Flexibelt arbetsliv

Förutsättningarna i arbetslivet har förändrats. Moderna tekniska lösningar har gjort arbetslivet flexibelt och gett medarbetaren större makt över sin egen tid och sin arbetssituation. Det skapar nya möjligheter men också utmaningar. Med en klok inställning och rätt verktyg blir medarbetare, chefer och arbetsgivare i det flexibla arbetslivet vinnare.

Lösningar utifrån individuella behov

Individer är olika. När medarbetarens individuella behov och verksamhetens krav kan mötas gynnas produktiviteten på arbetsplatsen. Större inflytande över när och var arbetet utförs leder till mer nöjda medarbetare och i förlängningen en lönsammare verksamhet.

För många, inte minst breda grupper av akademiker, underlättas balansen i livet av att ibland kunna jobba hemifrån och möjligheten att läsa jobbmejl i mobilen. För många småbarnsföräldrar blir ett flexibelt arbetssätt ett alternativ till att arbeta deltid, något som både ger klara livslönevinster, en mer jämställd arbetsmarknad och förutsättningar för en jämnare ansvarsfördelning i hem och familj.

Många arbetsgivare har redan uppmärksammat vinsterna med ett klokt flexibelt arbetssätt, men inom vissa verksamheter lever medarbetarna fortfarande med en diskrepans mellan verksamhetens krav och förväntningar och de enskilda anställningsvillkoren. 

Jusek anser att

  • Alla medarbetare som har arbetsuppgifter som lämpar sig för ett flexibelt arbetssätt också ska ha anställningsvillkor som återspeglar detta och en faktisk möjlighet att nyttja flexibiliteten.
  • Individuella lösningar med kollektivavtalet som grund är ett framgångskoncept för nöjda medarbetare och välfungerande verksamheter.

Tydliga spelregler stärker både verksamhet och medarbetare

I en organisation som är otydlig med förväntningarna på den enskilde medarbetaren skapas en grogrund för stress. Arbetsgivaren måste därför identifiera och vara tydlig med verksamhetens mål och hur kraven på och möjligheterna till flexibilitet ser ut. Arbetsgivaren bör vara tydlig redan i anställningsförfarandet så att medarbetarens önskemål om arbetssätt och organisationens behov inte krockar.

För att flexibiliteten ska fungera väl för alla krävs att både medarbetare och arbetsgivare tar ansvar för att finna lösningarna för den specifika arbetsgruppen.  Det går inte att utfärda regler som gäller för alla arbetsplatser. En levande och systematiserad dialog mellan medarbetare och chef samt inom arbetsgruppen blir därför en förutsättning för arbetsplatsens och medarbetarens välmående och möjlighet att prestera.

Jusek anser att

  • Individens preferenser och verksamhetens mål måste styra arbetsplatsens arbetssätt.
  • Arbetsgivare bör inventera behovet av flexibilitet i verksamheten och i olika roller.
  • Frågan om flexibilitet bör ingå i anställningsförfarandet och att det krävs tydlighet både från arbetsgivare och potentiell medarbetare.
  • Det krävs en löpande dialog om flexibilitet i arbetsgruppen och mellan chef och medarbetare.
  • Det är viktigt att matcha behov och önskemål av flexibilitet vid förändringar i arbetsuppgifter.

Ökad kunskap är nyckeln

Rätt hanterad skapar flexibiliteten förutsättningar för varje individ att leva det liv denne vill. Men varje individ behöver känna till sina egna gränser, utifrån personlighet och livssituation. Alla förhåller sig inte till flexibiliteten på samma sätt. Forskning visar att en del omfamnar flexibiliteten fullt ut och trivs bra med att integrera arbete och fritid. Andra trivs bättre när arbetslivet och fritiden är tydligt separerade. Förmågan att leda sig själv – att arbeta självständigt, ha förmågan att organisera sitt arbete och sätta egna gränser blir en allt viktigare kompetens i det flexibla arbetslivet.

Jusek anser att

  • En flexibel organisations kompetensutvecklingsstrategi ska identifiera och säkerställa stödjande insatser för medarbetare och chefer att leda sig själva.

En god arbetsmiljö är utvecklande både för medarbetare och verksamhet. Konsekvensen blir en mer konkurrenskraftig organisation och ett stärkt arbetsgivarvarumärke. Arbetsmiljön ska inte enbart ses som en källa till problem som måste åtgärdas utan också som en möjlighet med både hälsobefrämjande och verksamhetsbefrämjande effekter.

Balans mellan arbete och fritid är nödvändig för att må bra. Ett flexibelt arbetsliv ger förutsättningar att disponera sin tid på ett sätt som gynnar balansen. Samtidigt medför flexibiliteten att gränserna mellan arbete och fritid luckras upp med risk för otrygghet och stress som konsekvens. Att arbeta flexibelt ska inte vara detsamma som att arbeta jämt. Fritid och vila för de anställda är viktigt, också ur arbetsgivarens perspektiv.

Därför måste det systematiska arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats prioriteras och tyd-liggöras. Arbetsgivaren harf enligt Arbetsmiljölagen ett ansvar för att arbetsmiljöarbetet sker i samverkan med skyddsombuden och medarbetarna. För att Arbetsmiljölagen ska tillämpas på rätt sätt krävs att cheferna har kunskap och kan omsätta den i praktiken. Frågor som rör flexibilitet ska behandlas i varje organisations arbetsmiljöpolicy.

Jusek anser att

  • Alla chefer ska gå en arbetsmiljöutbildning. För att ytterligare öka kvaliteten i det lokala arbetsmiljöarbetet ser Jusek gärna att chefer, arbetsledare och skyddsombud går utbildningen tillsammans.

Det behövs ett ökat kunskapsunderlag för att förstå hur det flexibla arbetslivet påverkar medarbetare, chef, arbetsplats och samhälle. Forskningen på det psykosociala området måste intensifieras och få långsiktiga förutsättningar.

Jusek anser att

  • Regeringen bör skapa ett kunskapscentrum med ett uppdrag att samla och sprida internationell och svensk forskning inom arbetsmiljöområdet.

Chefens viktiga roll i det flexibla arbetslivet

Starka och kloka ledare är nödvändiga för hälsosamma organisationer. Chefsrollen måste därför ses som en egen profession där tid och utrymme ges för att utöva och utveckla ledarskapet som sådant. Chefen ska vara expert på att leda och utveckla medarbetare och verksamhet.

Ledarskapet och chefens villkor är extra viktiga i en flexibel organisation. Det flexibla arbetslivet kräver ett chefs- och ledarskap som sätter upp tydliga mål och gränser för arbetet, på såväl medarbetarnivå som verksamhetsnivå. Chefer måste därför ges förutsättningar att leda verksamheten och tid att se varje enskild medarbetare. Flexibiliteten ska användas för att ge medarbetarna möjligheter att förenkla sin vardag, men får aldrig komma i vägen för verksamhetens mål och utveckling. Chefen måste ha mandat och mod att styra och prioritera. När detta fungerar väl blir flexibiliteten ett medel för en mer efffektiv verksamhet och nöjdare medarbetare.

Chefens uppdrag i en flexibel organisation kan också många gånger vara utmanande. När medarbetare ges möjlighet att själva styra sin arbetstid får detta konsekvenser även för chefens arbetstid. Att själv ha möjlighet att styra hur och var arbetstiden ska förläggas är kanske särskilt viktig för chefer. Tydlighet kring verksamhetens mål och prioriteringar, i kombination med chefens och medarbetarens önskemål om arbetssätt är viktiga komponenter för ett ledarskap som är hållbart och hälsosamt. Chefens välmående är viktigt för att gruppen och verksamheten ska fungera väl.

Jusek anser att

  • Chefsrollen ska ses som en egen profession. Vid tillsättning av chefsuppdrag ska ledaregenskaper väga tyngre än sakkunskap. Kompetensutveckling inom ledarskap ska vara lika naturligt som kompetensutveckling inom andra sakområden.
  • Chefer i ett flexibelt arbetsliv behöver stödja medarbetare i att skapa tydlighet i mål och avgränsningar.