Inloggningen misslyckades, kontrollera användarnamn/lösenord
Gå till innehåll
Jusek

Tjänstledighet

Bild Tjänstledighet Foto. Olof Holdar

Ledighet för studier

Arbetstagares rätt till ledighet för studier regleras i Lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning , även kallad Studieledighetslagen. En förutsättning för att få rätt till studieledighet är att arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren minst sex månader vid studieledighetens början.

Studieledighetslagen ger en anställd som vill gå en utbildning rätt till behövlig ledighet från sin anställning. Med behövlig ledighet menas ledighet som den anställde anser sig behöva för att bedriva studier. Detta innebär att arbetsgivaren ensam inte kan förlänga ledigheten till längre tid än vad arbetstagaren har sökt för. Däremot kan arbetsgivaren skjuta upp tidpunkten för ledigheten viss period.

Gäller det en kortare ledighet som sammanlagt inte överstiger en arbetsvecka kan arbetsgivaren skjuta upp begärd ledighet i två veckor. Om det rör sig om en begärd ledighet under längre tid än en vecka kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten i sex månader. Vill arbetsgivaren skjuta upp begärd studieledighet under längre tid än sex månader krävs samtycke från den berörda lokala fackliga föreningen.

Ledighet för att bedriva näringsverksamhet

En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete för att själv eller genom juridisk person bedriva näringsverksamhet enligt Lag (1997:1293) om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet. Till skillnad från studieledighet, så finns det en begränsning i tiden för hur lång ledighet man kan få hos en och samma arbetsgivare, nämligen sex månader.

En förutsättning för att få rätt till ledigheten är att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren.

En arbetstagare som vill utnyttja rätten till ledigheten ska anmäla detta till arbetsgivaren minst tre månader innan ledighetens början och ska då ange hur lång tid ledigheten är planerad att pågå.

Ledighet för trängande familjeskäl

En arbetstagare har rätt till ledighet från sin anställning om det föreligger trängande familjeskäl enligt Lag (1998:209) om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Det gäller i samband med sjukdom eller olycksfall som gör dennes omedelbara närvaro absolut nödvändig. I flera kollektivavtal finns bestämmelser som ger arbetstagaren rätt till bibehållen lön under en begränsad tid för denna ledighetsform.

Ledighet för att prova annat arbete

Det finns ingen lagstadgad rätt att få tjänstledighet för att inneha anställning hos en annan arbetsgivare. Det är ofta en felaktig uppfattning att man kan ha rätt att pröva annat arbete.

Med andra ord är det upp till arbetsgivarens godtycke att medge eller avslå tjänstledighet i det enskilda fallet. Att arbetsgivaren tidigare beviljat andra anställda tjänstledighet på denna grund saknar rättslig betydelse men kan ändå användas som ett argument för fortsatt beviljande. I statlig sektor finns dock viss rätt till ledighet för annan tidsbegränsad statlig anställning, se nedan.

Ledighet för vård av närstående

Rätt till ersättning och ledighet för vård av närstående regleras i Lag (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård. En närstående arbetstagare som vårdar någon som är svårt sjuk kan ha rätt till ersättning för närståendevård. Den som på det sättet får ersättning för närståendevård har också rätt att få ledigt från sitt arbete. Ansökan om ersättning för närståendevård lämnas till Försäkringskassan. Arbetstagarens arbetsgivare skall underrättas om ansökan så snart som möjligt men det finns ingen särskild varselregel i lagen.

Ledighet för svenskundervisning för invandrare

Man har rätt att vara ledig för att läsa svenska för invandrare enligt Lag 1986:163 om rätt till ledighet för deltagande i svenskundervisning för invandrare Ledigheten kan beviljas för heltid eller deltid. Vissa avvikande regler kan finnas i kollektivavtal.

Ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret

Arbetstagare har rätt att vara ledig för att göra militärtjänst och FN-tjänst samt för att utbilda sig inom totalförsvaret. Reglerna hittar du i Lag (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret  och i Lag 1994:1809) om totalförsvarsplikt

Ledighet för politiska uppdrag

Arbetagares rätt till ledighet regleras i olika författningar beroende på det politiska uppdragets art. Arbetstagares rätt till ledighet för ledamöter i Sveriges riksdag regleras i Regeringsformen. För kommunala och landstingskommunala uppdrag i Kommunallagen (1991:900).

Ledighet för arbetstagare inom statlig sektor

För anställda vid myndigheter under regeringen finns särskilda regler i Tjänstledighetsförordningen (1984:111) samt i kollektivavtal. Utöver rättigheterna i ovan nämnda ledighetslagar innehåller Tjänstledighetsförordningen regler om rätt till ledighet för statligt anställda vid utlandstjänstgöring, ledighet för anställning hos en arbetstagarorganisation eller ledighet för vissa kommunala uppdrag.

I det centrala allmänna löne- och förmånsavtalet inom statlig sektor, Villkorsavtal-T  finns särskilda regler om tjänstledighet för statligt anställda som kompletterar ledighetslagarna. Enligt Villkorsavtal-T har tillsvidareanställd rätt till tjänstledighet under längst två år för att ha annan statlig tidsbegränsad anställning. Ansökan om ledighet måste lämnas under lika lång tid som motsvarar arbetstagarens uppsägningstid, dock längst två månader.

Den som vill avbryta ledigheten måste informera arbetsgivaren två månader innan arbetstagaren avser återgå i arbete.

Särskilda regler om ledighet för annan anställning finns för kontraktsaanställda, för sakkunniga inom Regeringskansliet samt för vissa domare. Villkorsavtal-T medger även viss ledighet för läkarbesök och vissa tandläkarbesök, trängande familjeskäl, flyttning, fackligt förtroendemannauppdrag samt tentamen och examen.

Jag funderar på att ta ledigt från jobbet och utveckla mig inom annat område, vilka är mina rättigheter?

Det finns i princip två tillfällen då du inte kan nekas tjänstledighet och det är för studier (under hela studieledigheten) eller om du vill vara tjänstledig för att starta egen verksamhet (maximalt 6 månader)

Inom vissa kollektivavtalsområden kan det finnas andra tillfällen som medger tjänstledighet, t.ex. för att prova annat jobb. Detta gäller dock inte inom privat sektor.