Inloggningen misslyckades, kontrollera användarnamn/lösenord
Gå till innehåll
Jusek

Arbetsmiljö och arbetsliv

Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att samarbeta för att få en bra arbetsmiljö. Alla de faktorer som påverkar oss fysiskt och psykiskt i arbetslivet är således arbetsmiljö. Arbetsmiljölagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall och på så sätt bidra till en god arbetsmiljö. 


Ny broschyr om arbetsmiljöansvaret
Hallå där Catharina Klåvus, förbundsjurist på Jusek. Jusek och PTK har tagit fram en skrift om arbetsmiljöansvar, varför då?
Läs intervjun och ladda ner broschyren

Om arbetsmiljö
Arbetsgivaren har alltid huvudansvaret för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet fungerar. Det gör arbetsgivaren genom att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. För att arbetsgivaren ska kunna upptäcka risker och brister i arbetsmiljön ska arbetsgivaren samverka med skyddsombud och arbetstagare. Skyddsombudens främsta uppgift är att övervaka arbetsmiljön och att arbetsgivaren uppfyller lagens krav. Skyddsombud har rätt att stoppa arbetsuppgifter som kan vara riskfyllda och innebära fara för liv och hälsa.

Arbetsmiljön brukar ofta delas in i fysisk och psykosocial (psykisk och social) arbetsmiljö. Fysisk arbetsmiljö är exempelvis arbetsplatsens utformning såsom belysning, luftkvalitet, ventilation, buller och inredning och utrustning. Medan psykisk arbetsmiljö mer handlar om arbetstagarens upplevelse och tolkning av sin arbetssituation utifrån samspelet mellan medarbetarna på arbetsplatsen. Exempel är negativ stress, dålig arbetsklimat, hög arbetsbelastning, konflikter, kränkningar, trakasserier och oro inför förändringar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar på arbetsplatsen, där huvudansvaret vilar på arbetsgivaren. Arbetsgivarens ansvar är att arbeta förbyggande med den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Arbetsmiljösamarbetet ska ske i samverkan. Skyddsombudet är ofta en facklig förtroendevald. Skyddsombudet ansvarar för att ta hänsyn till arbetsplatsens intressen i arbetsmiljöfrågor. Däremot ansvarar skyddsombudet inte för arbetsmiljön. Som arbetstagare har du ett eget ansvar att anmäla eventuella risker och/eller brister till arbetsgivaren eller till skyddsombudet.
Kontaktuppgifter
Länkar och rapporter 

 

Aktuellt inom arbetsmiljöområdet:

Remiss - Organisatorisk och social arbetsmiljö

Blogginlägg kring arbetsmiljö på jusekbloggen.se
Läs mer om arbetsmiljö

Arbetsskada

Om en arbetstagare skadar sig i arbetet ska arbetsgivaren omedelbart anmäla det till Försäkringskassan. Det gäller även mindre allvarliga skador. Skador under resor till och från arbetet ska också anmälas till Försäkringskassan. Allvarliga skador och tillbud vid resor i tjänsten ska i vissa fall anmälas till Arbetsmiljöverket. Anmälan kan leda till att arbetstagaren får en viss ersättning från Försäkringskassan. Det är viktigt att anmälan sker i samråd med skyddsombudet. I samband med arbetsskada kan du ha rätt till ersättning från de kollektivavtalade försäkringarna. Ta reda på vilken försäkring gäller och kom ihåg att du måste själv ansöka ersättning.
Läs mer om ersättningar i samband med arbetsskada på forsakringskassan.se
www.anmalarbetsskada.se

Arbetstid

Förläggningen av arbetstiden har betydelse. Oregelbundna och obekväma arbetstider har stor påverkan på arbetstagarens hälsa. Regleringar finns i arbetstidslagen och arbetstidsförordningen. I vissa avseenden får undantag från lagen göras genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation.

Förtroendearbetstid

Förtroendearbetstid innebär att arbetstagaren har fått förtroendet att själv välja när arbetstagaren vill förlägga sitt arbete – både i fråga om tid och plats – utifrån de krav som arbetsuppgifterna ställer. Arbetstagaren får också större möjligheter att på ett flexibelt sätt förena arbetsliv och privatliv. Förtroende-arbetstid ska inte förväxlas med olika former av flexibel arbetstid. Förtroendearbetstid kännetecknas av att det föreligger ett förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare, att arbetsuppgifterna utförs med kvalitet och i tid.

Förtroendetid är inte obegränsad arbetstid. Ett avtal om förtroendearbetstid får inte syfta till att åstadkomma någon utökad arbetsskyldighet i förhållande till vad som är normalt för arbetsplatsen. Dock under vissa perioder kan arbetsuppgifterna medföra att den som har förtroendearbetstid behöver arbeta mer än vad som motsvarar normalarbetstid. Det ingår då i arbetstagarens skyldighet att utföra det arbete som behövs utan att få någon ekonomisk kompensation för sådant arbete. På samma sätt gäller att om arbetsuppgifterna under en period kan utföras tillfredsställande på kortare tid än normalarbetstid kan arbetstagaren arbeta mindre. Avsikten är med andra ord att arbetstiden sett över en längre period sak jämna ut sig så att den motsvarar normalarbetstiden för arbetstagare med kontorsarbetstid.
Läs mer i broschyr inom statlig sektor: Förtroendearbetstid – en vägledning


Diskriminering

Diskrimineringslagen tar sin utgångspunkt i att alla människor har lika värde och rättigheter. Ur ett arbetsmiljöperspektiv handlar det om att arbetsplatsen ska vara öppen och inkluderande för alla och att ingen ska bli sämre behandlad på grund av: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering och trakasserier är en viktig psykosocial arbetsmiljöfråga som ingår i det systematiska arbetet.
Läs mer på jusek.se kring diskriminering i arbetslivet

Chefer

Chefers ledarskap har stor betydelse för arbetsmiljön, stress, ohälsa och sjukfrånvaro i organisationen. Det går att påverka sjukfrånvaron genom en medveten och aktiv hälsofrämjande strategi. Både konkreta, individinriktade aktiviteter och sättet att leda och organisera arbetet i stort har betydelse. Chefer behöver även en förbättrad psykosocial arbetsmiljö för att själva må bra och kunna främja medarbetarnas hälsa.
Läs mer om Juseks chefsatsning på jusek.se/chef

Chefer som blivit utsatta för mobbning
Nystartad studie på Karolinska Institutet, med anslag från AFA Försäkring, där fokus är mobbning utifrån ett chefsperspektiv. Forskarna kommer att studera ”uppgående mobbning” det vill säga när chefer utsätts för mobbning från sina medarbetare samt hur chefer själva hanterar detta och vilket stöd de får när de blir utredda för anklagelser om mobbning på arbetsplatsen.
Läs mer om projektet

Psykosocial arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket har förstärkt reglerna för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. En ny föreskrift, Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), träder i kraft den 31 mars 2016. De nya reglerna berör tre områden: ohälsosam arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Reglerna kan ge arbetstagarna ett stöd i att ta upp organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor.
Läs nya föreskriften redan nu

Den psykosociala arbetsmiljön – psykiska och sociala arbetsmiljön - innefattar det mesta i vår arbetsmiljö, som inte är fysiskt. Det handlar om trivsel, trygghet, rättvisa och den enskildes upplevelse av att trivas på sin arbetsplats.Konkret kan det exempelvis handla om sådant som stress, hur vi agerar och samarbetar i arbetsgruppen och på arbetsplatsen, anställningstrygghet, ledarskap, och jämställdhet. Problemen inom området kan således vara bl.a. konflikter i arbetsgruppen, otydligt ledarskap, mobbning, diskriminering, och brist på uppskattning. Den psykosociala arbetsmiljön är svårare att beskriva och reglera än den fysiska.

Enligt arbetsmiljölagen har arbetsgivaren ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Ansvaret innebär bl.a. att förändringar som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön, exempelvis en omorganisation, ska riskbedömas i enlighet med arbetsmiljöföreskriften om Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Fysisk arbetsmiljö

  • Kontorslandskap – egna rum
    Flera olika studier visar att den kanske viktigaste faktorn är att anpassa kontoret efter vad som ska åstadkommas och vilka människor som finns där. När personalen är med och bestämmer på ett tidigt stadium så trivs personalen bäst. I Arbetsmiljöverkets författningssamling – Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) finns föreskrifter om arbetslokaler och personalutrymmen. Även andra lagar och regler styr byggande och utformning av arbetslokaler. Exempelvis framgår det i plan- och bygglagen att skyddsombud ska vara med vid planeringen av nya lokaler eller vid ombyggnation.
    Läs om aktuell forskning på kontorslandskap.se

  • Belastningsergonomi
    Belastningsergonomi är den del av det större begreppet ergonomi som behandlar hur belastningar i arbetet påverkar rörelseorganen. Syftet är att arbetsplatser och arbetsuppgifter ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför och tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Företagshälsovården har sakkunniga som arbetsgivaren kan anlita.
  • Ventilation, buller, ljus
    I Arbetsmiljöverkets författningssamling – Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) finns föreskrifter bl.a. ventilation, buller och ljus.  Kort kan sägas att ventilationssystemet regelbundet ska kontrolleras och underhållas. Vidare ska bullerexponeringen reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå. Tillfredställande dagsljus ska finnas. Belysningen ska anpassas och ljuskällan ska vara lämplig för arbetsuppgiften.

Företagshälsovård

Arbetsgivaren kan ansluta företaget till en företagshälsovård. Företagshälsovården kan hjälpa arbetsgivaren med att förebygga olyckor och sjukdomar på arbetsplatsen. Det är värt att notera att företagshälsovården bara jobbar med uppdrag som den har fått frånarbetsgivaren eller skyddskommittén. I en företagshälsovård finns både läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsmiljöingenjörer anställda. De kan hjälpa till med att upptäcka brister i arbetsmiljön, men ansvarar inte för att åtgärda dem.

Gränslöst arbete

I arbetslivet har IT-användning gjort det möjligt att arbeta på annan tid och plats. Den enskilda arbetstagaren har således fått ett allt större ansvar för att arbetsuppgifterna genomförs. Många gånger handlar det dessutom om arbetsuppgifter som kan vara svåra att gränssätta, exempelvis när de är tillräckligt väl utförda och kan avslutas. Risken för överarbetning är stor. Samtidigt ger möjligheten att ständigt vara i kontakt med arbetsplatsens IT ett ökat handlingsutrymme som många gånger är uppskattat. Ur hälsosynpunkt är ofta ökad möjlighet att själv påverka och styra det egna arbetet något som anses som positivt. Däremot tenderar gränsen mellan arbete och fritid att suddas ut liksom tid för återhämtning från arbetet. Flera forskare är eniga att denna gränslöshet ökar risken för uppkomsten av stress.
Inom statlig sektor har Jusek en kurs ”Gränslöst arbete”

Hot och våld 

Arbetsgivaren är skyldig att utreda orsaker till ohälsa och olyckor, samt allvarliga tillbud. Tillbud och händelser med våld eller hot om våld ska dokumenteras och utredas, vare sig de är allvarliga eller inte. Inom statlig sektor har Partsrådet arbetat med arbetsområdet Hot och våld under 2012-2013.
Läs mer på partsradet.se

Inom landstingskommunala sektorn genomförde AFA Försäkring preventionsprojektet Hot och våld 2009-2012.
Läs mer på suntarbetsliv.se

Om du blir sjuk – rehabilitering

Rehabilitering kan ses som ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder, som har som mål att arbetstagaren kommer tillbaka till arbetet. Om sjukfrånvaron inte blir långvarig, är det enklare att komma tillbaka i arbete. Det är viktigt att arbetsgivaren ger goda förutsättningar för arbetstagaren att komma tillbaka genom bra arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering, som bör ses som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Goda resultat uppnås genom samverkan och delaktighet, där arbetsgivaren, arbetstagaren, skyddsombudet, sjukskrivande läkare, Försäkringskassan med flera samverkar för att finna goda lösningar.
Läs mer om rehabilitering på forsakringskassan.se

Skadligt bruk av alkohol, läkemedel, spel, narkotika mm.

Skadligt bruk tidigare ofta kallat missbruk omfattar egentligen allt som är roligt, men kan bli för mycket, exempelvis: alkohol, läkemedel, spel, narkotika, överdriven träning, shopping, sociala medier o.s.v.  Arbetsgivaren är skyldig att utforma en alkohol- och drogpolicy, samt ha en handlingsplan, så att eventuella problem kan tas om hand när något gör att en person inte fungerar på arbetsplatsen. Det är i första hand chefens ansvar att uppmärksamma och ta itu med problemet, men varje arbetstagare har ett medmänskligt ansvar.

Om du själv vill ta reda på om du eller någon i din närhet eventuellt befinner sig i riskgruppen läs mer:
På 1177.se/vardguiden.se 
På www.alna.se

Skyddsombud/arbetsmiljöombud

Ett skyddsombud eller ett arbetsmiljöombud, som är en alternativ benämning och är sedan 2010 godkänt i Arbetsmiljölagen, är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor, men har inget eget ansvar för arbetsmiljön. Skyddsombudet ska delta vid planering av alla frågor som berör arbetsmiljön exempelvis ombyggnad eller flytt, omorganisation, eller nya arbetsmetoder. Andra uppgiftsområden är psykiska och sociala frågor som exempelvis: stress, utbrändhet och belastningsbesvär. I vissa fall kan skyddsombudet också begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att uppfylla arbetstidslagens bestämmelser om extra övertid, extra mertid och nödfallsövertid. Därutöver ska skyddsombudet kontrollera att arbetsgivaren uppfyller de krav som finns på ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Ingen får hindra skyddsombudet från att sköta sina uppgifter. Skyddsombudet kan även avbryta arbete.

Skyddsombudet har en enda lagstadgad skyldighet – den omfattas av reglerna om tystnadsplikt och sekretess. Det innebär att en del av den information som skyddsombudet får från arbetsgivaren, inte får föras vidare. När det gäller information om enskilda personer, får skyddsombudet inte lämna denna vidare om inte personen samtycker.

Skyddsombud ska utses på en arbetsplats med fler än fem anställda eller när arbetsförhållandena kräver det. Det är den lokala fackliga organisationen som utser skyddsombud. Om det saknas lokal facklig organisation utses skyddsombudet av medarbetarna gemensamt. Uppdraget måste anmälas
till arbetsgivaren för att skyddsombudet ska få rättslig status. Underrätta även Jusek.

Uppdraget
I fråga om rättslig status skiljer sig uppdraget som skyddsombud från andra fackliga förtroendeuppdrag. Skyddsombudet har rätt att begära att arbetsgivaren genomför undersökningar eller kontroller av arbetsmiljön och kan även begära Arbetsmiljöverkets ingripande.

Bedömer skyddsombudet att ett förhållande innebär en omedelbar fara för en medarbetare har skyddsombudet befogenhet att stoppa det arbetsmomentet i väntan på att Arbetsmiljöverket kan ta ställning i frågan (s.k. skyddsstopp).

För att utföra uppdraget har skyddsombudet har rätt till den utbildning och lediga tid som krävs. Vidare har skyddsombudet rätt att ta del av den information och de handlingar som behövs.

Den lokala fackliga föreningen bör samverka med skyddsombuden i arbetsmiljöfrågor, och gärna bjuda in skyddsombuden till föreningens möten.
skyddsombudet har ansvar för samtliga medarbetare oavsett vilken facklig tillhörighet de har. Men för att försäkra er om att frågor och problem som är aktuella för just akademiker uppmärksammas, bör den lokala akademikerföreningen utse ett skyddsombud.

Huvudskyddsombud och skyddskommitté
På arbetsplatser där det finns fler än ett skyddsombud utses ett av skyddsombuden till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet har ansvar för att samordna skyddsombudens verksamhet. På arbetsplatser med minst 50 anställda, eller där medarbetarna begär det, ska det finnas en skyddskommitté.

Skyddskommittén består av representanter från både arbetsgivaren och arbetstagare. I skyddskommittén ska därför förutom facklig ledamot och skyddsombud även verksamhetens ledning vara representerad.

Regionala skyddsombud
För att hjälpa små privata företag med sitt arbetsmiljöarbete finns regionala skyddsombud (RSO). De regionala skyddsombuden kontaktar företag och hjälper dem bygga upp rutiner för en fungerande arbetsmiljö. För att kunna göra besök krävs att det finns minst en medlem på arbetsplatsen. De har dock inte tillträde till en arbetsplats om det redan finns en skyddskommitté.

Projektet Regionalt skyddsombud är ett gemensamt uppdrag för Jusek, Naturvetarna, Civilekonomerna och Sveriges Ingenjörer, och finansieras av Arbetsmiljöverket. Under rubriken ”Kontaktuppgifter” finns aktuell information om vilka de regionala skyddsombuden inom privat sektor är.


Bakgrund
Regeringen har den 28 februari 2008 beslutat om ändringar i arbetsmiljöförordningen. En av ändringarna innebär att anmälan av skyddsombud inte längre skall ske till Arbetsmiljöverket utan endast till arbetsgivaren. Därför har 10 § Arbetsmiljöförordningen ändrats, nya lagtexten:

Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) 10 §
Uppgift om skyddsombuds namn och adress, dennes skyddsområde och
den tid för vilken ombudet har utsetts, ska snarast möjligt efter förrättat val
skriftligen lämnas till arbetsgivaren av den organisation eller de arbetstagare
som har förrättat valet. Om ett skyddsombud ersätts, ska anges vilken person det nya skyddsombudet ersätter.

Arbetsgivare ska på arbetsstället sätta upp anslag eller på annat lämpligt sätt tillkännage namn på skyddsombud och ledamöter av skyddskommitté.

I fråga om skyddsombud eller skyddskommitté på fartyg gäller 5 kap 7 § fartygssäkerhet
förordningen (2003:438) i stället för denna paragraf (Förordning (2008:82).

ANVISNINGAR - Anmälan av skyddsombud
Enligt 10 § arbetsmiljöförordningen ska anmälan av skyddsombud lämnas till arbetsgivaren snarast möjligt efter förrättat val av den organisation eller de arbetstagare som förrättar valet. Anmälan lämnas även vid omval av tidigare skyddsombud.
Om uppdraget som skyddsombud upphör tidigare än vad som angetts i anmälan ska arbetsgivaren underrättas.
Val och mandatperiod
Skyddsombud utses normalt på tre år av den fackliga organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. Om det inte finns någon facklig organisation kan arbetstagarna själva välja skyddsombud.
Typ av skyddsombud
Ange vilken typ av skyddsombud anmälan avser. På större arbetsställen där flera skyddsombud utses kallas skyddsombuden för lokalt skyddsombud. Ett av dessa är även utsett till huvudskyddsombud. Inom vissa verksamheter har man utsett arbetsplatsombud som tillika är skyddsombud, de ska
också anmälas som skyddsombud enligt ovanstående.
Vem ska ha anmälan?
Originalet – beslut fattat på årsmöte alternativt styrelsemöte - skickas till arbetsgivaren. Kopior skickas till skyddsombudet och Jusek. Mejla Jusek på arsmoten@jusek.se .

Utbildningar
Utbildningar kan man få antingen via arbetsgivaren eller via Jusek eller Sveriges Ingenjörer för medlemmar verksamma inom privat sektor.

Stress

Dagens arbetsliv innebär ofta slimmade och flexibla arbetsorganisationer, där de anställda utsätts för höga krav och återkommande förändringar. En reaktion på högt tempo och höga krav är stress. Ibland kan stress vara positiv. Under en tidsbegränsad insats kan stress skärpa sinnena och prestationen förbättras. Om däremot situationerna blir svåra att hantera eller påverka blir stressen negativ. Det handlar ofta om långvariga och mer permanenta situationer av stress, där det saknas återhämtning, vilket kan leda till psykisk och fysisk utmattning.
Läs mer på vardguiden.se
Läs mer på stressmottagningen.nu/

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet. 
Läs mer om Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001: 01

Om du behöver rådgivning eller vill ta upp något kopplat till arbetsmiljö kan du i första hand kontakta skyddsombud på arbetsplatsen.

Jusek tillsammans med Civilekonomerna, Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer har även några regionala skyddsombud inom den privata sektor som hjälper till att aktivera och underlätta samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare i det lokala arbetsmiljöarbetet samt ger stöd åt lokala skyddsombud. De regionala skyddsombuden fokuserar på branscherna: organisationer, handel- och tjänsteföretag, It-företag, bemanningsföretag, konsultföretag samt Life-science företag. 

Kontaktuppgifter till de regionala skyddsombuden inom privat sektor är:

Stefan Oesman – Regionalt skyddsombud – Privat sektor – Stockholms län och Uppsala län – Mobil: 070-882 44 04 – e-post: rso.stockholm@sverigesingenjorer.se

Fredrik Ringblom – Regionalt skyddsombud – Privat sektor – Stockholms län och Uppsala län – Mobil: 070-831 41 54 – e-post: rso.stockholm2@sverigesingenjorer.se

Lennart Jonsson - Regionalt skyddsombud - Privat sektor i Västra Götalands län, Mobil: 072-565 50 26 rso.goteborg@sverigesingenjörer.se

Ulf Ohlsson - Regionalt skyddsombud i Skåne län Mobil: 072-565 50 27
rso.malmo@sverigesingenjorer.se

Kontakt arbetsmiljöfrågor inom Jusek:

Offentliga förhandlingsavdelningen - Maria Rautpalo, telefon: 08-665 29 47,
maria.rautpalo@jusek.se

Privata förhandlingsavdelningen - Martin Edrenius, telefon: 08-665 29 02,
martin.edrenius@jusek.se

Länkar

Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöupplysningen
Prevent
Suntarbetsliv
Alna 
Karolinska Institutet
Europeiska Arbetsmiljöbyrån

Tidskrifter och rapporter

Arbetarskydd
Du och Jobbet
Sacos ”Vara skyddsombud”