrågar mer information från ombudsman.

Kommunala sektionen uppfattar att ingen kommunikation kring namnbyte har gjorts. Medlemmar ser namnbytet först på nya hemsidan och de uttrycker att de inte känner sig informerade på rätt sätt. Och medlemmar ifrågasätter hur sådana här frågor hanteras och beslutas inom förbundet.

Svar inkommer från ombudsman om att det är professionsföreningen för Systemvetare som inkommit med förslag om namnändring till förbundsstyrelsen, som sedan fattat beslut i frågan.

En fråga ställs därför vidare till en ledamot i förbundsstyrelsen på förbundsrådet om hur namnändringen gick till. Kommunala sektionen erfar att professionsföreningen hade fått in önskemål från medlemmar som inte känner igen sig i begreppet systemvetare och att det funnits önskemål sen en tid tillbaka.

Förklaringen på hur ändringen har utförts är att de kontaktat ”några personer” som tyckte att begreppet IT-akademiker kunde fungera väl. Själva benämningen IT-akademiker är inget vedertaget begrepp utan ett ord som inte finns någonstans idag.

I informationsutskicket, som gjordes 181218, står det att det har pågått flera diskussioner om att ersätta benämningen för att få en större inkludering. Kommunala sektionen känner inte till denna diskussion. Borde inte frågan ha nått alla sektioner om dialog pågått en längre tid?

Det är tydligt att det behövs en ny rutin för sådana här genomgripande förändringar där en vedertagen process finns beskriven, som ger möjlighet till insyn och som skapar delaktighet från våra medlemmars sida. Så att ingen blir överraskad när en större förändring sker i fortsättningen.

Frågan är om begreppet IT-akademiker är den benämning som gör att medlemmar inom IT-området känner sig inkluderade? Har någon tagit ställning till om denna benämning får systemvetare att känna sig inkluderade eller om de känner sig uteslutna? Systemvetare är en lojal medlemsgrupp som stannar i förbundet för att de känner tillhörighet – hur vet vi att de gör det fortsatt när ingen har frågat dem?

Kommunala sektionen menar att frågan kring utbildningsbenämning bör diskuteras fortsatt i demokratisk ordning inom den rutin som beskrivs i motionen där medlemmar kan vara delaktiga i förbundets förändringsfrågor. Det finns säkert andra benämningar som kan vara likvärdiga som förslag tex ”IT-vetare”.

Motivering
Skapa rutin för att få förändringar av större dignitet att behandlas i en demokratisk process där medlemmar känner att de får vara med, de kan påverka och bidra till något bättre i förbundets förändringsprocess. Rutinen bör vara ett styrande dokument som upprättas och hanteras av Juseks kansli.

Det innebär att om ett förslag om förändring inkommer från sektion eller professionsförening bör det först dokumenteras grundligt av den part som vill ha en förändring. Underlaget ska sedan skickas på remiss till sektioner och professionsföreningar. Varje sektion eller professionsförening äger rätten till hur medlemmar ska involveras, men det ska dokumenteras hur detta arbete görs som en del av remissvaret.

Rutinen ska ta ställning till vilka parter (förutom sektioner och professionsföreningar) som har rätt att vara med att påverka i processen tex kansliet med ombudsmän.

När remissrundan är slut enligt utsatt tid ska sammanställning göras och underlaget ska skickas vidare för beslut till förbundsstyrelsen. Förslag till beslut ska dokumenteras. Om beslut medför förändring ska detta kommuniceras kort tid efter beslut är fattat.

Även färdigställd rutin ska gå på remiss till sektioner och professionsföreningar innan beslut om styrande dokument kan fattas, av förbundsstyrelsen.

Yrkande

  • att skapa en rutin med ovanstående beskrivna demokratiska process som involverar berörda medlemmar genom ett remissförfarande och ett väldokumenterat underlag, innan beslut fattas om förändring
  • att ovanstående rutin blir ett beslutat styrande dokument som används vid förändringar som berör Juseks medlemmar
  • att låta sektioner och professionsföreningar utreda vilken benämning som ska användas fortsatt för medlemmar med IT-kompetens enligt ovanstående rutin och under tiden lägg tillbaka Systemvetarbenämningen som en medlemsgrupp

Motion 17:  Utökad förhandlingsrätt gällande central förhandling

Privata sektionen

Förslag
Utöka förhandlingsrätten gällande central förhandling till att gälla alla som är medlemmar i ett Saco-förbund.

Bakgrund
Då vissa medlemmar inom de lokala klubbarna inte tillhör det Saco-förbund som har tecknat kollektivavtal med arbetsgivarpart råder inte förhandlingsordning med lokal och därefter central förhandling. Detta innebär att dessa medlemmar inte kan företrädas vid en central förhandling. Det går då vidare till domstol. Detta är för dessa medlemmar en stor nackdel och risk som många inte är villiga att ta. Det kan driva medlemmar till andra förbund som finns representerade på arbetsplatsen (utanför Saco).

Motivering
För de medlemmar som inte kan ta del av central förhandling utan måste driva detta som privatperson i domstol mot företaget blir detta en risk att stå själv mot företaget som många inte är villiga att riskera. Det kan driva medlemmar till andra förbund som finns representerade på arbetsplatsen (utanför Saco).

Yrkande

  • att Jusek bereder frågan för att medlemmar på icke avtalsbärande förbund ska kunna ta del av central förhandling inom de kollektivavtalsområden där Jusek inte är tecknande part i kollektivavtalet.

Motion 18: Utökat samgående av flera förbund inom Saco

Privata sektionen

Förslaget
Jusek behöver utreda möjligheten till utökade samgående av flera förbund inom Saco.

Bakgrund
Saco består idag av 22 medlemsförbund, som alla representerar olika professioner. En del av dem överlappar dock och konkurrerar om samma medlemmar. På lokal nivå representeras medlem-marna i de olika Saco-förbunden ofta av samma lokala representanter, och där görs det sällan skillnad på de olika Saco-förbunden. På lokal nivå blir det snarare ett hinder och byråkratiskt krångel av att medlemmarna är medlemmar i olika fackförbund.

Motivering
I en värld som förändras behöver Saco och Jusek förändras i takt med den. Det behövs ett starkt fackförbund för alla akademiker med både medlemsantalet och ekonomin att driva akademikers frågor gemensamt.

Yrkande

  • att Jusek ska utreda möjligheten till ett utökat samgående av fler förbund inom Saco

Motion 19: Höja Juseks kunskap om kommunikatörsrollen

Professionsföreningen för kommunikatörer

Förslag
Förslaget innebär att aktivt arbeta för att höja Juseks samlade kunskap om yrkesrollen kommunikatör för att bli mer relevant och attraktivt för yrkesgruppen.

Bakgrund
Kommunikatör är en av de yrkesgrupper som Jusek organiserar. Det är den ”yngsta” (senast tillagda) och minsta yrkesgruppen inom Jusek. I yrkeslivet finns kommunikatörer i alla branscher, på alla nivåer och med en stor bredd av arbetsuppgifter. Yrket som sådant är också relativt ungt och utvecklas hela tiden i takt med samhällsutvecklingen.

Styret för professionsföreningen för kommunikatörer har identifierat att kunskapen om kommunikatörsrollen behöver öka inom Juseks organisation, för att identifiera befintliga och potentiella medlemmarnas behov och önskemål för att kunna anpassa Juseks erbjudande till dessa.

Motivering
För att vara ett relevant och attraktivt fackförbund för kommunikatörer behöver Jusek öka sin kunskap om yrkesrollen kommunikatör, yrkets förutsättningar, möjligheter och utmaningar.

Yrkande

  • att genomföra en undersökning bland befintliga medlemmar inom yrkesområdet kommunikatör för att öka kunskapen om yrkesgruppens behov och önskemål.
  • att ta fram ett kunskapsunderlag om kommunikatörsrollen, så väl för intern kunskapsspridning som för underlag i opinionsarbete.
  • att aktivt söka och utveckla samverkan med andra aktörer för att ytterligare höja kunskapen om yrkesgruppen kommunikatörer.
  • att utifrån medlemsundersökningen genomföra eventuella justeringar av Juseks medlemserbjudande för yrkesgruppen kommunikatörer.

Motion 20: Kollektivavtal för anställda på byråer

Professionsföreningen för kommunikatörer

Förslag
Förslaget innebär att Jusek intensifierar arbetet med att öka antalet kollektivavtal inom PR- och kommunikationsbranschen.

Bakgrund
Nio av tio pr-byråer saknar kollektivavtal visar en undersökning som Jusek gjort. I en snabb, rörlig och attraktiv kommunikationsbransch där många slåss om jobben gör avsaknaden av trygghet i sin anställning att många anställda upplever stor sårbarhet. Osäkra anställningsformer ger ett otryggt arbetsliv.

Motivering
Ett kollektivavtal gör skillnad för en arbetstagare. Den som har ramar runt sin anställning känner sig tryggare på sin arbetsplats och har lättare att hävda sin rätt vad gäller både anställningsförhållanden, arbetsvillkor och arbetsmiljö.

Yrkande

  • att uppdra åt förbundsstyrelse att utreda hur kännedomen om kollektivavtal bland kommunikatörer ser ut.
  • att verka för att fler företag i kommunikationsbranschen ska teckna kollektivavtal och erbjuda sina anställda bra villkor genom ökad kunskap om vad kollektivavtal innebär.
  • att ta fram konkreta kunskapsunderlag som underlag i opinionsarbete.

Motion 21: Relevant innehåll på högskoleutbildningar för kommunikatörer

Professionsföreningen för kommunikatörer

Förslag
Förslaget innebär att aktivt arbeta för att bidra till relevant innehåll på högskoleutbildningar för kommunikatörer.

Bakgrund
Vi i Juseks professionsförening för kommunikatörer har uppmärksammats på den svårighet som kan finnas för ny examinerade kommunikatörsstudenter att komma in på arbetsmarknaden. Svårigheten att etablera sig på arbetsmarknaden inom sitt utbildningsområde är en följd av att innehållet i utbildningen för kommunikatörer till större del är forskningsförberedande.

Vi menar på att praktiska delar som producerande, strategiskt planerande och placerande av kommunikationsinsatser är minst lika viktiga delar i utbildningen som den teoretiska kunskapen. I den digitalisering vi genomgår idag krävs relevant och uppdaterad utbildning för kommunikatörer som är anpassad till förutsättningarna och kraven på arbetsmarknaden.

Motivering
För att vara ett relevant och attraktivt fackförbund för både blivande som aktiva kommunikatörer behöver Jusek öka sin kunskap om yrkesrollen kommunikatör för att utifrån detta underlag aktivt arbeta för att kommunikatörsutildningar utformas efter arbetsmarknadens och näringslivets behov och förutsättningar.

Yrkande

  • att uppdra till förbundet att aktivt arbeta för att skapa ett närmare samarbete mellan näringsliv och lärosäten för att hålla utbildningen relevant för att förbereda studenter för yrkeslivet.
  • att uppdra till förbundet att med kunskap från undersökningar av yrkesverksamma kommunikatörsmedlemmar om vad som eftersöks i rollen som kommunikatör aktivt arbeta för att hålla kommunikatörsutbildningen relevant och anpassad till arbetsmarknadens och näringslivets behov.

Motion 22: Adjungerad post i Juseks förbundsstyrelse

Juseks studerandesektion

Förslag
Juseks studerandesektion föreslår att införa en adjungerad post i Juseks förbundsstyrelse tillägnad studerandesektionens presidium.

Bakgrund
Att adjungera en post innebär att välja in en styrelseledamot, i detta fall någon från Juseks studerandesektion, som får delta i styrelsens arbete. Denna fr t.ex. delta på förbundsstyrelsens styrelse- och medlemsmöten med yttrande- och förslagsrätt, men utan rösträtt. Denna post brukar vara aktuell när styrelsen behöver särskild kompetens eller stöd inom en fråga eller ett område.

Motivering
En adjungerad post för studerandesektionens presidium (hädanefter JSS) i förbundsstyrelsen är av väsentlig betydelse för Juseks utveckling i och med att Studerandesektionen saknar en representant i fZ5rbundsstyrelsen som har fullständig och uppdaterad insyn i studerandemedlemmarnas intressen. En sådan insyn kan endast besittas av en aktiv student. En yrkesverksam kontaktperson kan inte till fullo förmedla eller ta del av dessa intressen. En kontaktperson utgör vidare ett ytterligare led i kommunikationen mellan sektionen och förbundsstyrelsen vilket leder till ett långsamt och mindre effektivt samarbete.

Studerandesektionen är utmärkande då den består av en tillfällig medlemsgrupp - studenter som övergår till en yrkesverksam sektion. 1 dagsläget fortsätter knappt 40 % av studentmedlemmarna sitt medlemskap vid övergången till arbetslivet, för att övergången ska ske tillsammans med Jusek så bör förbundsstyrelsen utöva en mer effektiv kommunikation med dessa medlemmar och i större utsträckning bereda ärenden som berör studerandesektionens särskilda intressen. En adjungerad ledamot inom förbundsstyrelsen som representerar Juseks samtliga professioner ur ett studentperspektiv har en större möjlighet att tillgodose dessa intressen.

Mot bakgrund av ovan nämnda anledningar kan även tilläggas att omsättningen på ledamöter i förbundsstyrelsen är förhållandevis långsam i relation till hur länge en Jusekmedlem är student, så även till mandatperiodema JSS. Detta innebär att studentmedlemmar som kandiderar till förbundsstyrelsen antingen hinner bli yrkesverksamma eller i vart fall hinner avsluta sitt mandat i JSS. 1 praktiken blir således en fjärdedel av Juseks medlemmar, dvs, studenterna, underrepresenterade i förbundsstyrelsen. En adjungerad post för JSS i förbundsstyrelsen skulle således främja förnyelse i ett mer representativt arbetslag som bättre speglar den aktuella medlemsstrukturen.

Yrkande

  • att uppdra åt förbundsstyrelsen att införa en adjungerad post för studerandesektionen i Juseks förbundsstyrelse

Motion 23: Arvodering av Juseks studerandesektions presidium

Jusek Studerandesektion

Förslaget
Jusek student föreslår att presidiet inom Jusek Student ska få en skälig arvodering för den tid som presidiet lägger ner på styrelsearbetet utöver styrelsemöten.

Bakgrund
Jusek student anser att Jusek students presidium bör ha en högre arvodering än övriga ledamöter för den tid som presidiet lägger ner på styrelsearbete. I nuläget lägger presidiet ner ca två arbets-dagar i veckan på arbete som rör styrelsen. Denna tid ligger utanför styrelsens möten vilket gör att all tid utanför ordinarie styrelsemöten inte är arvoderad. Flera studentorganisationer inom SACO-federationen arvoderar såväl presidium och ledamöter inom styrelserna. Jusek Student representerar omkring 20 000 studentmedlemmar vilket i sig är ett motiv för ett arvoderat presidium.

Motivering
Kompensation för förlorad arbetstid/studietid; tid som behövs vid representation för ca 20 000 studenter, men som via ytterligare arvodering kan öppna upp för fortsatt noggrant engagemang och arbete.

Presidiet jobbar mycket utöver möten; i uppgifterna ingår bland annat att träffa och representera JSS för andra förbund samt att författa möteshandlingar och underlag.

Övriga sektionsstyrelser gör detta på arbetstid vilket gör att förtroendemannalagen (SFS 1974:358) 6 och 7 § tillämpas. Det framgår ur 6 § att facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget. 7 innebär förtroendemannen har rätt att bibehålla anställningsförmåner såsom lön vid ledighet som avser den fackliga verksam-heten.

Engagemang ska värderas och belönas i syfte att balansera den tidsåtgång från studier och arbete samt stressen som ett starkt engagemang kan ge upphov till.

Flertalet studentsektioner inom SACO erhåller arvode för sitt engagemang.

Yrkande

  • Att presidiet inom Jusek Student ska arvoderas för den övriga tid som presidiet lägger ner utanför styrelsemötena.

Motion 24: Strejkrätten

Håkan Eriksson, medlem

Lagförslaget med det olycksbådande namnet "Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister" är ett hot. Förslaget vars kärna utgörs av förändringar av medbestämmandelagen innebär i praktiken ett förbud mot strejker och andra fackliga stridsåtgärder på den svenska arbetsmarknaden. Det innebär minskat inflytande för alla löntagare på svensk arbetsmarknad. Ett förbud mot alla fackliga stridsåtgärder i annat syfte än att teckna ett kollektivavtal är mycket mer långtgående än vad de flesta kanske tänker sig.

Yrkande

  • att förbundsfullmäktige tar ställning mot och uppdrar förbundsstyrelsen att aktivt verkar mot lagförslaget ”Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister” och liknande inskränkningar av konflikträtten